Natashja, Stina och Anna
Middag hemma hos Anna Davidsson, aka Apan satt i granen. Hennes blogg heter så och hon tyckte jag behövde lite systerlig boost och bjöd. Vi umgås inte. Har setts vid 2-3 tillfällen men hon sträcker ut en hand i min röra av ensamma veckor, ouppackade resväskor och häng i stans barer. ”Kom”, säger hon.” Vi vill krama dig”.
Natashja är där alias Lady Dahmer och så Stina Wollter som har det mest fantastiska instagramkonto jag någonsin sett. Speciellt taggen allafårvarabeyoncé. Vi hamnar i ett slags omedelbart svammel i hallen, Stina och jag fast vi aldrig träffats. Maten kallnar, Katerina Janouch anländer senare.
Tre av oss är singlar. Två lever i relationer. Och vi pratar en massa. Om livet, om kärlek, om kravlös sex, om åldersfixering, om vad som gör en genuint glad och att man ska akta sig för män som inte visar respekt vare sig i eller utanför sängen och om att livet är för kort för att morra runt och leva i vanföreställningar och normfixering.
Utsikten över Rågsved är slående. Rosévinet kallt. Berättelserna tystnar aldrig. Det finns något väldigt kraftfullt och vackert över kvinnor, helt fria från, eller åtminstone medvetna om det tillrättalagda som ofta plågar många av oss. Inget är fel, allt är tillåtet. Inga pekinnar eller förfasande, ooooande eller nääääande. Bara öron som vill väl och vill lyssna.
Kommentera (49)Bild lånad från Natashja Det kunde ha varit jag. Alltså hon på min vänstra sida. Jag var som hon. Förr. Brann nästan lika mycket för samma saker. Engagerad. Ilsk. Skillnaden var att jag gjorde det i klackar och läppglans och då känns det inte som man kan. Bör. Får. Sen kom barnet. Och […]
Read More
RSS-flöde