Vi startar med brunch med familjen Holm. Denzel och Keyla, Shatilla och Erik. Platsen är Hammarby Sjöstad, ett stenkast från oss. Jag äter en enorm räckmacka, Lennox pannkakor och Threst kött.
Sedan åker vi hem för att välkomna Yxkullarna med barn. De ska sova över eftersom vi alla är bjudna hem till Christian och Christina som bor nära oss. Trädgårdsfest. Regnet strilar ner men grillen är på och ungarna placeras framför barntillåten film. Det blir sent som vanligt och efter många goda samtal och skratt ringer vi taxi.
Härliga Sandra
Tessan
Och Åsa
Patrik är Lennox gudfar
Och så börjar vi söndagen med en frukost, signerad Threst innan Yxkullarna åker hem. Vi sätter oss i bilen för att möta upp Abbe och Faiza som ska titta på sommarhus i Norrtälje. Men det är ett helt annat inlägg.
RSS-flöde
Och… Who cares?
Till er andra: Gå in på bloggen ”Jag är Elisabeth” en blogg av en helt fantastisk kvinna, som nu har gjort klart sitt ”VITA ARKIV”. Svårt sjuk, trebarnsmor, varav den yngste har en skada från födelsen. Fantastiskt familj. Elisabeth har under hela sin sjukdomstid sakligt ooh med känsla redogjort för sin situation. Långt ifrån självömkan. ältande och ytliga fester.
Läs och lär, Lotta!
Cervus
Cervus
Att du inte lärt dig någonting.
Vem ska lära?
Cervus,
Eftersom jag själv är cancersjuk så följer jag flera olika bloggar där bloggaren eller en nära anhörig är eller har varit svårt sjuk i cancer.
Man kan inte jämföra hur människor bloggar om sin sjukdom eller om sitt liv. Jag lider med alla som är sjuka och jag vet hur jobbigt det är att gå på dessa kontroller och vänta på besked, man får försöka leva mellan kontrollerna… i mitt fall i 3-månaders perioder. Lyckas väl inte alltid om man säger så.
Jag läser Lottas blogg med stort nöje faktiskt, det är inte bara en cancerblogg som man kan bli deppig av utan också en blogg fylld av kärlek, glädje och upptåg. Tycker inte på något sätt att Lotta ömkar sig över sin situation, däremot uttrycker hon sin oro ibland och det borde vilken jävla idiot som helst förstå att man gör i hennes situation.
Jag läser också ”Jag är Elisabeths” blogg och jag vet att hon är i ett annat skede av sin sjukdom och förstår till fullo att hon beklagar sig över det ena och andra, men vore jag elak så skulle jag kunna kalla hennes uttryckssätt för självömkande och gnälligt. Jag är dessutom inte speciellt förtjust i att bloggare lägger ut sina kontonummer och i princip tigger pengar av sina läsare. Det spelar ingen roll vem som har initierat att man lägger ut sin kontonummer, det är att utnyttja sin sjukdom tycker jag.
Lotta, du tänkte på logistiken med blommor till Bengan. Varför inte ta med en liten flaska med något gott i stället och ha i väskan. Lätt att ge bort vid bra besked (som jag hoppas du får!) och vid mindre bra besked låter man flaskan ligga i väskan… Så har jag tänkt om jag någonsin hamnar i den situationen att jag kan bli friskförklarad.
Kram på er alla glada!
🙂
Lena
Och VEM är Cervus och varför läser hon ens din blogg Lotta?
Hon tycks ha hamnat helt fel!
Du är toppen Lotta, du ger hopp och glädje åt oss som kämpar.
Kramar till dig och all lycka i ditt liv!
Anita L: Gå in och läs Elisabeths blogg innan du yttrar dig. Naturligtvis önskar jag att Lotta ska få ett positivt besked, men det jag reagerar mot är allt detta ältande och dessa ytliga kommentarer. Jämför med Elisabeths blogg – så mogen och eftertänksam. Tack för mig!
Har man inget gott att säga tycker jag man ska tiga still!!
Ja men om vissa vill läsa sjukdoms bloggar gör det……jag gillar dig Lotta och har gjort i alla blogg år……suck om vissa bara kunde tiga still som min gamla kloka mormor alltid sa……
Har läst Elisabets blogg i över ett år o Lottas i ett par år. Båda bloggarna ger mig mycket. Annars skulle jag inte läsa. Om jag inte tycker om en blogg så slutar jag läsa den. Men för den delen inte göra påhopp på den som skriver. Alla har olika förutsättningar.
Lotta fortsätt att berätta om ditt liv med sorg o vimmel omvartannat. Vi som gillar dig återkommer. Kram från Anita i Nora.
Lotta,
Först vill jag bara säga att din blogg är guld värd. Underbart skriven med en närvaro som slår det mesta. Du delar med dig av så mycket och allt blandas i en varm bytta. Tårar av glädje och tårar av sorg har runnit nedför mina kinder. Hoppas verkinnerligen att du inte bryr dig om de bisarra påhopp som ibland dyker upp. Varma, varma hälsningar från Malmö!
Känner igen Shatilla, har för mig att hon bodde i Växjö när jag jag bodde där?! Fin blogg, man lär sig mycket av att lösa om andras liv. Kram