Att träna innan frukost kräver att jag går upp ca 20 min innan den ”normala tiden”. Idag hann jag endast 16 minuter sharp innan det var dags att sätta igång dagen. Men som jag skrev i förra inlägget, 16 minuetr om dagen är all cardio jag behöver på en dag (om man styrkertränar också) enligt mitt nya upplägg.
Dagens 16-minutare såg ut såhär:
5 min: springa trappor
5 min: skugg boxning
6 min: swingar och sumo squat med kettlebell samt utfallshopp
Done!
Äta proteinrik mat, jobba och senare till gymmet för ett gött armpass!
Sumo squat high pull är en bra övning för dessa korta workouts!
Kommentera
Offseason måste man ha om man ska kunna utveckla kroppen, bygga massa och bli starkare, det vet nog alla som varit i tävlingsform någon gång.
Man blir stark av mat och har massor med energi i gymmet så det är bara att sätta igång att bygga.
Själva tävlingsformen försvann ganska snabbt så fort man började äta och det är förståss jobbigt att se alla fina definitioner som man jobbat så hårt för försvinna.
Men det är just nu det är viktigt att inte hamna en svacka utan istället skutta till gymmet med all överskottsenergi och göra något vettigt av den.
Jag har haft ganska många bra träningspass efter tävlingen. Både tunga böj, mark, viktade chins och även crossfit har hunnits med under veckan.
Idag blev det armar och axlar. 5 set biceps med tre övningar (triset), 5 set triceps med två övningar (superset) med dropset på sista. Sedan 4 set superset axlar med avslutande magövning i brutalbänken.
Nu är det bara att köra vidare… ”embrace the offseason!”
Jag för en vecka sedan… hård!
KommenteraUrsäkta rubriken, men jag kom inte på något bättre för detta inlägg…
Jag kan inte i ord beskriva vidden av hur extrem en tävlingsdiet är. Nu är allt över och jag försöker hitta tillbaka till en balans som ska hålla till nästa tävling. Det vill säga, en matregim som gör att jag går upp lagom mycket för att kunna lyfta tyngre i gymmet och bygga muskler, MEN samtidigt inte gör att jag exploderar i vikt och sedan står med tio kilo extravikt att släpa runt på.
Jag tittar på bilderna från Luciapokalen och kan knappt fatta att jag lyckades forma min kropp på det sättet. Det ligger så många hårda timmar på gymmet och en otroligt strikt diet bakom resultatet. Jag har inte fått någonting gratis, tvärtom så tror jag det krävs mer arbete för att bli hård när man passerat 40.
Jag tycker, om man får säga det helt ”o-svenskt” att jag var supersnygg och jag trodde för en sekund att jag skulle komma i final. Mest för att jag var så redo, hård och nöjd med mitt resultat.
Jag har efteråt jämfört bilder på mig och dem som fick något högre placering och undrat vad det är som gör att jag denna gång snubblade på målsnöret till final? Vad är det som dom hade som inte jag hade? Men också vad var det jag hade som de tio tjejer under mig inte hade? Det skulle vara intressant att få reda på.
Fem månaders diet, 10 kilo viktnedgång och otaliga timmar på gymmet, alla dar i veckan!
Alla tjejer i veteranklassen var jättefina! På denna bild står jag med vinnaren på min högra sida och på min vänstra sida står en tjej som blev eliminerd (sista plats).
Bodyfitness är en konstig ”sport”. Det är en mycket lång förberedelsetid för bara några minuter i rampljuset. Sedan ska någon annan bedömma hur väl man har lyckats forma kroppen i förhållande till dom andra som står på scen.
Det var svårt att veta hur man skulle ”peppa” innan tävlingen… okej kom igen le!… eller?
Med Athletic fitnness var det lättare att känna att man ”tävlade” då det var styrkemoment också.
På Decembercupen i Athletic fitness gjorde jag dips ”by the text book”… Domare ”Arne-Persson-djup” på mina dips ialla fall he, he, eh….
Okej, men återigen till det här med fysikronden och när någon annan ska döma hur man ser ut jämfört med andra på scenen….
Med handen på hjärtat… visst hajjade du till när du såg bilden och tänkte ”fan vad lång hon är” Eller ”oj vad kort hon är”??? Det finns inte en enda person som sett bilderna från AF-tävlingen som inte skrattat till eller sagt typ ”oj!”.
