VISA ARKIV & KATEGORIER   |   SÖK

EN BRA FRÅGA?

Det kom en fråga:

Hejsan! Vill betona att jag inte skriver för att döma på något sätt, är bara generellt nyfiken. Du har ju skrivit en del om detta innan och jag har egentligen bara en fundering;

Din kille är som du själv påpekat märkbart yngre. Så pass yngre att patriarkala strukturer i samhället gör att det förstås uppmärksammas.

Det gäller även hos män vill jag tro, men kanske desto mer negativ attityd när det är kvinnor som finner yngre killar (attribut som desperat och så vidare skanderas), men det jag helt enkelt undrar är hur det kommer sig att detta trots allt har blivit lite av en grej?

33.377_204857_5FE8CA5DED

Ser en tendens kring detta. Separation som sen resulterar i relation med yngre snubbe. Min fråga är därför, finner du något hos din yngre partner som du kunde sakna hos din tidigare (jämngamla) partner? Har det helt enkelt att göra med att livet på sätt och vis ”börjar om” med en yngre partner? Nya perspektiv, ny generation, nytt förhållningssätt osv.

Tack för ordet!

IMG_4310

Hej och vill gärna svara på en sådan bra och sunt formulerad fråga. Fri från dolda insinuationer,  här märker man att det är bara är en ren och genuint ärlig nyfikenhet.

Jag tror att kvinnor generellt tar mer plats än tidigare och att man är yngre längre. När min mormor var 50, var man ju verkligen en tant. Numera är vi ”yngre” längre upp i åldrarna med allt vad det innebär. Vi reser, utvecklar oss mentalt, föder barn senare men jobbar också mer och längre än förr. Vi är inte nöjda med att ha en fot i graven när vi blir äldre helt enkelt.

Det handlar inte om något slags fastklamrade vid evig ungdom utan mer om att det är ett resultat av samhällets utveckling i stort. Det är min enkla och högst personliga iakttagelse. Och med det följer allt. När en del av oss blir singlar senare i livet och träffar yngre män uppstår två saker.

img_41571

Dels väljer man inte bort honom lika enkelt som förr, på grund av hans ålder. Helt enkelt för att det ÄR mer socialt accepterat att mannen är yngre än kvinnan. Vice versa har ju ingen ens höjt på ögonbrynet åt, tvärtom har det setts som om man är viril och manlig om man vid en ålder av 55 lyckas haffa en 20 år yngre tjej, ett kuttersmycke. OM man är MAN, vill säga. För oss, eller åtminstone för mig handlar det inte om en fjäder i hatten alls.

Sedan tror jag att Jonathan är diametralt väsensskild från Threst. Och det finns ju en anledning att man skils åt. Threst och jag delade inte samma värderingar i livet. Vi säg rätt olika på saker i grunden och det kan ju funka, beroende på hur viktigt det är för en själv med liknade värden.

img_2402

Jag gillar att Jonathan ser på världen med nya, friska ögon. Hur han angriper och tar sig an livet. Jag gillar att han utmanar mig i det. Att tänka om, tänka nytt. Det tror jag inte hade hänt med en mer jämngammal man.

Och jag tror att det här med att vi kallas desperata kommer att försvinna så småningom, desto fler som följer sitt hjärtas röst och inte lever någon annans liv, desto fler ”omaka” relationer vi ser (och här menar jag alla typer av skaviga och inte socialt accepterade relationer) desto mindre ”ojjade” kommer det att bli. Precis som det är med allt i början.

Och ska också påpekas, att Jonathan är den av oss som är totalt obrydd av vår skillnad i åldern. Jag är mer ängslig medan han skiter fullständigt i vad folk tycker. Så ja, han är den mer mognare av oss i många avseenden.

 

 

 

 

 


Kommentarer


  1. Marie 9 april, 2018 on 22:31 Svara

    Ni är så fina tillsammans. Förr användes ordet äktenskapstycke. Jag tillåter mig att gör det. Grattis till er och grattis till kärleken. Den är fin ❤️??

  2. Kj 9 april, 2018 on 22:37 Svara

    Vilket bra svar, på en bra ställd fråga:)
    Håller med dig i det att om man ser fler ”skaviga”” förhållanden så blir de mer accepterat och till slut försvinner skavigt och kvar blir bara förhållande.

    För några år sedan träffade jag en man, 17 år äldre än mig! Ren skandal tyckte jag, han var oerhört kär i mig och jag i honom. Men jag var för feg för att följa hjärtat, rädd för vad folk skulle säga etc. så jag backade. Blev tillsammans med en i mer passande ålder, bildade familj. Socialt passar perfekt, han är snäll och bra på alla sätt.

    Än i idag undrar jag hur det skulle varit om jag följde hjärtat… åh!

    Allt gott till er!!!

  3. Flipp 9 april, 2018 on 22:53 Svara

    Jag tänker att en annan aspekt som kan bidra är att yngre män generellt är uppväxta med en lite öppnare inställning och attityd till vad som anses vara kvinnlig och manligt. Sysslor, förhållningssätt i relationen, krav och förväntningar. Jag tror en större andel 28-åringar är jämnställda i förhållandet än vad dagens 58-åringar är. Det borde också vara en faktor som talar för att en äldre kvinna passar så bra med en lite yngre man.

  4. Kerstin 10 april, 2018 on 00:59 Svara

    Så fint skrivet! ☺

  5. Karma 10 april, 2018 on 06:50 Svara

    En mycket klok fråga och ett mycket klokt svar! Gilla på det 🙂

  6. Tina 10 april, 2018 on 09:08 Svara

    Grattis till ert fina förhållande, men, va händer den dan när han börjar sakna egna barn ???

  7. Malin 10 april, 2018 on 10:20 Svara

    Kommenterar sällan. Läst dig i många år. Vill bara sälla mig till de övriga som kommenterat: vilken bra fråga och vilket bra svar!

  8. Anette 10 april, 2018 on 11:36 Svara

    Toppenbra inlägg och viktigt!
    Kan inspirera fler kvinnor att följa hjärtat och inte hjärnan.

    Tror säkert du och Threst utvecklades olika under årens lopp och tillslut fann ut att ni inte delade livet. (Har givetvis läst din bok men även innan publiceringen stod det mig rätt klart ni inte passade ihop.)
    Tyvärr lever jag med en sjuk make som jag av den anledningen inte lämnar….

    Kan verkligen inse att just livet gjort att vi inte har ngt gemensamt längre än våra barn.

    Sorgligt men väldigt begripligt.
    Skulle vara hemskt om man som person inte fick nya perspektiv.

  9. Petra 10 april, 2018 on 12:59 Svara

    Hej Lotta!
    Ja du, vilka bekymmer alla andra har om vad andra gör! ? Följ hjärtat! Det gjorde jag och har en man som är 6 år yngre än mig. Jag hade en dotter på 8 år och han var 22. Som du skriver, han brydde sig inte har jag tänkte mer på det. Det kom många kommentarer om oss från andra, ex hur han som var så snygg o kunde få vilken tjej han ville går o väljer en ko med kalv…
    Vi kämpade på och försökte inte bry oss så kämpa ni också! ?
    Vi har nu hållt ihop i 18 år, 2 barn till och gifta i 12!?❤️ Kramis

  10. tiptip 10 april, 2018 on 14:45 Svara

    Bra fråga som fick ett bra svar. Jag tror inte någon bryr sig om ålderskillnaden åt något håll om några år. All lycka till er!

  11. Ullis 10 april, 2018 on 18:36 Svara

    Hur skulle du känna om Lennox kommer hem som 15- åring och säger att han träffat en kvinna på 34 år?

    • Abs 11 april, 2018 on 14:02 Svara

      Jag tycker förstås att din kommentar inte riktigt var i perspektiv till Lottas relation. Jag tror att antalet år som skiljer ett par åt, gör mindre rent personlighetsmässigt när man är lite äldre, sunt förnuft säger mig att någon som är 34 inte borde ha något intresse av någon som är 15, rent generellt, eftersom mognadsgraden borde vara rätt stor, förstår inte riktigt om det varit sunt för någon av parterna i det fallet.

      Någon som är 15 och är ihop med någon som är 20 år äldre, är inte samma sak som om någon som är 25 är det tycker jag. Alla mognar olika, men jag vågar nog påstå att paret som är 25 och 45, har mer gemensamt än paret som är 15 och 35.

  12. Louise 11 april, 2018 on 12:14 Svara

    Bra reflektion, inlägg och svar 🙂

    Jag har själv haft förhållande/varit sambo i två omgångar med yngre män i ett antal år, dessutom var den ene från Syrien . Har aldrig brytt mig varken om ålder eller etnicitet. Åldersskillnaden har varit 12 och 14 år.

    Det jag reflekterar över är att du hela tiden tar upp hans ungdom/ålder. Varför?!

    Stå upp för dig själv och er kärlek <3 du behöver inte hela tiden nämna åldersskillnaden. Är det av osäkerhet?! Du är en vacker, duktig och klok kvinna. Det viktigaste är väl att det känns rätt för dig/er och inte alla andra…

    I min stora familj är det många som av olika anledningar(kärlek utan gränser) är gift, har barn med yngre män så för mig är det så naturligt att varken ålder eller etnicitet styr. I min familj finns inga fördomar.

    Min ena dotter är sambo med en 14 år yngre man från Ghana och har två barn.

    Min son är sambo med en 12 år äldre kvinna, två gemensamma barn och hon har tre vuxna barn. Dom träffades när han var 21 och idag är han 39.

    Min systerdotter är gift med en 10 år yngre man så…:)

    Vad jag menar…strunta i att hela tiden nämna hans ungdom. Åldern säger inget om mogenheten hos en människa.

    Njut av er kärlek, skit i åldersskillnaden och lev livet <3 kärlek till er

    //Lollo

  13. marianne 12 april, 2018 on 09:57 Svara

    Det mest ojämlika är väl att han kan få barn, men inte längre du, jag vet att hans mor har accepterat dig, men vad händer om tio år om han känner att han längtar efter en son/dotter…surrogatmamma

  14. Mariajo 12 april, 2018 on 13:54 Svara

    Jag förvånas alltid över att så många överhuvudtaget orkar tänka på andras ålder i många olika avseende. Jag lever med en betydligt äldre man, just bara för att han är den han är. Han är mannen i mitt liv på alla sätt. Jag tänker sällan på ålderskillnaden mer än någon gång ibland när jag sörjer över att om naturen följer sina lagar så kanske vi inte har så många år kvar tillsammans och det är det som gör ont. Men just det är ju MIN största sorg, den behöver ju ingen annan bära.
    Det är så skönt att se när folk följer sitt hjärta så Lotta, lev och njut av livet, det går inte i repris.
    Kram mariajo

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *