VISA ARKIV & KATEGORIER   |   SÖK

FÖRVÄNTNINGAR

 

Det är lördag. Som föregåtts av fredag. Tacos igår. Chips,” Let´s Dance”. Älskart men det där vet ni ju redan. Lennox har börjat sova oftare och oftare hela nätterna i sin säng. Jag vaknar av att han numera ibland inte kommer intassande och jag saknar honom. Han är inne i en period av att inse att man inte alltid blir vald eller kan bestämma i sitt sällskap. Att man måste lära sig att man numera är äldre och inte alltid kan få hänga med om andra barn vill göra något annat.

 

Det ligger en paradox i det här. Vi lär våra barn tidigt att alla måste få vara med. Inga får hamna utanför. Man ska vara demokratisk i allt. Ingen får vara utanför leken. Det där mantrat som ligger som en filt över varenda parmiddag, släktträff och tillställning man kan tänka sig. Med nu när de börjar bli äldre så utkristalliserar sig det på ett annat sätt. Några vill göra det, andra annat och då hamnar man plötslig på en annan nivå än när de var 2-3 år.

 

Jag vet ju själv hur man förfasat sig över att någon inte får vara delaktig

 

”Näää, får inte du vara med????? Kom nu så ska jag följa med dig och se till att du får det. Du vet, alla ska få vara med och leka”

 

Och så sätter man sig på huk bland de där små minimänniskorna som mest pucklar på varandra med spadar eller andra tillhyggen, eller om de är lite äldre bygger med klossar eller kör runt på sin Bobbycar. Nu när de börjar bli åtta så är det inte lika självklart att agera så.

 

 

 

 

För det är ju faktisk såhär tycker jag, att ibland måste man lära sig att man inte alltid kan vara med. Det är klart att det är skillnad om man tar hem en kompis för att leka hemma. Att då bara sätta sig och surfa och strunta i sin kompis funkar ju inte. Då måste man förstå att man har en gäst. Men om det är i andra sammanhang, flera barn. Ja då är det kanske så att man nu börjar bli så stor att man inte kan blir så himla kränkt av att faktisk få göra något annat med något annat barn. Jag berättar ibland för Lennox att Micaela, Lenita och andra vänner är på bio, äter middag eller ses utan mig, att så är livet och att man inte alltid kan vara med på allting för det skulle bli helt omöjligt och att man måste acceptera att det faktisk är så. Livet är inte alltid millimeterrättvist och jag kan känna att vi, jag i alla fall, har gått bort mig genom att hälla exakt lika mycket saft i glasen, exakt samma godisbitar i påsen och exakt lika länge som de får turas om att gunga. Och nu ska man istället lära dem att ”Äh släpp det där, allt är inte så himla rättvist”

 

Svamligt? Är ni med på vad jag menar? I takt med att de blir äldre ställs det också högre och andra krav både på dem och på oss.

 

 

 

 

Den här helgen måste vi beskära alla träden. Det är bara att gilla läget. Men klockan 17 väntar något roligt som jag inte kan berätta. Jag älskar den där förväntningen. Att något ligger framför en hela tiden.

 

Återkom gärna med resonemang hur ni funderar kring detta med att att inte vara så lättsårad i lekarna och gemenskapen. Alltid lika roligt att ta del av.

Threst bakade scones i morse

20130420-114159.jpg

Kommentera

RAPPORT FRÅN BAJSMAMMAN

  Innan jag fick dig kunde jag inte begripa att all den där kärleken folk pratade om skulle komma även till mig. Jag trodde inte det var sant eller så trodde jag att man överdrev. Tog i så man sket på sig för att hylla föräldrarskapets lovsång. Aldrig någonsin trodde jag på att den stora […]

Read More

OCH SÅ DESSA SAMTAL

  White Sand Beach. Kantary Villas, Khao Lak   Samtal. Jag är mycket förtjust i samtal men likväl som jag kan vara pladdrande och kvittrig kan jag vara tyst och inte så förtjust i att prata. Vi har ju som bekant många sidor i oss trots att vi är en och  samma människa. De bästa […]

Read More

SES VI NÄSTA VECKA?

  Bästa ni. Det vore roligt att se er på Årets tarmcancerkväll nästa vecka. Det är kostnadsfritt och jag är kvällens moderator. Vi kommer att prata om vikten av god och jämlik vård för som det är nu finns det regionala och socioekonomiska skillnader och det blir ju i slutänden ett resultat på sin överlevnad. […]

Read More

"DON´T LET THE SUN GO DOWN ON ME"

Vi åker. När du läser det här är klockan 13 här i Thailand och transfern till Phukets flygplats avgår om en timme. Jag är helt knäckt. Jag tänker inte gråta i lobbyn som någon annan svensk hade gjort som inte ville hem till kylan, skottandet, vantarna och de stelfrusna fingrarna. Vintermössa på barnen och överdragsbyxor. […]

Read More