VISA ARKIV & KATEGORIER   |   SÖK

JAG BLIR SÅ TRÖTT!

Render

Igår. När jag pustade och frustade över allt meck med arvet. Alla papper som ska skickas och mailas så menar jag naturligvis inte att jag är otacksam över pengar jag nu  verkar få. Verkligen inte! Utan jag menar allt krångel hit och dit. Och jag blir på riktigt så trött på kommentarer som nedan.

Arvet. Suck. Jodå. Det verkar finnas pengar i ett försäkringsbolag på någon ö som sagt och ska lämna in en massa papper.” Ja, suck och dubbelsuck! Det kan rakt inte vara lätt att vänta på ett arv!

Men tänk positivt! Emma och hennes skitungar tar säkert emot en donation! Cancerrehabfonden likaså. Och Cancerfonden. Specsavers har säkert inte något emot att inte bara få använda glasögon, utan reda pengar att använda i sitt arbete.

Du, som går sönder, om du inte får vältra dig i andras armod, har ju nu världens chans att göra tillvaron bättre för åtminstone några utsatta.

Och ni som ständigt störtar till Lottas försvar: Spar på energin. Vänta och se om lidandets förkämpe nummer ett (åtminstone i ord) skrider till handling!

”Arvet.Suck. Jodå.” Hyckleri eller hyckleri?”

Jag brukar egentligen inte bemöta sådant här skit för det är rena påhopp och ingen konstruktivt, trevlig fråga. Bättre att tiga ihjäl det, det är min devis. Men det här är bara…elakt. Varför i hela friden är man så genomrutten? Jag förstår det inte.


Kommentarer


  1. Siv 20 oktober, 2017 on 15:49 Svara

    Jodå, Lotta, försök inte! De enda gångerna du svarar är väl när du får kritik! Dessutom MÅSTE du gå ut med texten en gång till, om nu någon skull ha missat inlägget. Jag kommenterar inte MN:s inlägg, utan ditt-

    • Cath 21 oktober, 2017 on 09:18 Svara

      Precis! Jag har jobbat med att sluta kommentera efter att mina kommentarer har delats, så fort det är minsta ifrågasättande. Och om det nu bör tigas ihjäl, varför inte bara radera istället för att lyfta fram det? Fattar inte?

      • LN 21 oktober, 2017 on 22:36 Svara

        Har faktiskt också tänkt på det Cath. Dessutom ger läsare här ofta öven pepp och tips, visserligen oombett kanske, men aldrig, el väldigt sällan att det bemödas med ngn form av interaktion i de lägena.Nu har jag ju förstått att Lotta skriver till sig själv, som ngn typ av offentlig dagbok, men blir ändå inte klok på det då hon även skriver att hon ”skriver till dig” (vilket väl måste tolkas som läsaren)? Tror en del läsare blir lite provocerade av att det inte finns ngn interaktion från skrivbent till läsare, som det finns i många andra bloggar, där bloggaren svarar ibland och tar sig tid att svara på feedback.

        • Märta 23 oktober, 2017 on 20:58 Svara

          Fast varför skulle man bli provocerad över att Lotta sällan svarar på kommentarer? Fattar inte….
          Om man ogillar bloggar där bloggaren sällan ”interagerar” så överger man väl den bloggen?

  2. Ulrika 20 oktober, 2017 on 15:58 Svara

    Jag hoppas att du får ett arv som ger dig friheten att kunna köpa dig en bostad som du kommer att trivas i. Något som passar dig och din familj. Jag blir också så trött på människor som lägger kraft på att trycka ner istället för att ge hejarop.

  3. Cecilia 20 oktober, 2017 on 15:58 Svara

    Lotta, det är beklagligt att människor inte tänker längre än näsan räcker samt inte har den empatiska förmågan att läsa mellan raderna.

    Kanske har dom aldrig behövt befatta sig med all byråkrati som en närståendes död innefattar. Tyvärr är det något som förr eller senare inträffar för oss alla.

    Jag vet precis vad du menar, för jag har tybärr själv gått igenom. Det är en jävla massa papper, som suger energin ur en!

    Stor KRAM till dig ❤

  4. Irene 20 oktober, 2017 on 16:47 Svara

    Du kan väl förstå att dina rapporter från vräkiga bjudresor och suckandet efter arvet på någon ö kan upplevas som ett hån av en del läsare som inte har det så förspänt. Vart har din empati tagit vägen? Den fanns där en gång i tiden.

    • Moan 21 oktober, 2017 on 16:31 Svara

      Ska Lotta ha empati till någon som skriver så elakt?

      Jag tycker hon annars har en ängels tålamod med de som har vassa tungor, men någon gång kan det bli för mycket även för henne.

