VISA ARKIV & KATEGORIER   |   SÖK

MÄNNISKOHANDEL

Angelica Zander (1)

Det var flera veckor sedan det här hände, en månad. Av en väninna fick jag tipset att inte berätta om det. Men jag kan ju aldrig hålla käften.

Vi är ute på en nattklubb. Inte speciellt mycket folk. Mitt i sommaren och många är borta.

En tjej frågar om jag kan hjälpa henne hitta hennes väska, eller rättare sagt, hon börjar leta under och över bardisken och jag böjer mig ner. Den står på golvet.

Hon är i 30-35 års åldern. Blond. Halvlångt hår. Normalbyggd. Allt med henne är väldigt ”normalt”, hon är rätt packad men inte så det är någon fara, glad, dansar lite med de hon är där med. Jag blir bjuden på ett glas bubbel av en lång, äldre man. Jag brukar oftast tacka nej. Jag gillar inte att stå i tacksamhetsskuld till någon och speciellt inte till en random man på krogen. Men jag tar emot den, säger tack men undviker dock hans blick.

Det går en stund. Runt oss är det en blandad grupp som först inte alls verkar höra ihop. Alla är så udda.. Två kvinnor, den ena rätt prydlig, runt 40, och en annan, något yngre. Sedan finns där en man som jag förstår senare är någon typ av ”ledare”. De här är sammankopplade med mannen som ger mig dryck, och kvinnan som letade efter sin väska. Det fattar inte jag förstås. Men min väninna drar mig åt sidan och viskar:

Kolla in det här, du kommer upptäcka att det här är superkonstigt. De bevakar henne med väskan, drar i henne, ger tecken till varandra och det är hon, henne de har superkoll på”.

Och mycket riktigt. Spelet är lätt att se när du väl ser. Tjejen med väskan är målet för de andra i gruppen. De nickar åt varandra. Låtsats som om vi andra inte ska se att de egentligen är en grupp på ca 10 personer, de drar och föser i tjejen med väskan. Drar henne i armen när hon blir för uppsluppen, En av killarna, den lilla korta jäveln föser henne längst in mot bardisken. Breder ut armarna runt henne och jag ser på kroppshållningen att han är arg.

Sättet han står på och sättet hur hon försöker slingra sig. Sedan försvinner hon ner mellan hans ben. Och jag utgår från att hon faktisk suger av honom, för det är så jag tydligt uppfattar det.

Jag och mina vänner har slutat dansa. Vi iakktar det här spektaklet noga. Vi får inte ihop det. Tydligt är att det är någon form av… jag vet inte.

De två andra tjejerna är också en del av det här men det är hon med väskan som är föremålet för alla de andras kontroll. Så skulle jag vilja säga. Hon är noga övervakad och kontrollerad.

Tidigare under kvällen har jag pratat med två killar i smoking från Argentina. De är här på bröllop. Kan bara engelska.

De här två, upptäcker jag, är också en del av det här gänget och helt plötsligt hör jag dem prata perfekt svenska. När stället stänger och de börjar tända upp tar jag tjejen i armen.

Drar henne snabbt nerför trapporna och ut på gatan.

– Jag ser, jag ser vad som händer”. Du måste bort, du behöver inte förklara för mig.

Nej, vad menar du,? frågar hon.

Jag såg att du sög av honom och ingen skugga över dig, jag menar inte att det är fel men jag såg det och de är farliga, de här människorna är farliga. Du får sova hos mig. Vi går nu direkt, du kan inte gå tillbaka in nu, säger jag.

Hon tystnar.

Såg du det?

Ja, jag såg.

Jag håller henne fortfarande i handen. Mitt hjärta slår som en kanins i min bröstkorg. Dunk, dunk. Ibland måste man göra saker som är farliga, annars är man bara en liten lort. Var det inte det Astrid Lindgren sa?

Så sätter vi oss på  Dramatentrappen. Det är ljust ute och 4-5 stycken av de här personerna kommer ut från klubben. De letar efter oss. Vrider på huvudena för att se vart vi tog vägen. Så får de syn på oss. Kommer fram.

Ställer sig runt oss. Två av kvinnorna och två av männen.

”Vafan håller ni på med?”

Frågar jag.

”Vadå? vad menar du? säger den ena lågt.

Sedan tar de henne under ena armen och hon reser sig och följer med dem. Bort, längst Strandvägen i gryningsljuset går de. Jag ser bara deras ryggtavlor och känner mig som världens  sämsta människa.

Vad var det jag nyss bevittnade? Någon form av människohandel, det fattar jag. Skulle jag ringt polisen? Finns inga bevis. Vad skulle de gjort?

Otroligt obeghagligt  var det.


Kommentarer


  1. Ullis 17 augusti, 2018 on 16:53 Svara

    Åh fy fasen va otäckt! Kanske du kunde informerat dem på klubben? Så obehagligt iaf.

  2. Sofia 17 augusti, 2018 on 17:34 Svara

    Hon var förmodligen drogad och hade inte vett nog att följa med dig när du erbjöd. Ni skulle gått direkt till tunnelbanan och hoppat på ett tåg. Som i en film…

  3. Annika Derfält 17 augusti, 2018 on 18:28 Svara

    Fina och modiga du!!!

