Mendéz. När vi ses i Sollentunas centrum vill alla stanna och prata. Han tar sig tid för alla.
Skrattar, skriver autografer. Mannen i kostym och småbarnsamman, alla slänger Méndez käft med. Älskar honom, så oerhört genuin, rakt igenom.
Jag har de senaste fyra åren, varannan vecka intervjuat en känd artist, skådis, eller författare.
De flesta är trevliga, härliga. Andra ängsliga och petiga med texten. Oroliga för hur de ska uppfattas av andra.
Ändrar om varenda ord, från pappkasse till platspåse, jo på den nivån är det med en del.
Man blir galen för de pratar på under intervjun om allt mellan himmel och jord. Och sedan, när de läser texten får de panik, trots att det är deras egna ord, och så plockar de ner det och formulerar om.
Tommy Nilsson var så oerhört klok:
”Det här är ju ett möte mellan dig och mig. Jag kan ju inte lägga mig i vad du ska ha för uppfattning om det mötet. Den känslan äger du så jag behöver inte läsa någon text, jag utgår från att det kändes bra”.
Jag och Lennox på väg till Örebro i detta nu.
RSS-flöde
Hej!
Jag köpte mig ett par ”trasiga” jeans med hål häromdagen. Man kan ha trasiga jeans fast man fyllt femtio (jag är 52) för det har jag läst hos Vimmelmamman. De är så snygga och det är min stil men det har jag inte vågat visa förrän nu. Tack för det Lotta! Du inspirerar i både det stora och i det lilla.