Då var jag så stark som jag förmodligen kommer att bli på just den här bulkperioden. På söndag möter jag upp coacherna och dieten drar igång igen.
Det har varit skönt att få äta och bygga men nu ska det bli najs att få shredda lite fett och hårdna till…. fokusera all energi på ett mål… ett sprillans nytt mål dessutom. Känns både kul och pirrigt!
Jag hoppas så väldigt mycket på att all träning kommer att visa sig…. så när ”fett-kappan” faller av att jag ser större ut än sist och att jag är starkare såklart!
Tunga hantelroddar från veckans ryggpass!
KommenteraDå var det dags för årets kampanj BEACH 2015 där du får 8 veckors PT-online med mig för att komma i toppform till sommaren!
Maila mig på [email protected] och ange ”BEACH2015″ i mailet för att ta del av kampanjen!
Pris: 900kr (ordinarie pris på 8 veckor: 1.350kr).
Begränsat antal platser! Anmäl ditt intersse senast den 21 Maj 2015
För att ta reda på mer info ta gärna en sväng förbi min hemsida:
Här är en varm bild från Italien och mitt eget BEACH 2014!
…greppstyrka och jäkligt grova valkar! Att klättra är vansinnigt kul men tillslut håller inte greppet eller underarmarna! Dom tar slut totalt och man faller.
Det är nästan läskigt när fingrarna bara släpper greppet fastän hjärnan och resten av kroppen är på väg upp.
Vi var ett litet gäng gymråttor på plats för att utmana väggarna, men trots vår överkroppsstyrka hade vi svårt för överhängs-lederna. Vi musklade oss upp på ren vilja och mindre teknik.
Sedan körde jag och Sally lite gymnastik… handstands, muscleups och human flag… fast det gick ju också lite sådär hahaha…. men med hjälp så gick det bättre.
KommenteraDå var det dags att plåtas för SOLO Magazine igen. Det är alltid lika kul att få vara deras PT och tipsa om bra övningar åt läsarna. Det blev fokus på mage och ben på denna plåtningen! Nästa fotografering kommer vi att göra utomhus inför sommarens utomhusträning.
Katarina Muhr och jag in action!
Förra upplagan blev fyra reportage som såg ut som nedan fast med olika upplägg…
Kommentera
Ja då var det dags att testa sig själv igen då. Jag är långt utanför min comfort zone och nu gäller det att bita ihop och bara köra.
Vi samlades i Hellas där vi skullle köra 5km rundan 2 varv. Då jag vet att det är mycket backar är det viktigt att inte haka på ruschen i starten och bränna ut sig själv.
Jag fokuserade på att hålla mitt eget tempo; 5.30/km ungefär.
Första 5 kilometrarna körde jag ihop med en klunga av 4 personer. Efter 5 km fick jag släppa den klungan då dom var något snabbare än mig och min puls började skena.
Sista varvet körde jag alltså ensam och tog det kanske därför lite väl lugnt. Blev lite orolig att jag sprungit fel vid ett tillfälle och stannade upp lite. Gick någon backe och spurtade nerför.
Kom i mål och var relativt fräsch. Benen och vaderna värkte men jag var inte uppe i puls. Med facit i hand hade jag kunnat hålla lite högre tempo. Mådde faktiskt riktigt bra efter milen och var nöjd med min prestation. (Med tanke på att jag inte sprungit milen sedan 2012 och inte kört löpning på ett år.)
Efter löpningen bar det av mot simhallen för 75m frisim på tid.
Jag har övat på att crawla i en vecka och tyckte både dyket och simmet gick bra. Crawlade hela sträckan utan större problem, men har varit snabbare på träningen.
Sedan åt vi lunch och benen började tighta ihop sig. Jag kände hur min ”nästan läkta” sträckning började strama. Fan, fan, fan!
Längdhoppet kvar… hamstring var stelt som satan. Försökte värma upp men vågade inte provhoppa då jag kände på mig att hamstring kunde ryka.
Jag hoppade första hoppet… fegade… kunde inte skjuta ifrån. Stramt! Andra hoppet satsade jag men i avstampet drog jag sönder hamstring igen! Aj! Och jag landade således bara på 3.70m. Jag kan hoppa 4m, det vet jag, så var sjukt besviken!!! Jävla satans hamstring jävel!
Ibland vill hjärnan mer än skadan tillåter och en vecka rehab för min bristning var inte nog för att bli hel till dagens tuffa utmaningar.
Kommentera