Foto Christopher Hunt
Veckan börjar lida mot sitt slut. Ja jag har ju varit hemma en vecka. Men bilderna kommer släpandes en vecka efter. Dessa fantastiska bilder måste ut.
Veckan i Tanzania ger alltid mersmak. Sätter fart på tänket i huvud. Ifrågasätter mitt liv, mina val, mina drivkrafter. Kontrasterna är jobbiga. Det liv vi lever här är så diametralt väsenskilt från det liv jag möter på mina resor.
På måndag väntar Kongo. En helt annat typ av resa. Krig. Världens fattigaste land på FN:s lista. Vi ska bila i sex timmar genom ett vacker Rwanda in i Kongo. Färdas på vägar som vi tror är lugnare. Hålla low key. Inte vara utomhus ensamma.
Vi har haft 45 minuters säkerhetsgenomgång. Och det kan vara så att det inte finns någon uppkoppling alls på hotellet. Då blir det tyst här på bloggen. Det visar sig. Livet bör levas och kan man, ska man ta med sig det hem till andra.
Kommentera (19)Det har väl aldrig varit svårare att vara människa än nu. Nu menar jag inte mina egna våndor. Jag menar det elände som sköljer över oss dagligen. Världen är en global by. Det tål att sägas igen. Den har krympt sedan vår mediala bevakning har antagit enorma propotioner och vi får rapporter från […]
Read More
RSS-flöde