Ikväll är det galan ”Tillsammans mot cancer” som direktsänds i TV4. Jag har gått på med varje år och 2013 var jag och Micaela där. Nu kör vi en repris. Jag är inbjuden privat men jobbar ändå. Alltid lite luddigt det där så Mici får glida in lite senare så hon slipper stå och vänta på mig, på röda mattan.
Och vi är oss rätt lika kan jag tycka trots att det är fyra år sedan. Jag firar 10 år som frisk. Tycker det är tråkigt att jag inte kunde få vara med på galan i år för att berätta det. OCH det har BARA att göra med hopp. Det är så förtvivlat viktigt med hopp till de som insjunknar och dess anhöriga.Så viktigt att visa på det.
Jag hade en avancerad cancer. Men jag finns kvar här idag, 10 år efter att ambulansen kryssade mot SÖS genom villagator jag känner lika väl som min egen tandrad.
Att vara med i TV är mest bara annars förenat med extrem väntan och extrem nervositet.
RSS-flöde
Hade jag varit drabbad, hade jag helst av allt velat se någon som firar 10 friska år efter att ha haft avancerad cancer. Det skulle gett mig hopp. Hoppas vi ser dig på röda mattan nästa år Lotta.
Precis så, hopp föder styrka. Jag såg delar av sista timmen av galan, sorgligt och hemskt. Men en ljuspunkt var att priset till Årets cancerforskare gick till professorn som forskar om sarkom. Vi sarkom-drabbade är en liten grupp och jag tycker det är positivt när sarkom nämns.