VISA ARKIV & KATEGORIER   |   SÖK

Äntligen lite glada nyheter

Midsommar 2007

Khalid, lillasyster Sara, jag och lillebror Oskar på midsommar 2007Khalid, lillasyster Sara, jag och lillebror Oskar. Midsommar 2007 i Ugglarp.

Jag skrev som sagt ett långt och känslofyllt mail till ambassaden till Khartoum och hoppades på att rätt person med rätt hjärta skulle läsa det. Som tur var hade den förra sekreteraren jag pratat med slutat och förmodligen ersatts av denna ängel. Hon beklagade att vi kände att ambassaden ”brustit i handläggningen” och lovade att personligen ta emot Khalids papper, ordna en intervju så snabbt som möjligt och sedan skicka iväg papprena till Migrationsverket.

Jag gav hennes nummer till Khalid, som ringde idag och fick en tid imorgon för att lämna in hela ansökan och bli intervjuad! Tänk en sån skillnad det är på folk och folk. Hon sa visserligen också att det är osannolikt att Khalid kommer hinna hit i tid för förlossningen även om ansökan skickas med förtur, men nu har vi åtminstone ett ärende och mycket mer information än vad vi haft hittills. Det känns skönt.

En annan lösning hade varit att ansöka om ett 90-dagars visum så att Khalid kunde vara här under förlossningen och första tiden efter, men i så fall kan han inte ansöka om uppehållstillstånd samtidigt. Han hade kunnat vara här i tre månader men hade i så fall varit tvungen att resa tillbaks till Sudan för att återigen ansöka om uppehållstillstånd. Vi känner att det snarare hade gjort situationen värre; att han först fick vara här med oss och sedan vara tvungen att lämna oss på obestämd tid. Det skulle kunna ta flera månader att börja om processen – kanske upp till ett helt år, och det är det inte värt.

Kommentera

Tröga ambassad

Efter sista mötet med ambassaden den 6/9 sa de till Khalid att ringa igen ett par dagar senare när han hade de papper som fattades till ansökan om uppehållstillstånd. Han ringde men fick inget svar. Fortsatte att ringa resten av veckan utan resultat. Veckan därpå fick han äntligen tag på dem och fick beskedet om att ringa tillbaks ett par dagar senare, vilket han gjorde och fick samma svar igen: ring igen om ett par dagar. Samma sak har hänt om och om igen sedan dess, senast idag. När han ringde idag skulle han ringa tillbaks den 6/10. Det är så idiotiskt att jag inte vet vad jag ska ta mig till.

Jag skrev ett emotionellt och hormonellt mail till ambassaden i Khartoum och hoppas (förmodligen förgäves) på att de ska vara förstående och hjälpsamma denna gången. Har också förberett ett brev till Migrationsverket ifall min vädjan till ambassaden inte går igenom. Det är sju veckor kvar till beräknad förlossning och jag orkar inte leva med ovissheten längre, så om det dröjer längre med ambassaden så ska jag bannimej skicka in hans ansökan själv – direkt till Migrationsverket (trots att det är fel väg att gå och att det förmodligen inte kommer hjälpa ett dugg).

Jag menar, varför skriver ambassaden på sin hemsida att man kan ansöka om förtur vid t.ex. graviditet om de inte ens har möjlighet eller lust att ta emot ansökan? Nej, nu är jag arg och besviken på byråkratin. Jag behöver ha Khalid här; inte bara för att jag älskar och saknar honom, utan för att vi ska bli en familj inom en väldigt snar framtid och jag behöver hans hjälp och stöd. Jag vill inte gå igenom det här utan honom och jag vill inte att vårt barn ska komma till världen utan att ha sin pappa där.

Kommentera

Man blir inte mindre direkt

V. 31+5


Vecka 31+5 idag och min lillasyster Sara kände sig konstnärlig och förmodligen ganska rolig när hon tog fram pennan och bad om att få uttrycka sig på magen. Detta blev resultatet!

Sista veckan har varit tung och jobbig. I förrgår var jag övertygad om att de måste ha beräknat BF fel och att jag egentligen skulle föda när som helst. Jag är tydligen ganska stor för att ”bara” vara i vecka 32 och det börjar definitivt kännas på kroppen. Det är tungt, otympligt, obekvämt och ont. I morse när jag vaknade hade jag så ont i axlarna och nacken att jag gick till mamma och grät! Är förmodligen lite extra känslig nu för tiden också, men trevligt var det inte. Jag försöker stoppa in mig själv bland täcken och kuddar på natten för att få så bra stöd som möjligt, men det hjälper ju inte speciellt mycket om man ändå ligger och vrider och vänder på sig under natten.