  4. Tanja 17 augusti, 2018 on 23:34 Svara

    Kanske var det redan något väldigt bra du gjorde för henne. Du visade henne att det finns folk som ser vad som händer, att det inte är ok som hon behandlas av dem, att det kan vara värt det att anförtro sig till någon nästa gång. – Du är väldigt modig. Tänk också på att inte ta några risker själv. De som fanns runt omkring henne bröt mot våra normer. Man vet aldrig vad mer de bryter mot… var rädd om Dig.

  5. Hanna 17 augusti, 2018 on 23:35 Svara

    Det här känns som en riktigt dålig novell faktiskt. Du upplever något du tycker verkar skumt. Ok. Fullt förståeligt att du tycker att det känns obehagligt och att du försöker förstå vad som hände. Mindre förståeligt att du låter fantasin löpa fritt och gör en herrans massa antaganden. Du vet ju absolut inget om någon av de här personerna baserat på din text. Jisses.. Du verkar så grymt osäker och i behov av bekräftelse hela tiden. Du skriver ofta att du är så obrydd och utan behov av att förhålla dig men du verkar vara allt annat än det tycker jag. Inget fel med det alls, men tröttsamt hur du ständigt måste polarisera. Detta var en otroligt märklig text på fler än ett sätt.

    • Mona 28 augusti, 2018 on 09:06 Svara

      Men du, vilken otroligt ointelligent reflektion. Behövdes den verkligen tycker du?

  6. Carina S 18 augusti, 2018 on 10:53 Svara

    Väldigt, väldigt obehagligt, och tyvärr en sanning för många…Känn dig inte som världens sämsta människa , som du skrev, du gjorde faktiskt något…du reagerade, pratade med tjejen, gav en öppning för henne…visade att du brydde dig..Hur sorgligt och krasst det än låter, så hade hon ett eget val att göra, även om jag förstås förenklar det hela..Du gjorde det du kunde, till skillnad från kanske många andra som också såg..

  7. Carina 18 augusti, 2018 on 12:35 Svara

    Så otroligt konstigt. Var tjejen med väskan svenska? Synd att ni satte er så att de hittade er. Ja, det är en massa skit som pågår överallt utan att vi ”vanliga” människor oftast har en aning om det. Det gör en verkligen ledsen. Heder åt dig att du åtminstone försökte göra något, Lotta.

  8. Agneta 18 augusti, 2018 on 13:17 Svara

    Var rädd om dig Lotta – de var(och är nog oftast) alldeles för många. Om du som var nykter såg ju det – men de som fått lite mycket i sig och blandar sig i – det kan nog sluta illa.ring polisen meddetsamma.Tänk på Lennox-vet du vill väl men en mot tio? Det kan bara sluta illa!

    Vad är det som händer i vårt land???

  9. M 18 augusti, 2018 on 13:44 Svara

    Du gör helt rätt i att berätta. Fy fan för sånna män säger jag bara. Stackars tjej. Vem håller om henne när hennes tårar rinner och de runt omkring henne bankar på henne och hotar henne, trycker ned henne för att hon ska dra in pengar till deras feta kassa?? Alla har ett människovärde. Ingen ska ha rätten att äga någon annan.

  10. Anne-li 18 augusti, 2018 on 16:41 Svara

    Klart du ska berätta! Väldigt skumt verkar det. Har själv sett något liknande på en restaurang där jag bor. Små tecken från en som ”leder” tjejerna att ta kontakt med män. Fy fasiken säger jag. Bra att du berättar!

  11. Monica 18 augusti, 2018 on 18:54 Svara

    Men varför satt ni kvar på Dramatentrappan? Om du menade allvar med att hon kunde sova hos dig, så hade det väl varit bättre att antingen gå till närmaste tunnelbana eller hoppa in i en taxi!

    • vimmelmamman 19 augusti, 2018 on 19:46 Svara

      För att hon inte ville. Jag försökte övertala henne. Därför.

  12. Fia 19 augusti, 2018 on 11:39 Svara

    Men fy så läskigt! Undrar vad det var ni såg/upplevde den kvällen? Vilket läskigt sällskap! Det kan inte vara så att det var några knepiga typer/sexsekt som möttes upp och kvinnan gick igång på att vara kuvad/underordnad på offentlig plats?
    Man kan ju hoppas att det var så annars är det ju mer än skrämmande, hua!:-((

  13. Lotta 19 augusti, 2018 on 13:34 Svara

    Så vidrigt! Man kan inte fatta att det händer här och så öppet!
    Du gjorde ditt bästa, stor eloge till dig!

  14. Christina 19 augusti, 2018 on 19:51 Svara

    Hej!
    Förstår inte detta inlägg och vad du vill förmedla? Du ville hjälpa en kvinna som du uppfattade utnyttjades av en grupp människor. Du sträcker ut en hand och vill hjälpa henne och går och sätter er på en trappa i närheten av denna grupp? Håller med din väninna att det vore bättre att inte publiceras. Jag förstår ivarjefall inte texten och syftet?

  15. Clara, Bossbloggen 21 augusti, 2018 on 09:09 Svara

    Shit så läskigt! Tycker du gör rätt i att berätta (när det sker med såhär stor respekt mot den drabbade) även om det är obehagligt att läsa och prata om. Så hemskt att det 1. Hände alls och 2. Att de hittade er sedan. Men tyckte du agerade helt rätt, stor eloge till ditt civilkurage!

  16. Maria 24 augusti, 2018 on 01:16 Svara

    På tal om ämnet så vill jag tipsa om Simon Hägglunds böcker, Skuggans lag och Nattstad. En svensk polis som jobbar mot prostitution och människohandel. Starka böcker.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *