Innan jag fick dig kunde jag inte begripa att all den där kärleken folk pratade om skulle komma även till mig. Jag trodde inte det var sant eller så trodde jag att man överdrev. Tog i så man sket på sig för att hylla föräldrarskapets lovsång. Aldrig någonsin trodde jag på att den stora kärleken kom och satte sig i solar plexus. Hos mig växte den fram. Den var inte alls omedelbar eller självklar och jag önskade så att vi kunde avliva den myten. Om att kärleken till sitt barn måste finnas där från första sekunden. Annars är det något tokigt. Kärlek har inga dörrar eller slut. Den finns bara där och är självklar och hos mig har den växt sig starkare och starkare för varje dag med dig. Ibland är den så stor att den hotar att kväva mig. Jag känner att jag tappar kontrollen över att något ska hända. Dig, oss. Det kan vara resterna av min sjukdom. Jag vet bara att det blir svårt att andas och suddigt i periferin när jag låter tankarna vandra.
Mamman som stolt berättade för mig att sonen gick upp och lekte tyst i två timmar varje helg så hon kunde sova vidare. För det hade han minsann lärt sig, säger hon med stolthet i rösten. ”Han vet att han inte får väcka mig”. Sedan att han slåss i skolan har hon inte funderat vidare på. ”Han säger ifrån när någon är dum” är hennes briljanta svar. När man inte blir sedd måste man låta högt är min egen hobbyanalys.
Och jag undrar om det kommer lägga sig. Att kärleken blir mer rimlig så att säga. Inte så central. Ibland är det jobbigt att älska så mycket. Det blir fel fokus och tanken på alla andra barn i världen som är oälskade blir extra tung att bära. Våra små samtal. Kloka funderingar men också arga utbrott. Du pussar mig i ryggen när jag hjälper dig med skorna och du ser till att jag får lika mycket filt i soffan. Sedan att jag är bajsmamma en timme senare kan jag ta. Det är inte helt lätt att vara en liten människa på väg att erövra värden.
Men jag är glad att du visar mig vägen
RSS-flöde
Så bra du skriver! Tycker nog samma som du att kärleken växer o växer förvar dag.
Hälsningar från en annan Lotta med inte fullt så vass och bra penna!
Så bra du skriver! Tycker nog samma som du att kärleken växer o växer förvar dag.
Hälsningar från en annan Lotta med inte fullt så vass och bra penna!
Åh… <3
Åh… <3
Så fint du skriver <3
Så fint du skriver <3
Nej, jag tror inte att kärleken till barnen blir rimlig, någonsin. Mina är 19 och 23 nu. Möjligtvis släpper rädslan lite när de är vuxna och antas ta hand om sig själva. Men kärleken är alltid stor och självklar och av en alldeles egen sort.
Kram Carina
Nej, jag tror inte att kärleken till barnen blir rimlig, någonsin. Mina är 19 och 23 nu. Möjligtvis släpper rädslan lite när de är vuxna och antas ta hand om sig själva. Men kärleken är alltid stor och självklar och av en alldeles egen sort.
Kram Carina
Vi får inte glömma våra gamla! I dagens Sverige har de svårt, hälsar ni på era gamla släktingar? De behöver kärlek likväl som barnen gör. Men mycket dras ner på vård och omsorg för äldre nu. Alla blir vi äldre en dag!
Att pensionärerna inte får smör på brödet beror nog iofs mest på Carema-effekten
…………………………………………………………………………………….
Vi får inte glömma våra gamla! I dagens Sverige har de svårt, hälsar ni på era gamla släktingar? De behöver kärlek likväl som barnen gör. Men mycket dras ner på vård och omsorg för äldre nu. Alla blir vi äldre en dag!
Att pensionärerna inte får smör på brödet beror nog iofs mest på Carema-effekten
…………………………………………………………………………………….
Håller med dig att kärleken till sina barn ibland kan vara
Nästan överväldigande. Nästan svår att hantera. Tanken på att det kan hända dem något är
svår, gör fysiskt ont i magen.
Kommentaren från en mamma som tyckte det var kanon att
hon fick sova på helgmornarna är hemsk. Varför blir man förälder om man känner så.
Förstår hon inte vad det gör med barnet?
Håller med dig att kärleken till sina barn ibland kan vara
Nästan överväldigande. Nästan svår att hantera. Tanken på att det kan hända dem något är
svår, gör fysiskt ont i magen.
Kommentaren från en mamma som tyckte det var kanon att
hon fick sova på helgmornarna är hemsk. Varför blir man förälder om man känner så.
Förstår hon inte vad det gör med barnet?
Åh så fins Lotta. Lycklige Lennox!
Jag är så glad över att vi alltid, oavsett, har gått upp med våra barn på morgonen. Visst, de har och gör fortfarande ibland, vaknat kl fem och det är inte kul att få upp då. Men jag skulle aldrig sätta på teven som nån form av barnvakt för att själv få sova. Och det är jag faktiskt stolt över!
Kram
Fint ska det stå!
Åh så fins Lotta. Lycklige Lennox!
Jag är så glad över att vi alltid, oavsett, har gått upp med våra barn på morgonen. Visst, de har och gör fortfarande ibland, vaknat kl fem och det är inte kul att få upp då. Men jag skulle aldrig sätta på teven som nån form av barnvakt för att själv få sova. Och det är jag faktiskt stolt över!
Kram
Fint ska det stå!
Fint och sant av en klok kvinna som skriver. Älskar när jag får sms av mina vuxna barn som har egna familjer där det står Mamma jag Älskar Dig. Kärleken till ett barn ändras aldrig. Vänta Lotta när du får ligga sömnlös om nätterna och bara vänta på att nyckeln sätts i dörren. Oron när de är ute och kör Mc. Många långa sömnlösa nätter av oro för Kärlekens skull. Bara en Mamma.
Fint och sant av en klok kvinna som skriver. Älskar när jag får sms av mina vuxna barn som har egna familjer där det står Mamma jag Älskar Dig. Kärleken till ett barn ändras aldrig. Vänta Lotta när du får ligga sömnlös om nätterna och bara vänta på att nyckeln sätts i dörren. Oron när de är ute och kör Mc. Många långa sömnlösa nätter av oro för Kärlekens skull. Bara en Mamma.
Hej Lotta
Har 2 barn, en 17 åring och en 9 åring, älskar dem båda högt och känner igen mig i all oro, kanske har det med din sjukdomshistoria att göra? Men jag, fullt frisk har även dessa katastroftankar, usch. Jag tror att vissa människor är mer benägna att fundera över olyckor och sjukdomar. Det som blir bättre med åren är att jag börjar släppa taget lite om min 17-åring, man vänjer sig i takt med att de börjar hålla sig hemifrån mer. Den” lilla” som alltid är runt mig är oron nåt jag ständigt måste jobba med!
Kram Ingela
Hej Lotta
Har 2 barn, en 17 åring och en 9 åring, älskar dem båda högt och känner igen mig i all oro, kanske har det med din sjukdomshistoria att göra? Men jag, fullt frisk har även dessa katastroftankar, usch. Jag tror att vissa människor är mer benägna att fundera över olyckor och sjukdomar. Det som blir bättre med åren är att jag börjar släppa taget lite om min 17-åring, man vänjer sig i takt med att de börjar hålla sig hemifrån mer. Den” lilla” som alltid är runt mig är oron nåt jag ständigt måste jobba med!
