;
Annika Duckmark har jag bara stiftat bekantskap med på diverse vimmel. Hon var tidigare tillsammans med Tomas Brolin och då hamnar man på bild ibland på SE&HÖRs vimmelsidor. Att hon skapat sitt klädmärke Ocky har jag fatta först nu. Hennes son Justin älskar hockey man kunde inte riktigt uttala ordet så därför fick märket heta just…Ocky. Otroligt gulligt och charmigt men det allra finaste i kråksången är att för varje såld mössa går fem kronor till organisationen Operation Smile som hjälper barn med läpp-käk eller gomspalt. Majoriteten av barn i U-länderna har ingen möjlighet att operera sig och blir retade, har svårt att äta och hela familjen blir ofta utfryst.
;
Operation Smile har sedan starten genomfört över 200 000 operationer runt om i världen. En operation, som tar mindre än en timme och kostar runt 2 400 kronor, förändrar ett barns liv för alltid och förhoppningen är att det nya samarbetet mellan Operation Smile och Ocky ska leda till fler nya barnleenden.
Här kan du beställa och samtidigt hjälpa till.
;
;
Ikväll väntar vimmel på invigningen av Friends Arena men jag tittar på den tv-sända galan hemma i soffan istället. Vimlet är avklarat till 19: 15 och eftersom jag var på middag igår är jag trött. Kanske en bit av favoritchokladen och lite popcorn. I fredags fick jag även besked på det prov man tog från min livmoder på Sophiahemmet. Gynekologläkaren ringde själv upp. Det är man ju inte van vid direkt. Och man blir ju rätt stressad när han frågar.
;
”Kan du prata eller sitter du illa till?”
Gulp.
Ingen cancer där. Så olika kan det vara. Minns en annan fredag när en annan läkare ringde för att säga att man funnit förhöjda levervärden och det vet man ju vad det kan betyder om man har cancer i tjocktarmen. En spridning till levern. Det blev ingen kul helg kan jag säga.
;
Snart. Jobba
RSS-flöde
Hej Lotta!
Jag tycker det är så trevligt att återkomma till din blogg! Du skriver rikt och varierat och är en förebild som bloggare. Skönt att höra att du tillåter dig att krypa upp i soffan ibland – jättebra att du skriver det också. Jag tycker ofta att människor idag ställer för höga krav på sig. Vi behöver inte bara dansa – vi behöver pausa växelvis. Tack för en fin blogg!
Bra initiativ av Annika Duckmark och bra att du uppmärksammar det!
Nu en kommentar som egentligen hör hemma under föregående inlägg: Varför lägga energi på en kommentar du inte gillar och som, dessutom, kan tolkas både positivt och negativt. Man väljer själv om ”glaset är halvfullt eller halvtomt”.
Jag önskar att du hade bemött de negativa och rasistiska kommentarer som du tidigare har låtit få stå oemotsagda i din blogg på samma sätt! DET hade varit någonting att kommentera!
Hej Lotta.
Ordet och pennans makt är stor.
Du valde att se min kommentar på ett negativt sätt, utan att använda vare sig hjärta eller hjärna. Sedan skrev du inlägget ”Fredags-fnys”. Och fick med dig farligt många i samma tankebanor.
Javisst, vi lever i ett fritt land och även tolkningsrätten är fri.
Men till de som tycker att det är fegt att vara anonym med ett ”B” (hur det nu kan vara mera öppet med ett Anna, Greta eller annat ..) vill jag bara säga att med tanke på era påhopp är jag glad att jag sitter vid en skärm och inte behövt möta er närmare än så här. Det var rysligt obehagligt att bli misstolkad och misshandlad som jag blev av er.
Jag tackar ”M” med flera, igen.
Jag har skrivit en kommentar under ”Fredags-fnys”.
/ B
Du får nog skylla dig själv när du väljer att uttrycka dig otydligt.
Det förekommer ju en del ‘taskiga’ syniska kommentarer, så tolkningen var nog naturlig för oss som regerade negativt.
B: Bra att du svarar! Som sagt, man väljer själv om glaset är halvtomt eller halvfullt. Det finns betydligt viktigare saker att ”fnysa” åt. Verkar som om det var en öm tå du trampade på, fast du inte menade det!
Lotta, är det inte på plats med en ursäkt till ”B”? Du har ju faktiskt kränkt henne offentligt genom att i vanlig ordning bara rusa på!
Herregud. Ibland får man stanna och tänka; vad är viktigt i livet?
Jag tycker också att Lotta ofta skriver saker jag inte håller med om och som visar hennes egoistiska sida. Men, nånstans får gränsen gå. Att klaga och be Lotta be om ursäkt till en helt annan person känns överdrivet som sjutton. Är det så viktigt när allt kommer omkring?
Be om ursäkt,, nä vet du det finns ingen orsak enl mig. Bara att skriva så det inte blir missförstånd.
Har följt din blogg i några år och jag vill tacka dig för att du delar med dig av ditt liv, glada och svåra stunder. I somras opererades jag för bröstcancer och genomgår nu cellgiftsbehandling, sedan följer strålning och medicinering. Jag är 55 år och jag befinner mig i en annan fas av livet men många funderingar är lika som dina. Din blogg ger mig kunskap om hur livet efter cancerbeskedet kan bli, att allvar och skratt även fortsättningsvis kommer att blandas. Fortsätt skriv som du gör!
Kära Anna, läs igenom ditt inlägg ordentligt! Är det inte, ja vad ska man säga?
Ärligt.
Tycker faktiskt att det kan vara på sin plats med en ursäkt. Tycker det är beklämmande med påhoppet – tycker mer det låter som om Lotta känner sig träffad. Dessutom – en så urbota löjlig grimas från en vuxen kvinna – passar mer en femåring, tycker jag!
Lennox ser litet ut som om han skulle fråga.. ”måste jag bli fotograferad?”
Han har blivit en stor pojke nu , så kanske han inte alltid är med på ” mammas idéer?”:)
Håller med han verkar måttligt intresserad.
Kanske inte på humör för tillfället.
Tror iofs att Llennox protesterar om han inte vill, så tvingad blir han nog inte.
Kära Anna, det var kanske inte det ordet jag tänkte på….
Hej alla glada nu är jag här igen ;=)
Jag tror att det här handlar om något så svårt och samtidigt enkelt som ”Kommunikation”.
Alltså när vi sitter ner och talar med varandra öga mot öga så finns det så mycket i form av tonfall, ögonkontakt, minspel, kroppshållning med mera som påverkar hur vi tolkar och tar emot och svarar på det som sägs. När vi sitter vid en dator och ett tangentbord försvinner den där ”audiovisuella” dimensionen av själva samtalet. Då gäller det att man formulerar sig med både tydlighet, eftertanke och fingertoppskänsla på tangenterna. Och sist men inte minst. – tänk efter före.
Alla heder och respekt till Er alla läsare och kommentatorer!
Gulp! Jag hade också blivit nervös om en läkare ringt upp ang ett provsvar! Tur att du får må fortsatt bra.!!
Madlene
Va kul att du skriver om operation smile, då min mamma 59 år gammal åkte m operation smile till etiopien nu den 9 oktober och kom hem den 20 oktober.
Hon åkte utan att känna någon o fick jobba med 48 fantastiska människor från hela världen.
Det fantastiska jobb de gjorde,förändrade 118 människors liv på 5 dagar…
Bilderna på före/efter operation är fantastiska, jag är såå stolt över min mamma.
Och jag följer din blogg varje dag!!
Mvh/Julia