  5. Kia,ängeln Simons mamma 20 oktober, 2017 on 17:10 Svara

    SUCK,har man en blogg som i Lottas fall hjälpt många i sin vidriga cancersituation och hon delar med sig av kanske alltför mycket när man läser påhopp.Men som sagt så är det helt frivilligt att läsa och man behöver inte kommentera ALLT!!!Lotta bestämmer vad hon vill skriva om och ingen annan.Men av alltför mycket erfarenhet har jag lärt mej att så fort PENGAR och ARV nämns så är det en allvarlig sjukdom som bränner…….den SVENSKA AVUNDSJUKAN!!Ha en fin helg Lotta! Med eller utan arv,kramar Kia

  6. Anki 20 oktober, 2017 on 17:50 Svara

    Jag som idag gjort min första gynkoll utan anmärkning efter upptäckt, kirurgi och cellgift/strålningsbehandling av livmoderhalscancer, har bara en sak att säga: you go girl! Hoppas det blir en ordentlig dusör i arvet efter din pappa. Livet är så jä*la kort och det måste levas här och nu!

  7. Eva Oscarsson 20 oktober, 2017 on 18:22 Svara

    Varit med om det, också ett försäkringsbolag, papper hit och dit och i slutändan fick vi ändå åka till landet för en personlig underskrift. Men det som kommer efter det är du värd, jag var också värd det då jag även har gått igenom cancer och kommit ur det, köpa sig lite guldkant är inte så dumt, så kämpa på med alla papper ❤️

  8. Ing-Marie 20 oktober, 2017 on 18:24 Svara

    Att någon bara orkar! Jag tycker att Du ställer upp på många sätt för alla ”svaga” i samhället, tid är också pengar i många sammanhang.
    Ta inte åt Dig Lotta, du är bara bäst.

  9. Hanna Rosell 20 oktober, 2017 on 19:56 Svara

    Ditt engagemang är helt otroligt. Unnar dig allt gott i livet!

  10. Lina 20 oktober, 2017 on 21:19 Svara

    Man är underlig som mänsklig individ. Vi som läser dig provoceras ibland av olika påståenden. Ta inte illa upp när folk mår dåligt och skriver av sig här hos dig. Fortsätt med att vara dig själv och låt resten för folket.

  11. Anna 20 oktober, 2017 on 22:14 Svara

    Svenska avundsjukan och jantelagen är inrotad i många svenskar. Vi som ser bortom det och kan känna lycka för andra mår mycket bättre. Man skaffar sig själv det man vill ha och är nöjd. Man väljer det man mår bra av i livet och gillar man inte att läsa hur någon lever sitt liv på sitt sätt, men snälla gör nåt annat då. Jag gillar verkligen din blogg och jag är ganska säker på att vi är två helt olika personligheter men vi båda går våra egna vägar och vågar ge oss hän för det vi tror på. Skulle vara kul att ses över en kaffe ?

  12. Biggan 20 oktober, 2017 on 23:28 Svara

    Det kan vara väldigt jobbig byråkrati för att få ut ett arv från utlandet, vare sig det är stort eller litet.
    Jag unnar Lotta verkligen att få njuta av det arv som hon får.
    Surkärringar som sign MN tycker jag du ska blockera, Lotta, om du inte kan fixa det själv så be Allttörföräldrar om hjälp.
    Skön helg!

  13. Agneta 21 oktober, 2017 on 21:55 Svara

    Det ÄR jobbigt med arv. Känslomässigt jobbigt – och det tar en oerhörd tid att kommunicera med utlandet. Det funkar inte som i AB Sverige. Men VÄX UPP för sjutton och sluta upp med denna avundsjuka om bjudresor och lyx osv. Det ingår i jobbet Lotta har – att mingla – och det lär väl inte vara gratis det heller. Varför inte skapa sig själv det liv man vill ha om man nu är så jäkla missnöjd med allt så att man måste ge sig på andra för det.Jag kan inte heller förstå varför det skulle upplevas som ett hån att skriva om resor man gör? Själv blir jag inte provocerad av det alls – inte tänkt tanken en gång. Trots att jag själv är sjukpensionär.Ska man ha empati med sådana avundsjuka personer? När ska de här personerna förstår att man måste bli sin egen lyckas smed på precis alla områden? Förändra det du är missnöjd med hos dig själv instället för att snegla på vad grannen har!Först då kan du själv bli glad över det du faktiskt har!

  14. Lotta i Gbg 23 oktober, 2017 on 22:39 Svara

    Lotta, bry dig inte! De är bara avundsjuka och elaka! De skulle behöva lägga sin energi på att rannsaka sig själva, istället för att vara elaka. De flesta av oss som läser blogg och har följt dig är intelligenta nog att förstå precis vad du menar. Vissa väntar bara på ngt de medvetet kan misstolka för att spy ut sin bittra galla! Hoppas du får såpass utav arvet att du kan sätta lite guldkant på tillvaron, det är du verkligen värd!

  15. Sofia 24 oktober, 2017 on 09:45 Svara

    Verkligen onödig kommentar. Förstår inte kritiken. Vad du gör med dina pengar när du väl får dem är väl din ensak och om du väljer att donera pengar är det också din ensak. Strunt i sådana dumheter. Folk vågar inte leva sina egna liv utan måste kanalisera sina känslor via andras liv som de avbildas på sociala medier.

  16. Caroline 24 oktober, 2017 on 17:25 Svara

    Jag har aldrig trott på avundsjuka-ursäkten, delvis eftersom bara tanken på att vara någon annan avundsjuk, ter sig skvatt galen – men det verkar inte bättre i det här fallet. Alt att de är mindre begåvade.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *