VISA ARKIV & KATEGORIER   |   SÖK

Denna sommar….


Solsken i blick

I morgon ska till Friibergs Herrgård och ta mitt Gröna kort i golf. Jag gör det mest för Threst skull. Jag är rätt trött på att göra saker för andra. Att vara glad, nöjd och snäll. Det har jag varit sedan jag var liten. Jag har jobbat hårt på att säga ifrån och inte vara den där snälla menlösa tjejen. Det funkar definitivt inte nu när jag måste överleva den här skiten. Ingen kommer att tacka mig för jag INTE är den där "jobbiga" patienten.

Jag har blivit lite bättre på att ta konflikter. Det är jobbigt. Jag har aldrig lärt mig det. Som barn har vi behov. De mest fundamentala och grundläggande är de primära behoven såsom mat i magen, kläder på kroppen, skydd för kyla osv. Det är ganska lätta behov att tillgodose. Sedan har man de känslomässiga behoven: Att bli sedd, att bli bekräftad för den man är, att bli arg, glad, visa alla känslor utan att några ska värderas. Dessa behov är svårare att tillgodose som förälder.  Jag jobbar hårt på att lära mig visa att jag inte tycker vissa saker är ok.  Och att lära Lennox att det är bra att vara ils och arg ibland.Det är så satans svårt att vara förälder. Återigen. Och det är så satans svårt att vara människa också. Det är svårt att säga "Nej, jag vill inte" Nej, jag tycker inte om" eller "Nej, jag vill faktskt……"

Trots att jag är över 40 år är jag, som så många andra, fast i barndomens fällor.

Kommentera (61)

Cansler

Vi är i Höllvikens lilla glassiosk. Jag, Christofer, 7, och Fabian, 8. Jag är rätt skitnödig. Man blir lätt lätt det med 80 cm kortare tjocktarm. Christofer vill berätta något för Fabian: "Lotta är sjuk, hon har en sjukdom som heter cansler, hon kanske ska dö av den". Hans lilla starka röst hörs i hela den lilla affären. Jag är cool med det. Han är sju år gammal men jag vill inte att Lennox ska förknippa "canslern" med död så jag svarar: "Nej, jag kommer inte att dö, doktorn kommer att laga mig" säger jag och ser till att Lennox lyssnar.

Idag står beslutet mellan att göra slingor eller åka till Båstad. Lyxproblem? Javisst. Efter det bär kosan tillbaka till Stockholm. I morgon väntar en tre dagar intensivutbildning för mitt Gröna kort i golf. Livet kan inte vänta.

Lennox briljerar. Han lär sig cykla utan stödhjulen på några timmar. Jag får en klump i halsen av ….glädje och något annat som jag inte kan sätta fingret på. Antagligen kallas det vemod. Den där starka vackra känslan som kommer över mig i situationer som dessa. Kommer jag att gå vara med och uppleva dessa gigantiska språngbrädor i min sons liv?

Kommentera (21)

Anna filosoferar……

Hej – jag heter Anna – Jag gästspelar  här på bloggen idag-
 

Familjen Gray är och hälsar på oss i Höllviken – jag vill inte att de åker hem………stämmningen är total – vi hänger så lätt – inga utmaningar – alla är underbara – vi kompleterar….
Kväll nummero fyra….vin i massor, vi älskar att umgås med Gray! Mästerkocken brillierar i köket, kvällen till ära var italia….Lotta, lika vacker som vanligt, man är inte ens i skuggan av hennes skönhet. Det är så enkelt att umgås, skratt kominerat med allvar, ironi laddat med sarkasm, litoteser och massor med hyperboler. I går kväll samtalade vi om vilken historisk tid som skulle varit intressant att leva i – allt från renässanssen till romartiden….steget vidare…vad hade jag arbetat med om jag fått börjat om – alternativen är många – en vill bli advokat – den andre kirurg – eller kriminalare – författare – vilket inte är försent – Idag har jag och Lotta tagit en cykeltur i Höllviken – det är så mysigt – det är platt – och så mycket fantastiska hus att beundra – Höllviken är så mysigt – men personligen krisar jag med jämna mellanrum- vi är ju nyinflyttande – jag är van vid snö skoter, skidåkning eftersom jag kommer från Falun- här är blåst och inget snö – mörkt – ingen snö som lyser upp – men såklart mycket annat som väger upp….längtar till Threst, Lotta och Lennox kommer tillbaka…..Nolens Volens

Kommentera (27)

En vanlig dag….

