Det var nyss en vår. Så märkligt at naturen bara på någon vecka tar detta språng in i sommar. Jag vet precis när jag noterade det. Det var när jag kom hem en sen natt och klev ut från tunnelbanan. Det hade börjat ljusna, klockan var runt 4 och den stora eken utanför spärrarna var i full grönska. En påminnelse om att vad vi människor än går igenom i livet så fortsätter det, ofötrutet.
I torsdags bjöd jag med mig Sofie till releasen av Mari Jungstedt nya bok. Hon har gjort 17 böcker på 17 år. Det måste man säga är väldigt produktivt. Vi tog ett glas vin och några snittar, satt och pratade en stund. Sedan gick Sofie och jag vidare till Medborgarplatsen för att säga hej till några vänner till henne.
Lennox kom igår men han är sällan hemma. Kompisarna lockar och en del av mig är glad över det. Hellre att han är social och är med vänner (ja, jag vet vilka) än att sitta isolerad på sitt rum och spela dygnet runt utan någon social kontakt alls.
Jag har helt klart klivit in i en ny fas av föräldraskap. Mer tid breder ut sig. Jag är ensam ganska mycket då han förstås inte vill hänga med mig, han fyller 14 i oktober och det är helt naturligt. Det handlar mer om att jag behöver hitta ett nytt förhållningssätt då jag inte är lika behövd längre. Vem är jag nu när jag inte längre behövs på samma sätt? Hur fyller jag all denna nya, lediga tid när han är med vänner? Och hur mycket är rimligt att vara med sina vänner?
Sommarlovet gör att tiderna förstås ruckas totalt. Lennox sover till 12 och går och lägger sig runt 02. Och jag jobbar ju nästan två veckor till innan semester. Igår blev jag hembjuden till en av hans vänners familj. Och det vet alla som har tonårsbarn att ett bra sätt att hålla koll på ungarna är att lära känna deras föräldrar. Så jag tog e flaska vin under armen och en kort promenad till dem. Var tillbaka hemma runt 23:30 igen. En så fantastisk kväll.
För det allra mesta gillar jag att vara singel. Får panik av blotta tanke att förhålla mig till någon men som igår, kan jag sakna någon at dela det där vackra med. Promenaden hem i tropiskt kväll blir ju inte lika fin ensam.
Kommentera (3)Jag jobbade tillsammans med Burre för cirka 20 år sedan på Titan TV. Och sedan har vi setts ibland. Sista gången var i Globen. Vi tog en fika på Waynes coffe med barnen. Lennox var 4-5 månader gammal. Sedan dess har vi inte setts. Alltså nästan 13 år sedan. Han är bokaktuell med sin debutroman ”Gå […]
Read MoreVaknar till ett fantastiskt sms. För ett halvår sedan fick jag en fråga en bekant. Hon har en vän som drabbats av en tjocktarmscancer, 32 år gammal med en liten dotter. Spridd till levern, flera metastaser, cancer i stadium fyra. Prognos dålig. Liv som slåss i spillror. Hon bad mig ringa hennes vän. Så hon […]
Read MoreVädret är magnifikt. Jag är trött. Som vanligt. Lunch i dag med min redaktör John, eller rättare sagt, han är ju inte min redaktör längre. Idag sågs vi på Urban Deli, Forum ligger väldigt nära. John är glad. Han har köpt tomt ute i skogen i Gnesta, byggt sig ett hus och flyttar in augusti. […]
Read MoreDet börjar närma sig Fars dag. Jag har förlorat två pappor på sex månader. Men det betyder inte att Fars dag inte existerar för mig. Lennox har en pappa att fira och ni, som läser mig, har förhoppningsvis era kvar i livet. Jag tycker om att tipsa om saker. Troligtvis för att jag själv ofta […]
Read More
RSS-flöde