På bilden. Jag och the love of my life.
Jag tog bilen och åkte hem till Örebro. Tilll mamma och pappa, nära och kära. Välbekanta gator och den närkingska mentaliteten. Skorpan sov hela vägen och jag klämde i till refrängen av Lena PH:s "Det gör ont". Utan att han vaknade. Jah har mått bra. Tacka fan annars. Har träffat mina gamla vänner, min bror och hans lilla dotter, syrran,moster, till och med min barndomsvän sedan andra klass hann jag klämma in.
Och det är verkligen som en varm, mysig filt. All kärlek och omtanke från alla. Människor som känner en väldigt bra är sköna att ha omkring sig när man inte är sig lik. Det var flera veckor sedan jag grät så mycket men också flera veckor sedan jag mådde så bra, omgiven av min bakgrund. Tidigt i morgon bitti ska jag till läkaren och på måndag/tisdag är det dags för en ny cellgiftsbehandling. Är även prelbokad för ett modelljobb för ACO:s (Apoteket) produkter. Ha, ha. Det är synnerligen märkligt. Att boka en cancerpatient som ska stå för friskhet och sundhet känns som en lustig paradox.
På bilden. Brorsan och jag med våra energiknippen.
Äntligen! Blev lite smått orolig när du inte bloggat på ett tag. Skönt att du haft det bra! Vi får nog ta den där lunchen efter semestern. Jobbar bara en vecka till! Kram!
Du är en kämpe! 🙂 Man ska gråta då och då också det är bra för själ och hjärta. Skönt att du fick tträffa dina nära och kära också. Vad kul med modelljobbet, får hålla utkik när det dyker upp.
Sköt om Dig.
Kram å hälsn.
Emma
Vad BRA det låter. Både att träffa alla och att få gråta och skratta med alla som står en närmast.
Men du ser ju frisk och sund ut även fast du är sjuk…det är ju ingen som vet att du är sjuk.
Såvida de inte läst din blogg då förstås 🙂
Hej! Det var jättekul att ses, synd bara att tiden går så fort. Hoppas det går bra med nästa behandling och att du får må bra. Kram A