VISA ARKIV & KATEGORIER   |   SÖK

Almanackor och begravningskaffe….

På tomten händer det saker. Vi vaknar av att det lämnas grus till utbyggnaden. Lennox är fascinerad. Jag också för jag har väntat så på att detta ska sättas igång. Vi planerar för en framtid och vi planerar hur det ska se ut. När vi gått och lagt oss pratar vi om hur matsalen kommer bli.

”Hur många stolar ska vi har runt matsalsbordet? Kanske sex stycken blir bra men vi kan dra ut bordet för minst tolv personer”

”Mmmm, och om man vänder bordet kan man lätt sitta minst arton personer”

”Det blir skitbra, då kan du ha begravningskaffet här  hemma ju”.

”Lotta, om du dör kommer inte jag och Lennox ha råd att bo kvar, det vet du ju”

”Jo, men jag bara skojar. Jag kunde inte låta bli bara”

Imorse var vi på föräldrarsamtal på dagis. Stort. Sedan vidare till jobbet och nu sitter jag här. Lite ont i huvudet men förkylningen är mycket bättre. Måste bara hitta ett ställe nästa vecka att vaccinera mig på.

Och så måste jag köpa nya strumpor till Lennox på lunchen. Det är så kallt på golvet på dagis och eftersom jag själv fryser konstant vet jag hur illa det är.  Dessutom måste jag börja fundera lite på hur min julsaga jag har fått i uppdag av Allers Förlag att skriva

Bloggande kändisar skriver julsagor – för klimatet


Sju riksbekanta bloggare – Thomas Bodström, Charlotte Perrelli, Daniel Nyhlén, Vimmelmamman, Storstadspojken, Charlotta Flinkenberg och Marie Serneholt – ska skriva gröna julsagor för klimatet. Uppdraget kommer från Allers Förlag och målet är att samla in en halv miljon kronor till klimatändamål.

I december kommer julsagorna att kunna läsas och laddas ned på Allers Förlags hemsida. För varje sagoläsare som samtidigt väljer att köpa en julprenumeration skänker Allers Förlag 10 kronor till klimatändamåll. Läsarna får rösta på var pengarna ska gå, Världsnaturfonden, Naturskyddsföreningen eller Skydda Skogen. Den miljöorganisation som får flest röster tilldelas hela summan.

 

Jag tänker INTE utgå från min diagnos. Otroligt befriande att ibland bara få skriva om något helt annat.

 

Jag vill också ge er 25 %rabatt på att göra sin egen almanacka på Vulkan.se. Den första som lämnar en kommentar hos mig om det rätta svaret får göra den gratis. De andra tio får 25%. Först till kvarn alltså. Frågan är:

 

Hur många experter finns det på www. alltforforaldrar.se?

 

 



 

 

Inget vimmel ikväll. Bad med Lennox. Prova nya Weleda-oljan, basta lite och kvällens höjdpunkt, lägga skruttet och läsa saga även om vägen dit är helt rabiat ibland med gap och skrik.

 

”Men mamma, du lovade mig. Vi skulle ju leka länge! Så här länge”

Säger han och måttar tiden med sin lilla hand. Och det finns nästan inget som kan få mig att bli så ljus och varm inombords som just dessa små utbrott.

 

 

 

 

 

Kommentera (63)

Rörigt med plåtarna….

Jag ringer sköterskan på Huddinge. Förklarar att mitt myom är försvunnet. Att jag nyss varit hos gynekologen och vi tillsamans har sökt med ljus och lykta efter detta myom. Hon säger:

”Jag ska söka Dr Bengan. Han kanske står och opererar nu, om jag inte kan få tag på honom sätter jag upp dig dig på en telefontid den 19″

”Men det är ju om mer än en vecka. Finns det ingen chans att få prata med honom tidigare?”

”Jag ska se om jag kan nå honom”

Till saken hör att jag gillar Bengan. Han är trots allt den enda läkaren jag har träffat flest gånger och jag har kommit att tycka om hans lite torra humor och noggranna förklaringar.

Jag hinner sätta i mig dagens lunchlåda som Threst packat. Sedan ringer mobilen:

Hej, Det är  xxxxxr. Kan du prata”

”Javisst, inga problem”

”Jag hörde av sköterskan det här med myomet och jag har tittat på dina röntgenplåtar och där finns faktiskt inget myom som går att se. Det finns överhuvudtaget inget konstigt alls utan allt ser helt normalt ut.

”Men hur är det möjligt? Det fanns ju ett myom, ett stort dessutom”

”Ja, det kan vara så att röntgenläkaren sett fel. Att han blandat ihop dig med någon annan, så kan det helt enkelt vara”

(Här försöker jag leta efter ironi i rösten. Ett litet skratt som kanske kan förklara. Och det är mycket möjligt att det finns men jag kan inte uppfatta det.)

”Öhh, jaha, eller att det vara en måndag och han var trött? säger jag ironiskt.

Sedan lägger vi på med löfte om att höras om ca fem veckor för att få svar på min lungstatus.

Det är förbryllande märkligt att det kanske har varit så. Det urholkar hela mitt förtroende och jag vet nu inte vad jag ska tro om övriga svar och resultat jag i framtiden kommer att få.