Kram Ingela
Vi går inte alltid upp med våra barn som är 6, 11 och 13 år. De vill titta på tv en stund på morgonen innan de äter frukost på helgerna/loven och jag kan ärligt säga att vi verkligen ser våra barn, är tillsammans med dem massor, läser för yngsta sonen nästan varje kväll, pysslar och hittar på saker nästan bara för barnen. Att man ligger kvar någon timme längre på helgerna medans barnet/barnen tittar på morgon tv en stund behöver inte innebära att barnet nye blir sett resten av dagen. Att jag får sova en stund längre gör att ag orkar engagera mig mer under dagen. Nu är jag sjuk i kronisk värk och sover dåligt på natten så det finns ju iofs en anledning. Mina barn är lugna och harmoniska och slåss faktiskt aldrig i skolan och det går bra för dem i skolan för övrigt med så jag tycker inte du ska dra alla över en kam och säga att barn blir si eller så av att föräldrar sover/ligger kvar längre
Vi går inte alltid upp med våra barn som är 6, 11 och 13 år. De vill titta på tv en stund på morgonen innan de äter frukost på helgerna/loven och jag kan ärligt säga att vi verkligen ser våra barn, är tillsammans med dem massor, läser för yngsta sonen nästan varje kväll, pysslar och hittar på saker nästan bara för barnen. Att man ligger kvar någon timme längre på helgerna medans barnet/barnen tittar på morgon tv en stund behöver inte innebära att barnet nye blir sett resten av dagen. Att jag får sova en stund längre gör att ag orkar engagera mig mer under dagen. Nu är jag sjuk i kronisk värk och sover dåligt på natten så det finns ju iofs en anledning. Mina barn är lugna och harmoniska och slåss faktiskt aldrig i skolan och det går bra för dem i skolan för övrigt med så jag tycker inte du ska dra alla över en kam och säga att barn blir si eller så av att föräldrar sover/ligger kvar längre
Bra sagt! Funderat på detta också. Bara för att barnen leker själva en stund eller sysselsätter sig på egen hand med något annat behöver inte betyda att dom slåss i skolan. Eller att man är en dålig förälder! Däremot att tala om att ”mamma får inte väckas” är väl inte så bra kan jag tycka. Men man behöver inte ”underhålla” sina barn hela tiden! Barn behöver lära sig att dels ha tråkigt och dels sysselsätta sig själva. Annars tror jag man får ett rastlöst barn som hela tiden vill att något ska hända. Jag har aldrig varit en lekmamma och skäms inte för det. Däremot har mina barn alltid varit med i det vardagliga arbetet hemma som att laga mat, handla osv. Och dom har alltid gillat det! Och jag har alltid funnits där för dom även om jag inte gått upp kl 5 på morgonen.
Christina och Annika
Jag håller helt med. Naturligtvis bör ett barn kunna vara för sig själv på morgonen och man ligger kvar. Men i det hör fallet rör det sig inte om en överenskommelse utan barnen har lärt sig att helt enkelt lyda. Lite annorlunda tycker jag. Att vara stolt över dessutom.
Ett litet ”Halloj” här, från en annan älskande bajsmamma!
Så otroligt vackert du målar med tangenterna!..
Må livet fortsättningsvis le mot dig, såsom du ler och öppnar dig mot omvärlden genom den här bloggen, och genom ditt sätt att vara.
Stor kram, Tina.
Ett litet ”Halloj” här, från en annan älskande bajsmamma!
Så otroligt vackert du målar med tangenterna!..
Må livet fortsättningsvis le mot dig, såsom du ler och öppnar dig mot omvärlden genom den här bloggen, och genom ditt sätt att vara.
Stor kram, Tina.
Lotta, du skriver så underbart fint och vackert! Älskar din blogg! Kram
Lotta, du skriver så underbart fint och vackert! Älskar din blogg! Kram
Bra sagt! Funderat på detta också. Bara för att barnen leker själva en stund eller sysselsätter sig på egen hand med något annat behöver inte betyda att dom slåss i skolan. Eller att man är en dålig förälder! Däremot att tala om att ”mamma får inte väckas” är väl inte så bra kan jag tycka. Men man behöver inte ”underhålla” sina barn hela tiden! Barn behöver lära sig att dels ha tråkigt och dels sysselsätta sig själva. Annars tror jag man får ett rastlöst barn som hela tiden vill att något ska hända. Jag har aldrig varit en lekmamma och skäms inte för det. Däremot har mina barn alltid varit med i det vardagliga arbetet hemma som att laga mat, handla osv. Och dom har alltid gillat det! Och jag har alltid funnits där för dom även om jag inte gått upp kl 5 på morgonen.
Christina och Annika
Jag håller helt med. Naturligtvis bör ett barn kunna vara för sig själv på morgonen och man ligger kvar. Men i det hör fallet rör det sig inte om en överenskommelse utan barnen har lärt sig att helt enkelt lyda. Lite annorlunda tycker jag. Att vara stolt över dessutom.