VISA ARKIV & KATEGORIER   |   SÖK
Annons

Ole dole doff

image90
På bilden. Ingen aning

Herrejävlars vad folk kommer att bli förnärmade. Har suttit med våra bröllopsinbjudningar och skurit och sållat och tänkt fram och tillbaka. 51 ska bjudas varav mina 25 består av 11 släkt.

Hur ska man tänka? Bjuda gamla Bettan som man hade kul med i nian eller de man har i sitt vardagliga liv nu? Ska bara kusiner med eller ska man bjuda ALL släkt. Vem tycker om en på ett riktigt och innerligt sätt? och vem kommer att uppskatta gesten?

Hotellrum ska bokas-klart
Ring ska beställas-klart
Porslin ska beställas-klart
Buss ska bokas-klart
Klänning-inte klart
Bukett-har en klar bild på den
Menyn-inte klart
Transport för oss från kapellet-klart
Bordsplacering-inte klar
Barnvakt-halvklart

Det är ett heltidsjobb att planera ett bröllop. Och redan hos tryckeriet där vi ska beställa inbjudningskortet flippar vi på varandra. Lilla skorpan river och sliter i alla maskiner och jag måste på en sekund besluta om något så viktigt som om det ska vara svart/vitt eller färg!

Och så åter till detta dilemma med vem som ska bjudas. Det är tur att man bara gifter sig en gång för det här är roddigt värre.

Idag åker jag till Kolmården för deras sommaröppning. Käkar vildmarksbuffé, tittar på tigrarna och jobbar förstås. Sedan vidare på lördag till Örebro och 40-års kalas
Bloggar åter på söndag

Kommentera (4)

Annons

Teckenspråk för alla

image88
På bilden Lilla skorpan och stora mamman

Lilla skorpan kan ju inte prata ännu. Ord som titta, mamma, pappa och mera är tydliga men allt annat är rena rappakaljan. Det lustiga är att man fattar ändå. En blick, en rörelse, arga uppmanande rop. Stamp med små fötter får en att skärpa sina sinnen för förstå vad han vill.

De små korvfingrarna pekar på allt. Sockerskålen, thesilen, tandkrämstuben och honungsflaskan. Hälften får han inte och då kommer det ilskna små rop och skrik. "Fattar du ingenting, mamma? Tänk dig dig själv om någon skurit av dig tungan och du vill berätta något. Det måste vara fruktansvärt.

Jag var förlovad med en döv kille i två år. Det var lite som att leva med Lilla skorpan. Tålamod, försök till att förstå. frustration från båda hållen och arga stamp i golvet för att påkalla min uppmärsamhet. Skillnaden är att Lilla skorpan kommer att kunna behärska talet medan J för alltid får leva i en tyst värld.

Tänk om vi levde i en värld där vid endast kommunicerade med blickar, händer och gutturala ljud. Vi skulle säkert utveckla smarta, snabba kortkommandon som de döva gjort. De är fenomenala på sitt språk och har effektiviserat det till det yttersta.

Nåja. Det kommer säkert komma den dagen då jag förbannade språket och önskade Lilla skorpan kunde förbli en liten pekande kille istället för att skrika: Håll käften morsan. Nu drar jag".
                                     

Kommentera (1)

Annons

Världen är en global by

image87
På bilden. En härlig blandning

Lilla skorpan sov till 06:20 i sin nya, stora säng pch det måste man ju ändå kalla ett lyckokast med undantag för instoppning av napp vid 4 men det var T:s tur så jag sov vidare.

I morse på T-banan var det en salig blandning av nationaliteter och jag gnuggade knä med en indier. Lite längre bort satt en afrikansk kvinna med sitt barn och tåget kördes definitivt av något med utländsk btytning. Jag gillar det. Det kontinentala i att världen är en by numera och att jag kan käka sushi, falafel, gyros och kebab när jag vill. Att lilla Skorpan kan idenfiera sig med blattar (ja, jag kan säga så eftersom jag är en) och att jag kan få en känsla av Grekland när jag går över torget i Skärholmen.

Vi va lá difference!!

Kommentera (1)

Annons

Vuxenpoäng

image86

På bilden. Lilla skorpan

Efter att ha trängts med 2.000 andra som ville titta på brasan så lommade vi hem och åt glass med konjak och vin.
Morgondagen grydde med med storstädning på tapeten och idag har vi dammat, skurat, tvättat stolsöverdrag och det bästa av allt: T byggde en säng till Lilla skorpan.

Ut med den lilla spjälsängen och snicka till en fin ram runt en 90-madrass som vi la på en på en playwoodskiva. Sedan ska det målas såklart. Lilla skorpan blev överlycklig och hoppade och skuttade som en kalv på grönbete och det ska bli så kul att se om han kommer att sova bättre i en vanlig säng.

Men egentligen är det ju inte så konstigt att man kanske inte sover så bra bakom spjälor. Måste ju kännas konstig. Som att ligga bakom lås och bom. Hur som haver såg han ut som en liten larv i den enorma sängen men som någon sa till mig "Det går så fort och rätt var det är känns sängen för liten"

Som sagt. Denna natt ska bli spännande

Kommentera (1)

Annons

Himlen på ett fat

image85
På bilden. Himlen på ett litet fat

Nyss hemkommen från Mallorca och Puro. Fantastiskt hotel med influenser såväl som från Marocko som Indien och Thailand. Linda Isacsson, Thomas Hanzon, Anna Sahlin m.f kindpussades, åt fantastiska bufféer och lapade sol i dagarna fyra.

Jag har aldrig varit en vän av det spanska köket utan föredrar det italienska och thailändska men åhh vad jag har ätit serranoskinka. Lufttorkad och salt men bara en kall cervesa till och möjligtvis melon. Jag har skottat i mig hela fat medan de andra har beställt in övriga klassiska tapasrätter.

Har försökt att hitta presenter till familjen och det blev en traktor till Lilla skorpan och en tunika till T. Själv fick jag ett par sandaletter med röd rosett och en metallic top.

Mallorca var fint. Men hade kanske trott att det skulle vara mer pittoreskt och genuint på något sätt. Vädret var hyfsat, ca 23 grader och växlande. Det enda smolket i bägaren var egentligen mitt munsår som alltid dyker upp vid väderväxlingar.

Ikväll blir det grillat hemma med primöret. Ett glas Rosso och så ner och kolla brasan på Enskedefältet. Borta bra men hemma bäst.

Kommentera (7)