VISA ARKIV & KATEGORIER   |   SÖK
Annons

Cyberkärlek

Unknown
Började gråta på T-banan av det här fina mailet. Det kommer  lyfta mig i veckor när jag ibland tycker att jag är värdelös.
”Lotta,
 Jag har ingen aning om du får det här mejlet. Googlade på ditt namn plus mail och ett kuvert kom upp på iPhone skärmen, jag klickade på det och nu skriver jag till dej. Nu. En vanlig oktobermorgon när jag egentligen har tusen andra saker jag tänkt att göra så dröjer jag mig kvar i vår stora soffa i köket där de flesta familjer har ett köksbord. Vi har vår stora soffa där, med elefantkuddar och täcken. Det vanliga är inte vår grej längre. Har nog aldrig varit. Ändå är vi ganska vanliga.
 
Jag skall försöka hålla mej kort. Inte min starkaste sida. Jag är mamma till fyra och gift med min stora kärlek, vi bor vid havet. För fyra år sedan föll vi handlöst en natt i april då vår lilla Elsa, nummer fyra i barnaskaran, blev sjuk i cancer.
 
Jag hade följt dej på din blogg en tid. Ja, ganska länge. Alla dina ord, din klokhet och öppenhet bar mej genom den första svåra tiden. Du har skrivit någongång att du önskade att Anders Bagge låg i din morgonrocksficka och då när vi hade det som allra svårast med lilla Elsa, när hon kämpade så modigt och livet var …Ingen idé att försöka förklara. Du förstår. DÅ Lotta  låg du i min morgonrocksficka. Höll mej i handen.
 
Jag är säker på att alla de vi möter i livet, nästan alla möten, har någon mening. Jag mötte dej på din blogg och det var hela skillnaden för mej.
 
Elsa mår bra nu. Hon började i förskoleklass den artonde augusti. Det har varit fyra svåra år, de första två åren handlade om överlevnad, att få ha henne kvar och åren som följde handlade allt om att försöka hitta vägen mot framtiden, försöka klura ut hur det är man lever som vanligt … Vi satte ena foten framför den andra och försökte så gott vi kunde. Hennes lilla hand i min och jag som bar henne, det skulle jag kunna göra livet ut … Den där första natten viskade jag i hennes öra att jag skall finnas så länge hon behöver mej, det gäller precis lika mycket nu som då. Att nu varsamt följa henne tillbaka till det vanliga livet. Den artonde augusti hoppade hon på skolbussen och älskar att vara i skolan …
 
Kvar sitter jag i mina leopardbrallor i soffan i köket. Den här hösten är min egen, tid att göra vad jag vill … Elsa är frisk. Vi mår allihop. Livet är fint.
 
Ville bara tacka dej.”
Stina
❤️

Annons

Kommentarer


  1. Jeanette Stenström 22 oktober, 2015 on 18:32 Svara

    Oj, så vackert skrivet <3

  2. Ulrika 22 oktober, 2015 on 19:16 Svara

    Detta blev jag berörd av. Härligt att människor delar med sig av sina tankar och händelser. Det är kärlek till sina medmänniskor.

  3. Ingrid 22 oktober, 2015 on 19:44 Svara

    Du har legat i min morgonrocksficka också sedan i slutet av augusti då min papa insjuknade i tarmcancer. När det varit tungt har jag gråtit, läst din blogg om sjukdomen och hittat tröst. Tack ❤️ Pappa är opererad nu sedan en månad och vi lever på hoppet…livet har liksom tagit en paus.

    Ingrid

  4. Emma 22 oktober, 2015 on 21:50 Svara

    Och nu gråter jag, oj så fint skrivet!

  5. Cecilia 22 oktober, 2015 on 22:02 Svara

    Så fint av dig, Stina, att ta dig tid att skriva dessa rader till Lotta! Det är hon såå värd! Önskar er båda allt gott nu och framöver! ❤️❤️❤️

    • Stina 22 oktober, 2015 on 22:32 Svara

      Hej!

      Tack för omtanken – jag är Stina som skrev ovan. Precis som Du skrev så är Lotta värd all omtanke och värme i världen … Att tacka henne är en så liten sak för mej, jag skulle vilja göra mer för henne … Bygga ett sekelskiftesslott mitt på torget i Enskede så hon kunde bo där med sin lille prins och katt och alla vänner skulle alltid få plats … Tänk om det ändå vore möjligt!❤️

      • Marie 23 oktober, 2015 on 07:54 Svara

        <3 All kärlek och en önskan att både du Stina med familj och Lotta med familj ska få leva länge friska och krya och med massor med kärlek <3

        Kramar om

  6. Linda 22 oktober, 2015 on 22:53 Svara

    Så fint❤️

  7. Helena 22 oktober, 2015 on 23:00 Svara

    Så fint❤️

  8. MiaD 23 oktober, 2015 on 09:03 Svara

    Åh vad fint Stina. <3 omtanke är den bästa tanken.

  9. Lisse 27 oktober, 2015 on 20:39 Svara

    Så fint skrivet Stina!! <3

  10. Nadja Wedin 31 oktober, 2015 on 01:31 Svara

    Oj vilket fint mail, vilken fin kärlek det kan finnas på nätet. Det blir i dessa dagar ett stort fokus på allt näthat som flödar omkring oss. Så dessa ord gjorde gott för mig och jag förstår att de gick rakt in i dig Lotta.
    Så all lycka till er allihop, Stina med familj (grattis till Elsa som hade namnsdag i dag, vet det då jag har en 6 åring som heter Elsa i andranamn) och till dig Lotta! Snart har du ditt bo att landa i tillsammans med Lennox!
    Varm kram från mig
    /Nadja

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *