Det är 8 veckor kvar till SM och det innebär att jag har både fett och kilon att shredda men att räkna med mer gains kan jag nog inte.
Jag satte på mig förra årets tävlingsbikini för att ta lite bilder. Den satt väldight tight på min 69kg kropp. Den är ju sydd för 65kg (min tävlingsvikt). Ville jämföra med förra årets bilder. Tyvärr hittade jag inga bilder från exakt samma tidpunkt förra året men det spelar ingen roll för när jag jämförde kan jag ändå inte se så mycket GAINS! WHER IS MY GAINS!??
Här ovan ser ni dagens bilder. Det känns bra och när jag är klar kommer mina ben, armar och axlar att träda fram mycket mer för det gör dom alltid när jag tömmer… men en fantastisk gains?
Ovan är bilder bara några veckor innan tävlingen i Athletic fitness förra året. Där ser man tydligt hur benen kommer fram på lågt kroppsfett.
Att det ska vara så jäklar svårt för en lång stång som mig att växa! Jag har ju slitit som ett djur i gymmet hela året och ökat i allt styrkemässigt… och någonstans trodde jag att volymen skulle vara mer märkbar.
Men som sagt… jag är inte klar än och när fettet släpper ser jag nog större ut. Att jag växt känns ju speciellt på mina jackor och skjortor… de stramar runt ryggen men jag vill se det också!
Tänk på det, alla ni tjejer som är så rädda för att bygga synliga muskler och bli ”bulkiga” … det är inte så lätt som ni tror! Här ovan ser ni ett års slit med tung styrketräning 6 dagar/vecka och ökningen är ändå inte enorm.
KommenteraUrsäkta rubriken, men jag kom inte på något bättre för detta inlägg…
Jag kan inte i ord beskriva vidden av hur extrem en tävlingsdiet är. Nu är allt över och jag försöker hitta tillbaka till en balans som ska hålla till nästa tävling. Det vill säga, en matregim som gör att jag går upp lagom mycket för att kunna lyfta tyngre i gymmet och bygga muskler, MEN samtidigt inte gör att jag exploderar i vikt och sedan står med tio kilo extravikt att släpa runt på.
Jag tittar på bilderna från Luciapokalen och kan knappt fatta att jag lyckades forma min kropp på det sättet. Det ligger så många hårda timmar på gymmet och en otroligt strikt diet bakom resultatet. Jag har inte fått någonting gratis, tvärtom så tror jag det krävs mer arbete för att bli hård när man passerat 40.
Jag tycker, om man får säga det helt ”o-svenskt” att jag var supersnygg och jag trodde för en sekund att jag skulle komma i final. Mest för att jag var så redo, hård och nöjd med mitt resultat.
Jag har efteråt jämfört bilder på mig och dem som fick något högre placering och undrat vad det är som gör att jag denna gång snubblade på målsnöret till final? Vad är det som dom hade som inte jag hade? Men också vad var det jag hade som de tio tjejer under mig inte hade? Det skulle vara intressant att få reda på.
Fem månaders diet, 10 kilo viktnedgång och otaliga timmar på gymmet, alla dar i veckan!
Alla tjejer i veteranklassen var jättefina! På denna bild står jag med vinnaren på min högra sida och på min vänstra sida står en tjej som blev eliminerd (sista plats).
Bodyfitness är en konstig ”sport”. Det är en mycket lång förberedelsetid för bara några minuter i rampljuset. Sedan ska någon annan bedömma hur väl man har lyckats forma kroppen i förhållande till dom andra som står på scen.
Det var svårt att veta hur man skulle ”peppa” innan tävlingen… okej kom igen le!… eller?
Med Athletic fitnness var det lättare att känna att man ”tävlade” då det var styrkemoment också.
På Decembercupen i Athletic fitness gjorde jag dips ”by the text book”… Domare ”Arne-Persson-djup” på mina dips ialla fall he, he, eh….
Okej, men återigen till det här med fysikronden och när någon annan ska döma hur man ser ut jämfört med andra på scenen….
Med handen på hjärtat… visst hajjade du till när du såg bilden och tänkte ”fan vad lång hon är” Eller ”oj vad kort hon är”??? Det finns inte en enda person som sett bilderna från AF-tävlingen som inte skrattat till eller sagt typ ”oj!”.
Jag undrar fortfarande, då det är en öppen klass, om det är så mart att de röstar fram turordningen? Hur kan man se objektivt på detta? Även ett tränat öga måste har svårt att få ihop dessa kroppar för att jämföra dem mot varandra?
Jag är längsta tjejen som får stå på kanten bredvid absolut kortaste tjejen… jag tycker det är svårt att titta på dessa bilder. Det är en bedömningssport och jag kan tycka att årets line-up blev otroligt odynamiskt och inte till min fördel alls. Som sagt, det är ju inte kul att första reaktionen blir ett ”OJ!” när man visar bilderna.
Därför avslutar jag detta inlägg med en blid från Luciapokalen där line-upen (för egen del) kändes bättre.
Nu ska jag bänka mig framför teven och äta något gott och försöka sluta nojja över att jag ökar i vikt.
Kommentera (4)
Ariel väckte mig runt 04.00 i morse och jag hade sjukt svårt att somna om. Yrvaken klev jag upp några timmar senare för att gå och hålla klasser på gymmet. Det var fullt med deltagare på crosstrainingen trots att det var röd dag och dom fick köra en mördar wod och springintervaller.
Hann dra i mig en kaffe och en halv kvarg innan det var dags att dra till Delta gym för ett benpass med grymma Linnea.
Jodå det sög gött i benen men då jag var så trött på grund av sömnbrist snurrade det i skallen efter varje set. Det till och med slog lock för öronen och det är för mig ett tecken på att jag behöver sova bättre.
Själva passet var grymt! Benen fick sitt och jag kommer inte kunna gå imorgon, precis som det ska vara!
I dag var jag i Sjöstaden och tränade. Det är en grymt skön stämmning i ”boxen” och jag kom in i ett bra flow med min träning. Det blev ett pass med 3 olika delar.
Först värmde jag upp med mina dagliga 2000m rodd och lite rörlighet med pinnen. Sedan körde jag styrka; 5 (+ 3 uppvärmingset) av:
10 Front Squat 45kg
5 strikta pullups i ringar
Del nummer 2 av min workout blev en kort och intensiv wod
3 varv av
300m rodd
20 KB swingar 20kg
10 triceps armhävningar
Del nummer tre blev muscle ups med gummiband + L-sit (se videon nedanför hur jag kör dem) samt Jacknifes x 4 set
DONE! I morgon kör jag på Sjöstaden igen + min prformance klass också såklart!
