Barnen

Semesterplaner

Måndag och sol väntas i veckan och lite mer milda temperaturer -Äntligen!

Barnen har nu bara 12 skoldagar kvar till sommarlovet och längtar verkligen. Jag funderar vad man skall hitta på för dem bara.. det kommer ju inte vara en ”vanlig” sommar eftersom corona härjar och ex. Liseberg kommer ju vara stängt.
Sen känner jag väl att man inte vill besöka Djurparker etc. och fullpackade stränder lockar mig verkligen inte alls. Vore ju tråkigt om man hållit distans i tre månader till folk och varit frisk, och sedan bli sjuk mitt i semestern pga. att man hade dålig fantasi att komma på annat att göra.

Nej, jag skall nog komma på något roligt för barnen som inte innebär kontakt med folk.
-Hur tänker ni?

Jag ställde frågan på min instagram och det verkar som majoriteten ändå skall leva på lite som vanligt. Campa, roadtrip, träffa släktingar man inte träffat på länge osv.
Men här är några saker som NI tipsade mig om som jag tyckte lät SUPERKUL!

  • HOUSE-SWAPPING; Byta hus med någon 1-2 h bort inom samma län och byta miljö. Perfekt ju! Hos mig finns skog, sjö 10 minuter bort, spa-bad i uterummet och 4 sovrum, någon som vill byta? Jag skulle gärna spendera en natt eller två på landet :)
  • VANDRA; Det finns massor med vandringsleder & guider online. Både långa och korta rundor.
  • TÄLTA; Kombinera vandringen med tältning, eller tälta vid annan mysig plats. Jag undviker gärna camping. Platser att tälta vid i naturen mottages gärna!
  • CYKLA; Jättemånga som skall cykla i sommar! Det finns tydligen även ställen som hyr ut elcyklar! Kul ju!
  • UTÖVA ORIENTERING; Säkert 10-12 st som skrev att de börjat orientera! Låter ju spännande, det hade nog mina barn tyckt!

Fortsätt gärna tipsa så kan jag fylla på listan <3

 

D4C86420-3197-443A-844D-A83DBD24FE56

 

I dessa tider -Ett brev till mina barn

Hej barnen, det är jag, mamma.

När jag skriver detta är det en kväll i maj 2020 när solen just håller på att gå ner bakom träden. Himlen är lite rosa och det ser ut att bli en fin dag även imorgon.
Jag skriver det här till er för att jag tänker att ni en dag som vuxna kanske vill läsa om tiden som pågår just nu. Kanske kommer ni själva att läsa om den här tiden i en historiebok, eller en dag hjälpa era egna barn med en uppsats i skolan.
Men jag tänkte att jag skall skriva till er kring sådant ni inte kommer kunna läsa om i någon bok.
Kanske tycker ni att jag är tjatig som bara snackar strunt, eller så tycker ni det är intressant och vill läsa flera gånger. Oavsett, så hoppas jag att ni vill läsa i alla fall en gång.
Så nu börjar det.

Idag är det 3,5 månad sedan coronaviruset kom till Sverige.
Den dagen var Jasper snabb med att informera alla i familjen att Corona nu fanns i Sverige, i Jönköping närmare bestämt.
Vi hade hört om detta mycket på nyheterna och ni var alla väl medvetna om detta virus från Kina. Leia sydde ett munskydd i syslöjden till sig själv. Ett svart såklart, så det passar kläderna. Det har hon på sig nästan varje dag.
Man säger dock att munskydd inte skyddar mot virus, men Leia vill ha det ändå. Det tycker jag bara är fint.
Albus är såklart lyckligt ovetande om vad som händer i världen, men vi är glada över att han föddes månaden innan coronaviruset kom till Sverige.

Den 11 mars dog den första svensken i viruset, nästan 6 veckor efter att det kommit till Sverige.
Idag, två månader senare, är den siffran 3600 stycken och siffran ökar varje dag. Varje dag hålls också en presskonferens på tv och vi får då veta de nya dödsantalen och får information kring sjukvårdsläget i landet.
Jasper brukar titta nästan varje dag, och är jag inte hemma så ringer han mig och berättar.
”-Mamma, idag är dödsantalet 136 stycken!” kan han ringa och säga. Han berättade också när man beslutade att elitfotbollen får vänta med seriestart, men att ungdomsfotbollen får rulla. Han var nog orolig att inte själv få spela fotboll, även om han tycker det är synd att de inte får ha föräldrar eller publik närvarande.

”I dessa tider”. Ja, så säger folk hela tiden numera. ”Man gör ju inte så mycket i dessa tider”
” Vi får vara glada för det lilla, i dessa tider!”
Sociala medier drunknar i uppdateringar kring hur man underhåller sig hemma ”I dessa tider”.
Ändå är Sverige ett land som fungerar i stort sett som vanligt, i jämförelse med många andra länder som har restriktioner kring när och hur man får gå ut. ”Karantän-mode” används också mycket, även om vi faktiskt inte sitter i riktig karantän i Sverige.

Många länder har stängt skolor och här i Sverige har vi bestämt att alla gymnasium, högskolor och universitet skall bedrivas på distans. Men ni som går i grundskolan skall fortsätta som vanligt, men ska tänka på hygien och nära kontakter. Vid minsta lilla snuva eller hosta skall ni hem, ingen får befinna sig i skolan som är eller kan vara sjuk. Det är jättehårt och jätteviktigt.

Många andra länder tycket att vi i Sverige är lite ”dumma” som inte har mer förbud. Även om rekommendationerna är att man bara ska vistas bland människor om det är absolut nödvändigt, så kan man ändå gå på stan eller besöka restauranger precis som vanligt. Sunt förnuft, god handhygien och avstånd till andra gäller. I affärerna finns stora skyltar som påminner om detta och markeringar i golven som visar hur man skall stå med minst 1,5 meters avstånd i kön.
Men det finns också länder som menar att vi i Sverige har gjort rätt som inte stängt av och stängt ned, att vi på så vis kommer nå en flockimmunitet. Men jag vet inte vad jag skall tro, det får liksom visa sig i slutändan vad som varit rätt eller fel.
Tills dess håller vi oss hemma, nästan hela dagarna.
Vi tar promenader i området och oftast handlar Anton ensam eller jag ensam.

Cornelia berättade om en kompis vars mamma blev sjuk, men som är bättre nu, och en annan kompis släkting som inte klarade sig och gick bort.
När jag frågar er om ni är oroliga för Coronaviruset så säger ni att ni inte är det. Men Jasper undrade om Albus skulle kunna dö om han blev sjuk.
Det är det som är så läskigt, att man inte vet. Men vi vet att barn inte drabbas i samma utsträckning som vuxna och äldre. Vi vet också att de allra flesta som blir sjuka, klarar sig bra och blir friska. Men vi vet inte vem som tar sjukdomen bra och vem som tar den dåligt.

Ni är fantastiskt duktiga på att tvätta era händer. Ni tvättar och tvättar och tvättar. Tvål och handsprit. Tvål igen. Handsprit igen.
Ni torkar av handtag och räcken.
Cornelia har med sig en liten handsprit i väskan till skolan och den tar slut var och varannan dag, för hon delar med sig och ser till att kompisarna också får.

Jag undrar ibland hur ni kommer att minnas den här tiden. Albus kommer inte minnas alls. Jasper kommer kanske minnas hur torra händerna blev av allt tvättande och hur vi smörjde dem och det sved.
Cornelia kommer kanske bara minnas att jag sa nej hela tiden till lek med kompisarna inomhus och att ni alltid fick vara ute, oavsett väder.
Leia kommer garanterat minnas mitt tjat om virusspridning och förbud mot kollektivtrafik.
Promenad, cykel eller bil är det som gäller. Annars är vi hemma.

Nästa helg skall vi starta poolen och fixa i uterummet så ni kan leka där, man får göra så gott man kan att hitta på mycket kul hemma just nu. Tillsammans gör vi det bra.
Och om jag har tur, så kanske det är det ni kommer att minnas mest, att vi var mycket med varandra, badade i poolen, pärlade och spelade spel.
Och om ni bara minns mig som tjatig kring handtvätt och avstånd så är det okej det med.
Jag är så galet rädd om er, om Anton och om mig själv. Vår familj.
Jag är hellre tjatig och genom det ha lyckats hålla er alla friska, än tvärt om.

Skolavslutningarna är inställda.
Sommarlovet blir ett lov utan Liseberg, Danmarksbåden, sommarland och andra nöjen.
Vi planerar hajk i skogen och att tälta istället.
Jag hoppas ni skall gilla det med.

Kram från mig, I dessa och alla andra tider, Er mamma ❤️

 

 

 

Bvc & hagel

Vaknade 07 idag, lite sent med tanke på att barnen brukar gå till skolan kl 8 och vi gillar att äta frukost tillsammans i lugn och ro innan. Leia hade dock redan varit uppe sedan 06 och var redan klar med sin frukost.
Hon brukar göra så, hon sätter klockan innan oss och har en stund för sig själv.

Så jag väckte de andra, insåg att jag & Jasper inte hade gjort klart matten som vi skulle gjort, så det blev matte-frukost med en otroligt trött och omotiverad 7-åring. Men det gick bra till sist.
Barnen kom iväg till skolan och jag kunde äta lite frukost innan jag satte Albus i vagnen och traskade till BVC för 5-månaderskontrollen.
Det blev en solig, men iskall, promenad (det haglade på slutet, sista biten hem).

Vi bor lite drygt 3 km från centrum så det är en alldeles lagom promenad förbi sjön och genom ett villaområde.

Vi har samma BVC-sköterska som jag haft med alla de andra barnen. Även min lillasyster har gått hos henne. Vissa BVC-sköterskor tycks aldrig bli äldre? De liksom bara finns där. Tryggt och mysigt tycker jag.
Men jag vänjer mig aldrig vid dessa vaccinationer, jag tycker det är lite jobbigt faktiskt. Cornelia är den enda som aldrig brytt sig om dem, hon kunde sova sig igenom dem och reagerade sällan. Men de andra skriker i panik, så även Albus. Sist vi vaccinerade Albus blev han en helt annan bebis i flera dagar.
Men nu är det gjort, och Albus mår (än så länge) bra. Han sitter i sin babysitter och sjunger.

Han vägde 8600-något nu idag. Snart väger han NIO KILO! Herregud, han är SÅÅ tung!
-Vad vägde era barn vid 5-månaderskontrollen? 
Jag orkar snart inte bära runt på honom. Jag hade ju någon vision om att kunna ha honom i bärsele/sjal i sommar, men alltså jag vet inte om jag orkar 😂
Vår lille (stora) bebis 👶🏼

DB9759DD-737D-4E9C-B7AD-BD1D1B8B5791