VISA ARKIV & KATEGORIER   |   SÖK

Att bara köra på

När Ariel var precis nyfödd körde jag igång min träning så fort jag kom hem. Jag hade släpat in en spinningcykel i vardagsrummet och spinnade varje morgon före frukost. Att köra morgonpromenad i snålblåst har aldrig varit min grej. Ibland knäppte jag på mig Ariel i en babyBjörn och cyklade i upprätt ställning med henne på bröstet. Det gillade hon och sov oftast bra så.

Hon var med på de flesta av mina post-gravida träningspass, som när jag power walkade Hammarbybacken upp och ner 5 gånger med henne som viktbälte eller under min dagliga träning i utomhusgymmet.
Jag gick några träningsutbildningar också och då fick Ian komma med henne när jag skulle amma. Jag körde på med stora kliv… 100% mot ett mål som jag fortfarande inte uppnått, för målet blir högre för varje år… jag menar, vad är mitt livs form? Jag kan ju alltid jobba mot att bli större, bättre och starkare.

När jag tittar på mina bilder från den ”nyförlösta perioden” undrar jag hur jag pallade att träna så mycket med en nyfödd vid mitt bröst? Jag antar att jag var så trött på övervikten och de försvagade musklerna att det bara fanns ett mål….att bli mig själv igen.

Jag_Ariel_fightcircuit

Jag älskar den här bilden. Jag är svettig och måste ta en paus från min träningsutbildning för att amma Ariel. Någon knäpper ett kort när jag har både endorfiner och oxytocin i kroppen. Med andra ord ett totalt lyckorus!

Kommentera (1)

    För att få de senaste uppdateringarna