VISA ARKIV & KATEGORIER   |   SÖK
Annons

SÖMNPARALYS

Sömnparalys. Jag förstod inte var det var i natt när det hände mig. Någonstans mellan vakenhet och djupsömn hamnar Djävulen på min bröstkorg. Han skrattar, säger att jag aldrig kommer vakna och jag blir så förbannat men är helt oförmögen att röra en enda kroppsdel.

Fullständigt vidrigt tillstånd. Alltså ingen mardröm. Allt går i ultarapid, jag kämpar för att få kontroll på kroppen, att komma upp till full medvetenhet och till slut är jag helt vaken. Minns att min vän Sarah pratade om fenomenet Sömnparalys för någon månad sedan. Det drabbar bara en viss del av befolkningen. Jag tänder lampan, blöt av svett och rädsla och hjärtat slår som på en kanin.

Vissa människor kan få hallucinationer som består av skräckfyllda känslor av att någon, som vill dig illa, är i rummet. Och du kommer inte undan.

Den förlamning och de hallucinationer man upplever vid sömnparalys är alltså delar av REM-sömnen som stannat kvar trots att man redan har vaknat.

Också andningen fungerar som normalt trots att det till sömnparalysen hör att det känns som om att man har svårt att andas till och med som om någon skulle sitta på ditt bröst. 

Vid sömnparalys stängs muskelkontrollen av för tidigt eller slås på för sent så att man inte kan röra sig trots att man är vaken. Källa: Svenska YLE.

Så somnar jag om vid 3 och gick upp 6. Det är i de här lägena man önskar att det fanns en pojkvän att väcka. Inte en en gammal katt kan man trösta sig med. Vill aldrig mer uppleva det här.


Annons

Kommentarer


  1. Marie 11 februari, 2020 on 14:25 Svara

    Usch, jag har det också ibland. Jag har lärt mig att hantera det. När det händer hjälper jag mig själv att vakna genom att blinka jättehårt med ögonen. Boomer när jag tror jag är vaken dock men alla möbler är borta eller att det ligger en stor gris på golvet 😅! Bara att fortsätta blinka. Tillslut är man vaken i rätt värld igen!

  2. Karin 11 februari, 2020 on 17:38 Svara

    Ja, det är hemskt! Har haft sömnparalys sedan tidiga tonår. Kommit på att det oftast händer då jag sovit lite för mycket.. Dvs när det totala antalet av sömntimmar är många under en ”längre period”. Men behöver inte vara så. Ibland har det hänt vid en eftermiddagslur. Vidrigt, men bättre nu när man vet om vad som händer.

  3. Anki Högling 11 februari, 2020 on 17:41 Svara

    Hänt mig flera gånger under mitt snart 65-åriga liv.
    Väldigt obehagligt!

  4. Kerstin 11 februari, 2020 on 18:24 Svara

    Hej Lotta!

    Usch vad jobbigt, hade aldrig hört talas om sömnparalys förrän jag såg John Henrik Fjällgren hos Malou efter tio,
    Så modigt att ni båda berättar om så här otäcka upplevelser på natten.

    Hoppas att du får sova gott inatt och alla andra nätter.

    Kram/K

  5. Kerstin 11 februari, 2020 on 18:31 Svara

    Hej igen, stavade fel Jon Henrik ska det vara. Viktigt att stava rätt har jag förstått.

    /K

  6. Siv 11 februari, 2020 on 19:17 Svara

    Obehagligt, men inte farligt. Mitt tips är att intala sig själv att ”vänta och slappna av”. Efter någon minut är det över. Jag kan få det i skov och de gånger jag har fått det är det ofta halvskumt i rummet. Jag ser allt, men kan inte röra mig. För mig hjälper det med sovmask. Då ”hinner” kroppen ”i fatt” hjärnan.

  7. Kristina 11 februari, 2020 on 19:22 Svara

    Intressant inlägg! Det här har börjat hända mig ganska ofta sista halvåret samtidigt som en massa (för)klimakteriebesvär har börjat göra sig påminda. Kan det finnas ett samband…?

  8. Cath 11 februari, 2020 on 19:32 Svara

    Visste inte att det var ett fenomen, tack för info. Har jag drabbats av ett par gånger, just andningen och skräcken. Dock har jag skrikit så både sambon och grannen har hoppat högt i sina sängar.

  9. Nina 11 februari, 2020 on 20:42 Svara

    De senaste åren har jag läst om alla olika typer av parasomnier. Har också fått diagnosen sömnnabulism som innebär att jag agerar ut drömmar och kan slå, sparka, skrika mm. Det jobbiga med alla typer av parasomnier är att man tappar kontrollen över vad som händer. Jag håller på att prova ut medicinering som kan lindra. Förstår din rädsla!

  10. Jessica 11 februari, 2020 on 20:52 Svara

    Det är vidrigt. Värsta ”vakna” mardrömmen. Sist för någon vecka sedan hände något nytt. En demon slängde runt mig i hela lägenheten & gång på gång. Började med att jag slängdes i väggen från sängen. Hela tiden visste jag att jag kunde bryta det om jag lyckades röra en muskel eller öppna ögonen. Har ofta ngt riktigt ont stående eller sittande bredvid mig i sovrummet. Ibland på väg mot mig från dörren. Sovrummet ser ut exakt som i verkligheten & jag kisar & ser det farliga, men kan inte öppna ögonen eller röra en muskel. Hoppas att du inte drabbas fler gånger. Trodde att jag var hemsökt alt höll på att bli galen första gången.

  11. Maja 13 februari, 2020 on 17:38 Svara

    Jag har också upplevt det där. Såg saker som fanns i rummet men kunde inte röra mig. Har fått för mig att det bara händer om jag ligger på rygg. Sover aldrig mera på rygg.

  12. Ida 15 februari, 2020 on 09:07 Svara

    Lider med dig. För mig inträffar det bara om jag somnar på rygg. Så det är mage eller sida som gäller för mig. Kanske ett tips? Samt att försöka att inte ha så stor sömnbrist, det är oftast då det händer.

    Jag kan även få små kortslutningar på dagen när jag är vaken. Det händer också bara om jag är för trött. Det blir som en elstöt när hjärnan liksom kopplar ur en kort stund. Det är nästan ännu värre :(

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *