-Vad gör du när resan mot scenen är slut?
-Äter mat som inte är ris och torsk!
Jodå, efter Luciapokalen frossade jag i mat i hela två dagar. Det var ju trots allt 5 månader sedan jag ätit utan att tänka på vad jag äter. Det blev buffé till lunch, middag och frukost x 3 portioner! Glass, godis, bars och nötter… Jag var som ett bottenlöst hål!
Friterat, stekt och kladdigt var det första som slank ner i min diet-tarm…som en gris svullade jag ihop med alla andra som tävlat från Teamet.
På morgonen åt jag tre frukostar ihop med Sara som också tävlat. Vi var lika glupska båda två och det var ju tur så man slapp känna sig ”onormal”.
Att senare glida förbi Starbucks och ta en kaffe latte utan att tänka på kalorierna var underbart….!
Hemma blev det middag med mannen och barnen… Lasagne! Godis och chokladpudding… Som en säl låg jag i soffan och fortsatte med pepparkakor.
Barnen hade dekorerat dörren till min ära. Så söta! Blev så glad!
På måndagen var magen som en ballong och jag hade lagt på mig mängder av vatten i hela kroppen. Jag mådde inget vidare! Jag insåg snabbt att det bara var att ställa sig och göra matlådor igen.
Hjärnan kan tydligen inte hantera fria tyglar just nu och att gå på en ”efterdiet” är bättre än att överäta.
Jag har hunnit med ett tungt benpass på måndagen och ett ryggpass idag samt 30min PW/dag. Jag äter 3 mål (matlådor) samt frukost och mellis och kvällis… Det funkar, så jag kör på det.
Jag har bestämt att jag inte ska väga maten eller räkna kalorier… Men jag räknar ändå… av mig själv… för det är svårt att låta bli när man är lite diet-skadad.
Bilder från min ”krispiga” kropp på 64kg på Luciapokalen från muscle.se galleriet
Jag känner igen ”ätstörning” väldigt mycket. Efter att ha räknat kalorier i cirka 5 år bestämde jag mig för att sluta med det för några månader sedan och få en lite mer casual relation till mat. Men det är svårt, man är lite beroende av att räkna kalorier tror jag…