VISA ARKIV & KATEGORIER   |   SÖK

HOS GRY & ANDERS MED VÄNNER

Det här med poddar. Jag lyssnar inte på poddar alls. Antar att jag inte är podgenerationen, har försökt men finner det oftast för svamligt och blajjigt. Men jag får ibland frågan om att vara gäst och det är alltid kul med radio, roligare att medverka än att lyssna till. Så kan man väl säga.

För några veckor sedan var jag just hos ”Gry&Anders med vänner” i Mix Megapol. Gry och jag lärde känna varandra i slutet av 90-talet när jag jobbade på programmet ”Silikon” där ho var programledare med Ulrika Eriksson.

Det blev ett bra samtal. Vi pratade en del om mitt jobb, de var nyfikna på hur det funkar i den där världen. Och en massa annat förstås.

Jag tror ni kan lyssna om ni klickar här. 


Kommentarer


  1. Cath 26 oktober, 2016 on 19:48 Svara

    Kan du eller nån annan tala om hur man märker skillnaden på en podd och ett vanligt radioprogram? Jag begriper inte vad en podd är och vad som utmärker den, får väl ärligt talat att jag aldrig lyssnat heller, inbillar mig att det är svammel och inbördes beundran men det gäller ju även för vanlig radio i vissa fall.

    • Julia 27 oktober, 2016 on 14:50 Svara

      Jag kan försöka att ge (åtminstone lite) klarhet.

      En pod hade förut tre kriterier:
      1. Den ska gå att ladda ner
      2. Den ska uppdateras regelbundet
      3. Den ska gå att prenumerera på.

      En pod skiljer sig från radio, främst för att du kan lyssna på den när du vill, och är inte bunden till vilken tid som programmet sänds.

      Poddar och radio kan handla om samma saker, men eftersom vem som helst kan starta en pod, oberoende av ekonomi exempelvis, så är det ett friare forum. Men det finns tusentals (om inte mer) poddar utan något svammel eller inbördes beundran 😉

      En annan skillnad är att poddar ofta inte hör ihop med en radiostation. De spelas in av människor lite varstans, kanske hemma, eller på ett kontor, med hjälp av en mikrofon. Man behöver alltså inte hänga ihop med någon radiostation, eller radiokanal. (Och de flesta podar går inte att lyssna på, på radions am/fmband, utan finns på andra platser.)

      Varför heter det då podcast?
      Jo, namnet podcast (som det heter) är två olika ord, som är sammansatta:
      POD: Som syftar till en musikspelare som kallas för iPod
      CAST: Ifrån Engelskans Broadcast.

      Men det viktigaste är helt enkelt att poddar går att ladda ner, och prenumerera på, och inte är kopplade till radiokanaler eller använder samma sändningssystem. Annars är det inte världens största skillnad.

      Hoppas det hjälper lite!

      Poddar kallas också podradio, så det är egentligen inte jättestor skillnad på själva formatet.

      • ava 27 oktober, 2016 on 16:40 Svara

        Vilken bra beskriving, Julia!

  2. Monica 27 oktober, 2016 on 14:42 Svara

    Läs här https://sv.wikipedia.org/wiki/Poddradio

    om poddradio.

  3. Cath 27 oktober, 2016 on 15:45 Svara

    Tack, kanske klarnar det, även för gammalt folk! :)

  4. Vera Wikström 27 oktober, 2016 on 16:26 Svara

    Reflekterar numera ofta över bilder offentliga som sprider sej snabbt i dessa tider som blir norm för unga och gamla vare sej ni vill eller inte. När jag tittar på den här bilden blir jag sorgsen och lite rädd. Självklart ser jag glada människor som jobbar hårt. Men jag ser ochså detta; tre kvinnor utan en endaste rynka och en man med massor. Alltså: ok för män att se ut som dom gör men inte för kvinnor. Kvinnor som ser ut som dom egentligen gör är dåliga. Män som ser ut som dom egentligen gör är helt ok. Arg går inte längre att bli. Bara frustrerat ledsen. Vart gick det fel? Vi var på väg!

    • ava 27 oktober, 2016 on 16:39 Svara

      Vilken bra iaktagelse Vera! Så är det, mycket yta och det inre kommer liksom inte med. Tråkigt, eftersom det (det inre alltså) är det enda genuina tidlösa vi har!

  5. marianne 27 oktober, 2016 on 18:25 Svara

    Håller fullkomligt med, det är otäckt

  6. Polly 27 oktober, 2016 on 18:57 Svara

    Det är verkligen intressant med bildanalys,
    En annan skillnad; kvinnorna ler ( vilket signalerar att de inte är farliga, vill behaga ) vilket den fjärde personen absolut inte gör, han demonstrerar styrka och makt med sin framtoning. Se bara hur han håller sin arm!

  7. Karin Svensson 27 oktober, 2016 on 19:52 Svara

    Man kan nästan leka den där leken ”En ska bort” …

  8. Karin B 1 november, 2016 on 19:21 Svara

    Riktigt kul att lyssna på!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *