VISA ARKIV & KATEGORIER   |   SÖK

JOLLER-LYSSNA PÅ VÅR PODCAST

 

 

 

Det är skönt när saker och ting blir som man tänkt sig. Och med det menar jag gårdagens föräldrarsamtal utan att för den sakens skull gå in på några detaljer. Idag är det också en speciell dag. Det är flera milstolpar som betas av i maj. Framför allt tänker jag varje valborg på den valborg som var för fem år sedan. Känslan av sorg har blivit svagare. Förra året stod jag vid brasan ganska lätt om hjärtat. Året innan lite tyngre och i år hoppas jag på bara några stråk av vemod. Det är en mycket märklig känsla eftersom den så starkt är förknippad med glädje. Glädjen över att faktisk få vara där nu som frisk för femte året i rad. Detta signifikanta datum. När Lennox och Threst traskade ner med grannarna och jag låg i vårt sovrum och rullade från sida till sida av smärtorna i magen. Och vid varje tidpunk har jag betat av valborg sedan dess. Bitterljuvt är det närmaste jag kan beskriva det. Tidigare har jag pratat om den där glasburen jag upplevde skilde mig från människor. När jag var sjuk, gick på behandling, nätt och jämt orkade hålla näsan ovanför den vardagliga sörjan och upplevde att ingen förstod vad jag faktisk varit med om. Det är en rejält spricka i den där buren nu. Flera.

 

Jag andas numera samma luft som ni andra.


 



Idag är vårt podavsnitt färdigt.  Lofsan är ett proffs. Det är läskigt att lyssna på sin röst. Jag pratar om hur osäker jag är som mamma, om att behöva försvara vår samsovning samt vad som händer med barn som aldrig blir tröstade. Bland annat förstås. Och kom ihåg. Jag är ingen expert och har inte svaret. Detta är bara ett  resonerande kring detta med barn. Jag tycker du ska lyssna när du har lite tid. Programmet är ca 20 minuter långt.

 

Dels kan du klicka på länken här. Då kan du lyssna direkt. Det tar någon minuten  att hämta hem den

 

Eller

 

Så kan du klicka här så hamnar du direkt på Itunes och vår podcast ligger överst. Den kommer att hamna högre upp i rankningslistan om du väljer den här länken  (lite som podcastarnas Oscarsgala)

 

Toppen med ris eller ros. Jag är luttrad.

 

 

Kommentera

LYS UPP VÄRLDEN

  Ja vad vore jag utan min cancerhistoria? Inget, som en av min elakaste bloggläsare påpekade igår. Jag väljer kärlek. Orkar inte kommentera energitjuvarna och fortsätter helt enkelt skriva om mina dagliga funderingar.   Jag vill tipsa er om dessa fina lyktor härifrån.  Det är Petra och Pierre som har en sida där 50% av […]

Read More