VISA ARKIV & KATEGORIER   |   SÖK
Annons

JUST INGENTING ALLS

En sväng till Jofamas utförsäljning nere vid Nacka Strand. Ett nytt sätt att planera. Ingen bil. T bana till bussen som avgick från Slussen.

Janne visar upp höstens jackor, dessa i samarbete med King Magazine. Mockaskjorta, herr.

Höstens samarbete med Efva Attling. Väskor. Mocka, nitar. Och jackorna nedan är även hennes.

Jag gick därifrån tomhänt, utan jacka men blev väldigt kär i den här till hösten.

Tänk overzized, mycket större än den här och smala, svarta, lite korta slacks, (eller cigarettbyxor) som det hette förr.

Lennox har fått en försenad present så vi körde gocart, och så har jag fixat lite på balkongen.

En väldigt lugn helg. Jag har gått i collegebyxor hela dagarna. Min melodi.

Kommentera

Annons

TRETTIOTVÅ ÅR

Så lång tid har det gått mellan bilderna. Rhodos. Ung och naiv. Idag är jag äldre och naiv. Jag är inte speciellt steeetsmart.

Jag är på tok för godtrogen mot folk, så mycket att jag låt mig blåsas på en väldigt stor summa pengar av någon som stod mig nära.

Men jag tror på karma, både för den personen och för mig men jag kommer aldrig förlåta.

Jag har aldrig varit speciellt uträknande och förstår inte att människor är det ibland, det är min akilleshäl. Nåja. Det finns något fint i att alltid tro gott om andra.

unnamed-19

Idag har jag varit på Jofamas utförsäljning men kom därifrån tomhänt. Och nu väntar läxor och middag med Lennox. Det är vårfest på restaurang Checa men jag vet inte om jag hinner.

Kommentera

Annons

LÄNGTAN

img_0604.jpg

Tack för era fina kommentarer och tankar kring varannanveckas livet. Det känns bra på något vis att inte vara ensam i de här tankarna. Men ingen verkar prata så mycket om det. Det finns poddar och böcker som lovsjunger det nya, härliga livet där man ena veckan kan göra precis vad man vill och andra vara mamma.

Jag önskar att jag vore där. Och jag ÄR ju där men inte mentalt. Jag sätter bara den ena foten framför varandra och gört för jag ska och borde. Men mentalt har jag knappt kommit någonstans.

img_0607.jpg

Och vi måste separera det här. Det har alltså ingenting att göra med Threst, att det är någon sorg över oss eller att jag blivit lämnad. För så är det inte. En sorg över att inte kunna hålla ihop en familj, med allt vad det innebär för ett barn. Ja, absolut. Men Threst och jag var och är  helt färdiga med varandra.

img_0605.jpg

Nu börjar jag längta efter uteplats. Fan att jag inte vara kan vara nöjd i det jag har. Men hela min kropp skriker efter en öppen dörr, utemöbler, en grill, stora krukor med planterade blommor, trädäck.

Det första jag kommer göra OM och NÄR och VAD nu det här arvet kommer ge. Är att köpa ett hus/radhus/lägenhet med uteplats.

img_0602.jpg

Kommentera (3)

Annons

VÄNNERNA

Mina förutsättningar på jobbet har ändrats rejält se senaste två åren. Tidigare hade jag fria abetstider. Eller, fria och fria, det var väl att ta i men jag fick inget OB när jag gjorde mina vimmel oavsett om det var röda helgdagar eller inte. Istället fick jag styra själv över mina tider, överenskommet att jag jobbade min arbetstid och lämnade mina uppifter enligt överenskommelse.

Det var fantastiska år. Lennox lämnades på dagis vid 9.30 och gick korta dagar, jag gick iväg på vimmel på vissa kvällar vid 19. Nu är det inte så. Jag jobbar nellan 8-16 och sitter ofta kvar till senare de veckor jag inte har barn. Tiderna är helt annorlunda och jag fattar att det styps till.

Man får vara tacksam för det man haft. Istället uträttar jag allt på luncherna några gånger i veckan. Oftast skiter jag i lunch. Köttar bara på. Men igår träffade jag Shatilla på en lunch. Längesedan. Barn och jobb krånglar till det.

Vid 17 gick jag till nyöppnade Eataley, gamla Röda Kvarn-biografen på Biblioteksgatan. Otroligt tjusigt och coolt. Ett italienskt koncept som finns i bland annat USA. Olika restauranger, flera delis, fik, och överallt en väldigt osvensk stämning, internationellt.

Detär nästan två månaders väntetid på ett bord, skrattade mina kollegor innan jag gick men antar att det är helger. Micaela och jag fick bord och 70 minuter på oss att äta. Varsin carpaccio, en öl till mig och alkoholfritt till henne som körde.

Sedan tog vi kaffe och efterätt en trapp upp. Pannacotta och en latte. Och härligt att ses. Det blir så sällan bara. Micaela körde hem mig och jag satte mig och gjorde ett utkast till ett samarbete, tog en kaffe och somnade runt 24. De här barnfria veckorna. Sällan hemma förrän 20-21 på kvällarna.

I morgon kommer Lennox. Längtar. Ibland blir längtan väldigt jobbig och påtaglig. Som en slägga i huvudet., Boom, säger det och så gråter jag en skvätt. Mest för att jag fortfarande, efter nästan tre år inte kan acceptera att jag inte lever med honom, delar hans liv.

Jag försöker, det gör jag men det gör så fruktansvärt ont, skär igenom hela kroppen när den där släggan kommer.  Ibland undrar jag varför inte jag, som de flesta ensamstående inte bara kan gilla läget och gå vidare? Eller är det så att ni känner som mig, fast man inte pratar om det?

 

Just det. Jofama har sin årliga utförsäljning i helgen. Missa inte det för sjutton.

Kommentera (5)

Annons

HÅRFINT

I samarbete med Hair Talk Extensions och Bobbys hårstudio

Det var dags att boka tid hos Bobby på Bobbys hårstudio på Humlegårdsgatan.

Det är alltid Tilda som fixar mitt hår och satte i nytt set från Hair Talk, extremt skonsam förlängning som man fäste med plattor på det egna håret.

Vi har två olika färger för att det ska bli så likt min egen, en lite ljusare för att få en levande känsla.

Längden är densamma. Vill inte ha långt hår på det sätter utan fint strax nedanför axlarna. Och så klippte vi lite halvlugg. Fegade ur. Vågade inte hela vägen.

Men trivs bra i den här längden. Löshåret känns inte då Plattorna är millimetertjocka och ligger helt platt mot huvudet.

Flyttar upp dem varannan månad. Och har använd Hair Talk i flera år nu.

Kurs på jobbet 8-17:30 och jag är helt komig i huvudet. Gud, så trött.

Men der var väldigt goda bakverk. Nu är jag hemma hos Jonathan. Han lagade världens bästa wok till mig.

Kommentera (2)