VISA ARKIV & KATEGORIER   |   SÖK
Annons

Kom att tänka på….

image233

Igår kväll tog jag med Lilla skorpan på vernisage igen. Dumt och korkat tyckte T. Att utsätta sig för detta att jaga honom överallt. Men det var fler vänner där med barn i samma ålder. Skillnaden är bara enorm. Dessa barn knallar runt lite men håller sig nära sin mamma som kan sippa på champagne och nafsa på chips. Nåväl. Två timmar senare var vi hemma om än med en lätt svettig och stressad mamma.

På T-banan i morse var det ett helt gäng förståndshandikappade (säger man så?) De var ute med sina vårdare och skulle säkert på något evengemang. De var i ca 20-års åldern och som vanligt blev jag glad över att se mångfalden i vårt samhälle. Men sen slog det mig att man nästan aldrig ser små barn (1-4) år som har samma handikapp. Oftast är det de äldre som man ser. Vad beror det på? Kanske lite konstig tanke men det satt jag och funderade på ett tag

När människor är riktigt små bebisar så är det svårt att se (och märka) ett handikapp men det är som sagt sällan man ser dessa något äldre ute på vift. Någon med en förklaring?

Kommentera (2)

Annons

Mitt Marrakech köp…

image232
På bilden. Väska från Marrakech

Att shoppa i Marrakesh är fantastisk. Speciellt om man är inredningsintresserad. Puffar i skinn, orientaliska mattor, lyktor, mörk träarbete, byråer i skinn med nitar, osv osv. Men eftersom vi har en helvild tvååring hemma känns det inte så kul att köpa dessa saker bara för att ställa undan då han fortfarande river ner saker. Så jag satsade på andra saker att köpa istället.

En lila sjal, silverarmband, små skålar i lila och silver för socker och salt, tre fina tunikor och så denna väska på bilden. Ett riktigt kap till  jeans, högklackade sandaletter och en blank topp.

Kommentera (3)

Annons

Minnen är bra..

image231
På bilden. Från vårt bröllop i augusti

Idag är det en sådan där gäspa -käkarna -ur led dag. Jag är så himla trött. Lilla skorpan har börjat vakna mitt i nätterna och vill ha välling! Skitjobbigt att gå ner i köket och mikra mitt i natten.

Igår kväll tog vi en promenad och sjöng "Är du vaken Lars, har du borstat tänderna, borstat tänderna?" Den tycker Skorpisen är jättekul att sjunga och skriker "täääännnnnerna" så högt han kan. Tänk om han själv kunde vara så intresserad av sina egna. Ibland vägrar han att borsta och jag orkar inte alltid ta den striden. Överhuvudtaget är han inne i en riktigt trotsig period med många utbrott och långa länggningar. Igår tog det nästan prick två timmar att lägga honom. Då är det lite tungt att vara mamma.

Men så tittar jag på den här bilder från vårt bröllop och blir så glad i hela kroppen. Att se alla fina vänner och ens familj samlade så för vår skull. Det är bra med minnen att luta sig tillbaka på ibland.

Kommentera (1)

Annons

Jag ska aldrig mer…

image230
På bilden. Bibeln

Jag har ju varit helt borta i tio dagar och då menar jag borta. Inte kunnat borsta tänder, klä på mig, gå! stå! i princip.
Jag har haft så ont stundtals att morfintabletterna har varit som sockerpiller och inte hjälpt ett dugg.

När jag hade som mest ont och grät av smärta lovade jag T att aldrig mer gnälla över någonting. Aldrig mer beklaga mig över grus i hallen och dammråttorna under sängen. Aldrig mer vara sur för att han inte hängt upp tvätten eller att något så banalt som att Lilla skorpan slänger mat på golvet skulle få mig ur gängorna.

Jag lovade till och med att börja röra på mig, att träna, gå ut och springa och börja äta rätt kost som krävs för att hålla reda på min trögtänkta mage. Allt detta spelades in på digitalkameran och det är faktisk rätt kul att titta på  och jag är faktisk oerhört glad att jag inte har ont längre utan jobbar idag och är tillbaka till livet. Och tack söta fina besökare för er omtanke!

Kommentera (3)

Annons

Shit vad jag bedrog mig

Sa att jag var tillbaka. Glöm det. Är helt däckad av smärtan som är obeskrivlig. Kan helt enkelt och orkar inte-skriva varje dag. Återkommer så fort jag kan…….

Kommentera (2)