Skall erkänna att denna Julen inte varit speciellt efterlängtad, snarare har det varit ångest på hög nivå. Att fira jul utan mina barn har gjort mer ont än vad jag kunde föreställa mig.
Men idag är det då dagen D som jag bävat för, dagen som fått mig att känna mig illa tillmods. Dagen som påtalat ensamhet o tomhet. Men jag är inte ensam, många är i min situation och tanken på det får mig faktiskt att må lite bättre. I skrivande har jag just avslutat en lång skön löprunda, fixat mig lite julfin och är påväg till Julfirande med vännerna Peter o Randi. Känner för första gången att det trots allt skall bli mysigt med julfirande. Många vänner har öppnat upp sina hem då ingen velat att jag skall vara själv och jag är sååå tacksam för alla fina vänner jag har. Under alla mina jular med Gert så var just julaftonsdag/ kväll alltid öppen för vännerna. Varenda jul har avslutats med fullt hus av vuxna, barn, hundar o katter och en massa sång o skratt.
Sänder Stora varma Julkramar till er Alla och några extra stora, hårda kramar till mina underbara pojkar Kevin o Figaro. Ni är sååå saknade❤️❤️❤️