Jag läser Anna Pe:s kommentar  på förra inlägget och funderar högt kring den. Hon menar att det ligger något i att det finns ett ökat intresse av att följa bloggen när utgången för mig är lite oviss . Att desto sämre jag mår, desto högre besöksantal.
En enormt intressant iakttagelse som jag tror stämmer till en viss punkt.  Hon skriver bland annat:

"Även om jag tycker att Lotta skriver oerhört underhållande och har en intellektuell spänst som jag gillar så blir det ännu en i raden av dessa tusentals vardagsliv och betraktelser från vardagen"

Det kan också vara så att när jag mår bra, inte är under behandling, har fått goda besked osv så är man inte lika ivrig att gå in och titta på senaste inlägg.  Besöksiffrorna har inte sjunkit signifikant. De sjunker alltid under sommaren  när folk är lediga och inte är hemma/kommer åt en dator/är på stranden osv. Alla bloggar får sämre siffror nu.

Jag hoppas ju jag ska kunna leverera vardagsdramatik på actionnivå även om mitt liv tenderar att bli ett "vanligt" liv igen. Att jag ska lyckas med konststycket att behålla ert intresse utan röntgenbesked, cellgifter och spridning. Att det ska räcka med bara mig. Men min ångest och rädsla kommer ni inte ifrån.  Här nedan följer ett inlägg skrivet på ett sätt som jag aldrig hoppas jag kommer att skriva på. Jag hoppas min "intellektuella spänst" kommer att lysa starkare än så.

Idag har vi haft bra och badat hela dagen, sen åt vi mat som alla gillade. Lennox och Threst har spelat tennis. Sedan åkte vi och handlade mat allesamans. Solen skiner här idag och det är jätteskönt.

Jag tror att vi ska grilla ikväll men det är inte jag så bra på så kanske killarna kan göra det. Annars är semestern bra. Det blev väldigt sent iggår så jag är trött. Hoppas alla ni har det bra. Ses snart.

(Notera att det inte finns några bilder idag) Ville bara visa er hur min blogg ALDRIG kommer att se ut vare sig uttrycksmässigt eller layoutmässigt)

Cogito ergo sum (Jag tänker därför finns jag

Kommentera (67)

Falsterbo…. Skanör….Höllviken…..

De vackraste växte upp i Falsterbo Skanör ….Tomas Ledin.

Lennox äter smörgås i bilen på väg till Skåne.

Det blåser och regnar. Anna och jag åker in till Malmö och shoppar. Jag shoppar ingenting. Tro det eller ej?.  Det blåse r
hela tiden men Skåne är oerhört vackert med sitt säregna landskap.

Threst har lagat matsäck  som vi äter utanför Vetlanda

Idag är det en bra dag. Magen håller sig rätt lugn men jag har en oroväckande hosta sedan några veckor tillbaka. Jag försöker intala mig att lungorna var fina för någon månad sedan. Så snabbt kan det väl inte bildas metastaser?  Killarna  grillar en fantastisk tonfisk med sallad. Barnen härjar runt och tittar på "Wall-E". Vi dricker rosévin (röker inte) äter och har det supermysigt. Vid 24 är alla toktrötta och säger godnatt.

Anna och jag äter lunch i Malmö på Stora Nygatan 33.

Jag tänker lite på Loppan därhemma. Om jag hällde upp tillräckligt med mat. Mamma kommer  till Stocholm i dag och levererar lite kattmys. Jag tänker på Musikfröken igen. Jag tänker på att jag kanske kommer att klara mig och leva länge och jag tänker på det Linda sa till mig en gång: Lotta, du kommer att överleva oss alla.


Anna med sin lilla Estelle.

Det är alltid kul med era kommenter. Jag läser dem alla. Min gula-t-shirt är köpt på Zara.  Och Sofies kommentar kräver nästan ett helt inlägg. Jag gillar när kommentarerna leder till inlägg. Det är dialog det. Sofie har rätt till det hon tänker. Men det är rätt läskigt att läsa. Och jag blir lite ledsen men hon är brutalt ärlig men aningen korkad och bara dålig på att formulera sig.

Det är klart att man vill veta. Kommer Lotta att överleva? Blir där någon dramatik? Men jag förstår att alla vill det bästa. Men den här bloggen har en dramaturgisk fördel. Den har allt en bra film ska ska. Spänning, flärd, lite ångest, lite kärlek, vardagsbestyr, glamour och så strösseln på glassen. En liten sjukdom på köpet. Jag har sagt det förut och jag säger det igen. Köp biljett och se filmen. Den här bloggen är skriven rakt från hjärtat. Det finns inga baktankar eller sluga uträkningar. Jag hade skrivit likadant om jag haft 5 eller 12 000 besökare/dag.

 

Kommentera (69)