VISA ARKIV & KATEGORIER   |   SÖK

Kretsloppet……

Och så var den här. Den där dagen när Tua skulle begravas. Skogskyrkogården var så outsägligt vacker med sitt täcke av gula löv i varierande nyanser. En också outsägligt sorglig plats med sina kilometer av gravar. På andra sidan Nynäsvägen ligger Lennox dagis. Bara någon kilometer från denna sista anhalt finns en plats fylld av hopp, glädje, framtid och livslust. Det känns betryggande på något vis.

Jag har varit på två begravningar inom en kort tid. Det är inget man vänjer sig vid. Prästen Ma pratar om livet och döden. Om att de döda finns runt hörnet, att de inte lämnat oss. Hon pratat som om att döden är något vackert, en del av kretsloppet och trots att jag vet det och hör vad hon säger  finns det en så stor del i mig som inte accepterar det. Där, på nionde bänken bland mina svartklädda kollegor vägrar jag acceptera och blir trotsig som ett barn.


Tua bar alltid detta halsband.

Bredvid mig gråter A högt. Jag tittar på J:s profil i bänkraden framför mig. Han begravde nyligen sin mamma och tidigare sin lillebror och jag är rädd att han ska bryta ihop. Istället sitter han som jag. Blickstilla och med de buskiga ögonbrynen lätt rynkade. Man kan inte mäta sorg i tårar. Det är infantilt tänkt. Jag är bara så tom på känslor. Jag har gråtit så mycket det sista året och så mycket för Tua att jag är alldeles dränerad.

Sedan går vi över de prasslande gula löven. Förbi gravstenarna med sina lyktor och ekarna med enorma stammar. Skymningen lägger sig över oss alla och där, i skydd av mörkret låter jag en tår falla.

En av Tuas favoritlåtar

Kommentera (35)

Någon Ifåne nörd?….

Det är tvära kast. Död, barn, champagne, besked och nu IPhones. Jag letar med ljus och lykta efter en IPhone. Vill gärna kunna ta bra bilder och microblogga och twittra så ni kan följa mig lite när som. Då behövs mer power och bättre mjukvara för att kunna det och min nuvarande mobil har inte riktigt den kapaciteten.

MEN

Eftersom  den är operatörslåst och mitt nuvarande avtal inte går ut förrän i slutet av nästa år hos Tele2 (som inte har IPhones) så vet jag inte hur jag ska komma över en sådan skapelse. Självklart kan jag köpa den för 7 500 rakt av men får då ingen garanti om den går sönder, Någon med tips?

Kommentera (46)

Frisk i musen……

Ännu ett kuvert från Karolinska. Som vanligt knyter det sig i magen på mig. Att man alltid anar oråd när de dimper ner. Det liksom fladdrar till en nanosekund och så går adrenalitet igång på 200. Denna gång är det ett ljus i tunneln. Mitt cytologprov, när jag testades för livmoderhalscancer, var bra!!!! Följande dialog lyder.

Åh gud, vad är det nu då. Jag orkar inte öppna. Yes. Åh vad skönt. Jag är cancerfri i musen åtminstone!”

Tänk vilket fantastiskt besked. Vem vet vad tjocktarmcancern har gjort. Allt i de nedre regionerna som ligger nära, som tarmkex, ändtarm. livmoder är ju i farosozen. Men jag har iallafall en frisk livmoderhals. One to go! Det är inte illa.

På posten kommer ett fint paket från Katrin Zytomierska. Jag tror på riktigt att hon har en liten crush på mig. Eller så är det hennes graviditetshormoner som gått bananas. Hur som helst skickar Katrin en hel goodiebag full med finfina produkter. Försöker ringa dig nu och tacka. Läs Katrin här

På lunchen träffar jag sprudlande Charlotta Wågert från sajten loppi.se.Hon vill ge mig en fantastisk söt nalle från Barncancerfonden. Den kan man beställa här. Dessutom tror jag att Lennox kommer att älska den och det är en perfekt julklapp att ge bort till både vuxna och barn.

Det kommer att bli en tung eftermiddag. Det är begravning för vår chef Tua. En färgstark person jag jobbat med i nästan 10 år. För en månad sedan avled hon i sviterna av sin tjocktarmscancer. Vad är oddsen på det? Två stycken på samma jobb som drabbas. Ett hett tips: Sök inte jobb på den här redaktionen! Jag saknar henne. Våra bisarra samtal om döden, snack om cellgifter, råa galghumor och hårda klackar mot golvet. Vi ses Tua. Vi ses……

Kommentera (20)

En doft av kärlek…..


Hon heter Katie och är 21 år gammal. Bredvid är hennes fästman Nick, 23. Den här bilden är tagen precis innan deras bröllop 11 januari 2005. Katie har obotlig cancer och spenderar timmar med cellgiftsbehandling. Hennes Nick väntar medan hon avslutar en av behandlingarna…………


Även om smärtan är outhärdlig och vetskapen om att hennnes organ stänger ner, en efter en ,har  Katie, med hjälp av morfin själv planerat varje steg av bröllopsceremonin. Hennes klänning måste sys om flera gånger pga av hennes ständiga viktnegång.


En oväntad gäst är hennes syrgastub som Katie måste använda. Det andra paret på bilden är Nicks föräldrar. Mycket berörda över att se sin son gifta sig med flickan han älskar.


Katie, i sin rullstol, lyssnar till sin nyblivne man och hans vänner.


Mitt i festen. Katie måste vila och hämta andan. Smärtan tillåter henne inte att stå upp någon längre tid.


Katie dör fem dagar efter sitt bröllop.

Och vad vill jag säga med detta? Antagligen att livet är för kort för att kastas bort på trivialiteter, att älska, glömma och förlåta är de tre viktigaste orden som finns och att störst av allt är Kärleken.

Kommentera (72)

Handla sig friiiiiiii…..

Idag är en bättre dag. Inte mycket men bättre. Jag har en outgrundlig förmåga att vara låg ett par dagar. Sedan hittar jag alltid guldkornen i tillvaron. Det kan vara att se fram emot en bastu på kvällen, eller att luncha med vännerna, eller att hyra en bra film. De behövs inga större kickar än så. De är helt enkelt livsvgörande för mig att ha dessa saker att hänga upp min tillvaro på. Man måste tillåta sig att slå i botten för att sedan sakta klättra upp igen.

Vi har bestämt oss för att skippa storhandla fysiskt. Dels tar det enorm mycket tid. Att göra det mitt i veckan efter dagis tar flera timmar och på helgen vill man göra annat med familjen. Vi valde att handla all vår mat från Mataffären. Sitta hemma i lugn och ro och klicka i precis vad vi ska ha. Spara listan och bara komplettera nästa gång.

Otroligt fräscha råvaror. Ingen dålig frukt, allt kommer förpackad smart, dvs det frysta för sig, torrvaror för sig. Och det blir inte så mycket dyrare då det är samma pris som i COOP affären och man liksom inte beställer något onödigt (som annars alltid slängs ner i vagnen)  Tiil Mataffären


Threst plockar in varor. På en halvtimme är allt klart.

Threst påpekar ofta att jag inte hostar längre. Som en försäkring tror jag att han vill höra sig själv säga det vi alla hoppas på. Attr pencillinet har funkar och att det alltså är en lunginflammation. Jag har dessutom fått kallelsen nu. Den 5 nov kallar Dr Bengan till uppställning. Då faller domen. Och vad svaret än blir så tänker jag leva ända tills jag dör.

Kommentera (40)