På bilden. T & jag midsommarafton-08
Alla frågar hur T mår. Hur han har tagit den här inkräktaren som slagit ner sina bopålar i vårt hem och installerat sig utan att fråga. Och han har tagit den jäveln på sitt sätt. Lugn, stark och alltid full av tillförsikt. "Du har ingen cancer i din kropp i dagsläget. Du måste lita på vad läkarna säger" är det senaste mantrat han läser för mig när jag tror de ska ringa och säga att de blandat ihop mig med någon annan.
Han hoppades naturligvis som jag att vi skulle få leva ett långt liv. Tillsamans. Och inte visste vi vad som skulle drabba oss när vi svor evig kärlek i kyrkan för mindre än ett år sedan. Men vi kämpar på. Vi har väl aldrig tjafsat så mycket som sen "Skitsjukdomen" anlände. Rollerna förändras plötsligt och allt ställs på sin spets. Men som kloka Patrik säger, i nöd&lust och just nu är det mest nöd med inslag av lust ibland.
Du har själv sagt det; att i nöden prövas vännen. Och jag vet att ni klarar detta också. Det är nog naturligt att det blir tjafs och bråk när allt ställs på sin spets, som nu. Framförallt när man har barn och det ansvar det innebär. Men jag VET att T och du fixar det. Ni är ju varandras livskamrater och när allt detta är över kommer ni att ha kommit ur det starkare än någonsin. Kramar A
Jaghoppas å tror att allt kommer att gå bra.
Hoppas ni får en trevlig helg!
Kram j
Åh så fina ni är ihop!
Såååå match!
kram kram
mvh
Anne
Hej Lotta…som du ser, jag läser fortfarande din blogg page. Har inte varit hemma på 2 veckor, jag ringer snart och säger hej.Saknar faktiskt våra lilla telephone samtal… Säj hej till Lennox och Bror min… Iloas
nu är det rätt e-post adress.
(radera gärna mitt tidigare inlägg då min e-post är tydlig =) )
I like the site. Shame about the problems with the guestbook.