Jag undrar fortfarande, då det är en öppen klass, om det är så mart att de röstar fram turordningen? Hur kan man se objektivt på detta? Även ett tränat öga måste har svårt att få ihop dessa kroppar för att jämföra dem mot varandra?
Jag är längsta tjejen som får stå på kanten bredvid absolut kortaste tjejen… jag tycker det är svårt att titta på dessa bilder. Det är en bedömningssport och jag kan tycka att årets line-up blev otroligt odynamiskt och inte till min fördel alls. Som sagt, det är ju inte kul att första reaktionen blir ett ”OJ!” när man visar bilderna.
Därför avslutar jag detta inlägg med en blid från Luciapokalen där line-upen (för egen del) kändes bättre.
Nu ska jag bänka mig framför teven och äta något gott och försöka sluta nojja över att jag ökar i vikt.
Kommentera (4)
-Vad gör du när resan mot scenen är slut?
-Äter mat som inte är ris och torsk!
Jodå, efter Luciapokalen frossade jag i mat i hela två dagar. Det var ju trots allt 5 månader sedan jag ätit utan att tänka på vad jag äter. Det blev buffé till lunch, middag och frukost x 3 portioner! Glass, godis, bars och nötter… Jag var som ett bottenlöst hål!
Friterat, stekt och kladdigt var det första som slank ner i min diet-tarm…som en gris svullade jag ihop med alla andra som tävlat från Teamet.
På morgonen åt jag tre frukostar ihop med Sara som också tävlat. Vi var lika glupska båda två och det var ju tur så man slapp känna sig ”onormal”.
Att senare glida förbi Starbucks och ta en kaffe latte utan att tänka på kalorierna var underbart….!
Hemma blev det middag med mannen och barnen… Lasagne! Godis och chokladpudding… Som en säl låg jag i soffan och fortsatte med pepparkakor.
Barnen hade dekorerat dörren till min ära. Så söta! Blev så glad!
På måndagen var magen som en ballong och jag hade lagt på mig mängder av vatten i hela kroppen. Jag mådde inget vidare! Jag insåg snabbt att det bara var att ställa sig och göra matlådor igen.
Hjärnan kan tydligen inte hantera fria tyglar just nu och att gå på en ”efterdiet” är bättre än att överäta.
Jag har hunnit med ett tungt benpass på måndagen och ett ryggpass idag samt 30min PW/dag. Jag äter 3 mål (matlådor) samt frukost och mellis och kvällis… Det funkar, så jag kör på det.
Jag har bestämt att jag inte ska väga maten eller räkna kalorier… Men jag räknar ändå… av mig själv… för det är svårt att låta bli när man är lite diet-skadad.
Bilder från min ”krispiga” kropp på 64kg på Luciapokalen från muscle.se galleriet
Laddning vs tömning! Jisses vilken skillnad i styrka! Har dietat ett tag nu och kroppen har inte varit så stark. Under och efter Decembercupens tävling fyllde jag på rejält. Kroppen sög åt sig all energi och första passet efter laddningen blev galet bra! Jag kände mig stark som en björn!
Lilla jag, för det kan man kalla mig nu hi, hi, hi, var uppe på 80kg knäböj igen utan problem. Körde massa set utan att få den där hemska mjölksyran direkt. Gick på benpressen med 200kg och det gick också bra. Jag kände mig pigg och energisk! Tänk vad lite mat kan göra!!
80kg back squat som jag supersetade med utfall på 60kg!
Nu är jag inne på min tredje dag av tömning inför Luciapokalen och det är bland det jobbigaste jag har gjort! Det är så otroligt jobbigt att vara hungrig! Jag känner hur energin sakta men säkert lämnar mig….
Mina mål mat ser ut ungefär som bilden nedan… bortsett från min nakna lilla torsk med salt på och 5 liter dagliga vatten!
Casein proteinpulver från MM Sports som jag blandar i vatten och vispar upp till en fluff….fast på bilden har jag misslyckats med fluffet (hur man nu kan göra det?). På det kör jag mina tillskott och vatten!
Igår körde jag ett ryggpass på Delta gym efter jag hade plåtat en teammmate (bilder från plåtningen får ni se i ett annat inlägg). Jag hade fortfarande styrka kvar igår och fick lite pump.
Känns skönt att se ådrorna igen!
Nu laddar jag mentalt för Luciapokalen! Tjoho in i dietdimman!
Fler fina bilder från helgens tävling, tagna av Deseré Gullberg-Husberg !