Det fanns en tid för ca 12 år sedan då jag var här i frekventa besök och sedan dess har jag bara varit där en enda gång.
Jag pratar om Barnmorskemottagningen ”Mama Mia”. Igår var det dax igen och jag förstår inte varför jag alltid stressar upp mig inför ett besök just där. Men någonstans så vänjer jag mig tydligen aldrig.
Nej! Jag är inte gravid och det är INTE därför jag bokade in en tid utan jag gick dit av en helt annan anledning. Vi pratar om min kropp som befinner sig i en förändringsfas som jag tycker är svår att komma underfund  med. Jag har inga allvarliga problem men jag går mot 47 år och känner tydligt hur min kropp växlat om. Ämnesomsättningen är långtifrån hur den varit och trots att jag tränar ihärdigt och äter väldigt sunt så får jag får slita väldigt hårt för att hålla mig i form. Jag har alltid älskat träning och att vara aktiv  men det är svårt att acceptera att kroppen inte svarar som tidigare.  I och med detta så har mitt intresse i klimakteriefrågan ökat, jag vet att även jag själv snart är där och jag tänker att kunskap är makt.
Jag vill veta vad som händer generellt och hur just min kropp påverkas positivt och negativt. När det kommer till klimakteriet så är det bevisat att träning är väldigt positivt. Så för er som vill göra EN god sak för att må bättre, börja träna!!

Igår togs min kopparspiral bort och detta berodde dels på att den var allmänt dax att bytas ut,  men också för att jag vill analysera min kropp ordentligt, försöka känna hur den fungerar utan, ta en paus från den helt enkel. Jag har läst på endel om just kopparspiral och hittar inte så mycket negativa effekter och den har passat mig väldigt bra då jag inte känner att jag behöver tillsätta några hormoner. Jag har ett gott och jämt humör (enligt mig själv:) Jag sover gott om natten och jag mår allmänt bra. Men då jag har haft den i 7 års tid så vill jag nu veta hur jag känner mig utan.
Får väl passa på och flika in med att Jag & Kärleken INTE är i fas med att skaffa tillökning, vilket man kanske kan spekulera i.
NEJ! Vi är så nöjda, lyckliga och glada ändå och vi båda känner oss fullständigt klara med allt vad heter småbarn. Vi har båda stora barn och ser istället ett värde i att finnas för dom fullt ut samt att kunna vara egoistiska och bara få leva loppan däremellan. 
Men det fanns ännu en bra sak med mitt besök hos barnmorskan igår, det togs ett cellprov.
Det visade sig nämligen att  jag inte hade gjort något sådant på 6 År!!!!
Herregud! Jag är verkligen så slarvig med sådana viktiga saker…. 

Hur gör du ? Går du kontinuerligt på kontroller?
Jag måste verkligen bättra mig på den fronten. 

Nu är det bara att hålla tummarna för att provsvaren är positiva, självklart finns alltid en oro så jag hoppas på snabbt och positivt svar. 
Nästa koll att ta tag i är mammografin, har dessvärre inte varit där heller på många år….

Kram från Slarvmajan