Läs mer på SUPERSET.SE om min atlet Erika som jag coachar inför hennes debut i Athletic fitness. Hon ska upp på scen nu på söndag i Decembercupen! BAM! Ska bli så otroligt kul att se henne äga!
superset.se
Det är helt sjukt vad galet nära det är nu! Enda sedan Decembercupen förra året har jag jobbat mot målet att tävla i AF igen och förbättra mina resultat. Om 13 dagar är det crunch time och jag är både redo och inte redo på samma gång.
Jag har satt mina egna mål på träningen flera gånger och det är bara mina egna resultat som jag bryr mig om (vad alla andra gör skiter jag i) och mina coacher är nöjda med min form så på det vis är jag så redo jag kan bli.
Däremot har dieten och den stora mängden träning gett mig några nya skador som jag absolut inte räknat med så nära inpå tävlingen och det gör mig lite nervös.
De skador jag fått är i min mening läskiga skador som inte gör ont men leder till att jag tappar greppet. Det är någon nerv som kommit i kläm. Första gången det kom höll jag på att tappa en hantel i huvudet på mig själv för att greppet bara gav vika.
Naprapaten säger att det kommer att gå över om jag vilar så om 13 dagar ska jag vila! Inga chins och dips tills greppstyrkan är tillbaka. Tyvärr har detta lett till att jag inte kunnat gen-repa chins, dips och rodd utan fått vila greppet istället. Nu känns det okej så jag håller tummarna! Låt det bara funka där… de få minuter jag har på scen… Jag känner på mig att det kommer att gå bra ändå.
Igår var en sådan härlig dag som bara gled på och jag glömde till och med bort att jag var så hungrig som jag egentligen är. Coachen har strypt kaloriintaget igen och denna gång känns det. Jag hoppas att kroppen kommer att reagera på kaloriunderskottet på ett bra sätt och börja droppa lite till.
Men hur som helst så sken solen och min lilla fina son började 1:a klass! Stolt mamma var jag!!! Tänk att min lilla plutt blivit så stor!!!
Kolla på min son!!! Oj, oj, oj så fin han är!!!!
Min gamla klasskompis Shirley Clamp har en dotter som går i samma klass som River och vi har redan börjat fantisera om hur dom kommer att bli ihop en vacker dag och hur söta deras barn kommer att bli 
Efter skolstarten gick jag till gymmet och jobbade. Körde min klass utomhus vilket var så otroligt härligt! Det uppskattas verkligen av medlemmarna också.
Sedan mötte jag upp med min adept Erika som kommer att göra debut i athletic fitness på decembercupen i år. Hon var så jäklar GRYM! Det är ganska lång tid kvar och hon har redan kommit en lång väg i både chins och dips. Vi körde ett riktigt hårt pass med både chins, dips och rodd och efter 2 timmar var vi helt färdiga… slutkörda och lyckliga! Ja, för man blir lycklig av att träna Athletic fitness.
Erika rockar! Team MM Sports såklart!
Att tävla i olika ”fitness sporter” kommer inte bara med lyckan över att ha skapat drömkroppen eller att komma ”i mitt livs form”. Jag har sagt det förut och jag säger det igen. Sporten föder en viss form av ätstörning och i vissa fall en skev syn på kroppen.
Jag kan komma på mig själv när jag ser på mig i spegeln och gnäller över fett som inte vill släppa. Är det legitimt eller har jag en skev syn på min kropp? När jag ställer mig på vågen och den visar 300 gram mer än för några dagar sedan och jag blir superirriterad.
I i fitness-sporter är det inte den ”sundaste” kroppen som vinner utan den hårdaste, mest definierade och mest symmetriska men ändå fylliga kroppen som vinner och hur du når dit är inte alltid sunt. Detta ska man vara oerhört medveten om innan man bestämmer sig för att tävla.
Det är 5 veckor kvar till SM och jag har sakta men säkert börjat stressa! Jag vet att jag stressar i onödan, men jag kan inte låta bli. Jag är där jag ska vara men hjärnan säger något annat. Och det spelar ingen roll att jag gjort det förut eller att jag kan det här nu och att allt går enligt planen, för hjärnspöken kan alla drabbas av till och med proffsen, för det är väldigt lätt hänt…. just sayin…
Bästa sättet att ska av det…gå till gymmet!
KommenteraEn sak som är säker är att jag inte är gravid men mensen är nu en och en halv vecka försenad och kommer den i nu i dagarna så är det nog så att den inte kommer mer under denna diet-period.
Tycker det är lite konstigt att den försvinner även fast min kroppsvikt fortfarande är relativt hög? Jag har dessutom en hel del fett kvar på kroppen. Känner mig ganska ”som vanligt” och inte så jätte-diet-hård som förra vändan. Känner mig ganska fyllig men tydligen inte tillräckligt fyllig för mens.
Körde ett benpass på Gymmet Stockholm i Liljeholmen. Kände mig ganska mjuk… som om kroppen var vätskefylld eller nåt. Fick inget pump någonstans och det brukar jag ju få så något är definitivt på gång.
Har sovit ganska dåligt och det märks på kroppen. Just nu reagerar den på minsta lilla.
Det är bara att fortsätta träna och äta kalorisnåla matlådor och hoppas på att kroppen gör sitt tills det är dags att stå på scen igen.
Har i två dagar kört min PW på denna hemska rulltrappa-maskin. Helt sjukt jobbigt! Svettas som en gris efter bara några minuter och efter 20 min är jag helt darrig i benen. Jodå att gå i ”never ending” trappor tar!
Kommentera