MY VALENTINE

• Inlägg av: vimmelmamman
• Datum: 14 februari, 2017
• Kategori: Okategoriserade
• Se alla 24 kommentarer

Jag tänker att det kan vara på sin plats att presentera den här godingen på Alla hjärtans dag. Ni har ju frågat och jag är ingen impulsiv människa. Slänger mig inte med kärlek hit och dit. Speciellt inte om det finns ett barn med i bilden. Så därför är detta avvaktande ingen slump som sagt.

Vi träffades genom Micael, min fotograf och Jonathan är latino. Hans mamma kommer från Peru och hans pappa från Chile men han är född här. Och han har liksom bara smugit sig in i mitt liv. Inget dramatiskt. Inga blixtrar och dunder. Lennox älskar honom. De har en väldigt fin relation och det är förstås avhängt på mycket.

Jag har alltid tänkt kring så mycket. Men nu, för en gångs skull, följer jag bara känslan. Det känns bra. Han gör mig väldigt trygg. Och han är enkel, det gillar jag nästan mest. Inget fancy. Inget krångel. Inget som sitter fast. Allt löser sig. Är potatisen slut så är det inte hela världen, då äter vi det vi har eller bara kör grönsaker till köttet. Svårt att förklara men enkel är det närmaste jag kommer. Inget hets, ingen press.

Och idag är det hans dag. Han. Med det största hjärtat som finns. Som bär mina påsar, min oro, min rädsla för det okända. Som hittar lösningar, som älskar Lennox, som har ögon som djupa brunnar och händer som städar min garderob, han som tvingar mig att tänka nytt, som steker hamburgarna insane för hårt och som har en bröstkorg som gjord för mitt huvud och som alltid finns där, hur mycket krav som än ställs. Han. Vill jag skicka hundra hjärtan till.