På tisdag morgon ska jag till MVC och ta Anti-TPO-prover. Anti-TPO är autoantikroppar mot tyreoideaperoxidas och bildas vid autoimmuna tyreoideasjukdomar som t.ex. Hashimoto tyreoidit som jag redan har. Om värdena visar sig vara förhöjda så är risken ganska stor att jag kommer få fortsätta gå på Levaxin efter graviditeten och förmodligen resten av livet. Eftersom jag redan fått diagnosen för några år sedan hoppas jag nästan att proverna kommer visa förhöjda halter av antikropparna, för det hade inneburit att jag har en chans att bli av med några av de jobbigaste symtomen på sjukdomen med hjälp av medicinen (även om det säkert kommer ta lång tid att hitta rätt dos och för medicinen att börja göra någon skillnad).

På fredag är det äntligen dags att flytta! Jag kommer förmodligen mest stå och peka vart möbler och lådor ska stå; så fort jag lyfter något halvtungt så får jag en sammandragning som visserligen inte gör ont men som jag gärna kan vara utan ändå. Det kommer finnas tillräckligt med arbete även om jag slipper bära, men jag ser fram emot min egen lilla hörna och jag har fina människor runt omkring mig som lovat att hjälpa till att fixa och dona.

Kommentera

Lågt sköldkörtelhormon

Thyroid

Läkaren från MVC rinde idag angående TSH-proverna som har visat sig lite för höga. För några år sedan fick jag diagnosen Hashimoto’s sjukdom, eller kroniskt inflammerad sköldkörtel, men har inte blivit medicinerad för det – trots att jag från flera håll hört att man i princip alltid ska medicineras när diagnosen väl är ställd eftersom det inte är en sjukdom man kan växa ifrån. Jag har också hudsjukdomen Vitiligo, vilket är en autoimmun sjukdom som är besläktad med rubbningar i sköldkörteln, plus att mamma har struma (blivit opererad för det och får gå på Levaxin resten av livet) – vilket är ärftligt.

Ett lågt sköldkörtelhormon innebär i stora drag att ämnesomsättningen är för låg och symtomen kan se ut såhär:

  • Känsla av att något är fel
  • Trötthet
  • Mjölksyra
  • Frusenhet
  • Depressivitet
  • Glömska och okoncentration, svårt att överblicka sammanhangen
  • Lätt till måttlig viktuppgång
  • Hes och grov röst
  • Ökat håravfall inkl bortavfall av yttersta delarna av ögonbrynen
  • Svullen och kall hud
  • Blekhet
  • Långsam puls och sänkt andningsfrekvens
  • Ledvärk och muskelsvaghet
  • Segt och långsamt reflexsvar vid test av reflexer i armar och ben

Listan kommer från fass.se

Rubbningen behandlas som sagt med medicin och i mitt fall ska jag börja med den lägsta dosen av Levaxin på 25 mikrogram per dag. Jag ska ta fler tester nästa gång jag träffar barnmorskan (den 30:e) för att se om det finns risk för att det hela utvecklas till struma och om jag kan behöva livslång medicinering.

Det är naturligtvis inte roligt att behöva gå på medicin, speciellt inte om det är på livstid, men samtidigt känner jag mig lättad. I över tio år har jag haft återkommande svåra depressioner och diverse fysiska problem som kan bockas av på listan ovan. Har jag tur så kanske några av dem försvinner efter en tids behandling.

Det ska inte vara någon fara för bebisen och det känns i alla fall bra.

Kommentera

Vecka 31

V.21-31


Tiden går för fort! Nu är det två tills jag flyttar och 10 tills beräknad födsel. Jag räknar fortfarande med att gå över tiden med två veckor. Dels för att slippa bli besviken och tycka att allt är superjobbigt och dels för att jag önskar att Khalid hinner hit i tid.

Yrselanfallen har börjat komma tillbaks och de kan komma precis när som helst; när jag står, går, sitter upprätt eller ligger ner. Blir kallsvettig, yr och alldeles svag i kroppen. Det märks att organen är ihoptryckta nu; det är svårare att andas, fler och oftare toabesök och den förbannade halsbrännan som förstör alla vackra dagar och vad som kunde varit god sömn på nätterna.

Mardrömmarna har lagt sig lite för tillfället. Har fortfarande konstiga drömmar förstås, men det hör ju till.

Bilden längst till höger är från idag. Ser inte direkt fräsch ut, men magen är i alla fall rund och frodig! Upptäckte dessutom en svag hormonrand ovanför naveln upp mot mellangärdet. Har haft en tunn rand under naveln sedan ett par månader tillbaks men nu verkar det alltså som att den blivit längre. Det måste ha hänt väldigt snabbt, för igår när jag oljade in magen såg jag då ingen.

Khalid fick äntligen tag på ambassaden via telefon igår efter att ha försökt i en vecka. De sa att han skulle ringa tillbaks imorgon och antingen få komma dit då om det fanns tid över, eller få en tid inom de närmaste dagarna. Då kan han äntligen lämna in alla papper så att ansökan kommer iväg till Migrationsverket. Kan bara hålla tummarna att han får tag på dem imorgon och att allt går snabbt och smidigt efter det.

Kommentera

För att få de senaste uppdateringarna