Jag är myomfri. Det är bra. Ett problem mindre att bekymra sig om men jag vet inte om jag ska skatta eller gråta. Känner mig helt enkelt mer och mer säker på att man måste ha stenkoll på vad som händer och sker och vara extremt vaken för att se om sitt hus.


Ska man skratta eller gråta?

Kommentera (53)

Vilken typ är du?….

I metro listas jag som ”sjukdomsblogg”. Hmmmmm. Blir lite fundersam. Min blogg inehåller ju så mycket mer än sjukdom. Det innehåller livet själv. Sorg, glädje, barn, glitter, vuxenliv. oro, sjukdom, champagne, vabb, mode, yta, cellgifter, död, kändisar, omsorg, mat, resor, reflektioner, funderingar, på, av,  osv i all oändlighet.

Klicka här för att se vilken bloggtyp du är.


Foto: Micael Engström
Jag känner mig oftast allt annat än sjuk.

Kommentera (63)

Här finns ingen cysta….

Jag lämnar som vanligt på dagis. Förkylningen är nästan borta så när som på heshet. Jag gjorde faktiskt vimlet igår kväll men lät bli att kindpussas. Sedan, i morse tog jag bussen till SÖS för att kolla upp den där ofarliga cystan, myomet, jag uppenbarligen har vid min livmoder. Gynekologen frågar mig om min cancer, när jag opererades och om cellgifter. Jag frågar om hon inte kan ta bort hela skiten jag har i underlivet. Desto mindre ställen att spridas till, dessto bättre tänker jag.


På vimmeljobb i går kväll.

”Men kan man inte operera bort både äggstockar och livmoder? Jag har ju helt idiotsäker på att jag inte ska ha några fler barn”

”Men det är en stor operation och du kanske kommer att hamna i klimakteriet i förtid och då måste du äta tabletter för det och det kanske inte är så bra när du fått cellgifter” Dessutom kan inte jag besluta det nu, det måste göras i samråd med din onkolog, hur stor spridningsrisken är.”

”Men om jag verkligen vill det här, får inte jag bestämma då?”

”Njaääe, det måste diskuteras”

Sedan upp i den kalla ställningen. Glidmedel och ultraljud. Ingenting syns som inte ska vara där. Inget stort myom hur mycket läkaren än tittar. Jag förstår ingenting men blir naturligtvis skiträdd att Dr Bengan sett fel, sett något någonannanstans, en stor cancertumör.

Slokörad klär jag på mig igen. Beger mig till jobbet. Ringer övre bukkirurgi. Dr Bengan har inte telefontid förrän på torsdag den 19!!! Alltså om över en vecka. Sköterskan skulle försöka få tag på honom och se om han kunde ringa upp tidigare. Väntan, väntan, väntan……….

För er som vill läsa om mina secondhandtips Klicka här

För er som vill stödja Cancerforskningen. Titta på filmen.

Kommentera (24)

Käppar i hjulet, eller grus i maskineriet……

Jag är sjuk. Jag, som tillsamans med Lennox bestämt oss för att vaccinera oss i morse. Nu ligger jag här med öm i kroppen, lite snorig och hostig. DOCK ingen feber och det är mitt enda försvar till att det antagligen inte är bacon-sjukan. Jag har fakriskt lyckats dammsuga och det kanske man inte borde orka med en gris i kroppen.  Jag sover till 11:30 när mamma ringer.

Sedan försöker jag bestämma vilken bok jag ska börja läsa. De är ju minst sagt helt olika. ”Idol”-Andreas handlar vägen till framgång och Louise Hallin och Linda Nybergs om överlevnad som småbarnmamma. Det lutar åt den senare. Känns som jag är i starkt behov att sådana tips. Speciellt idag. Dock är det perverst skönt att få vältra sig i en influensa eftersom jag med bestämdhet vet att hostan, snorande och huvudvärken INTE beror på cancer.

Igår var på på lekstället Mulle Meck. Där kom det fran en bloggläsare. Vi har haft mailkontakt då hennes man avled i ”skitsjukdomen” bara sex veckor efter diagnos. De gifte sig på intensivvårdsavdelningen. Hon gravid i vecka 20 och med deras gemensamma 5-åring. Mannen levde bara någon vecka efter giftemålet. Vi pratar om hur man hanterar den kvarlämnade partner. Hon fick bara sin mans kläder och skor i en plastpåse. Tack och hej. Ingen som ringer upp från kommun eller landsting för att höra hur den här förvivlade mamman i den mest makabra situationen egentligen förhåller sig. Däremot fick personalen som vårdade S de sista dygnet proffisionell samtalsterapi. Grrrrrr.

Ush vad jag tycker illa om att vara sjuk. Idag skulle jag haft redovisning på min föreläsning. (ska ju börja föreläsa) och göra vimmel på storfilmen 2012 ikväll. Istället sitter jag här och äter frukost 15:03. Bara massa käppar i hjul och försinkningar (åh vilket underbart gammalt ord)

Vill du läsa min krönika om mitt besked på Cancerfonden? och även se en liten film där jag tigger pengar till forskning?
 Klicka här
Filmen finns till höger om krönikan.

Kommentera (47)