Regnet det bara öser ner, öser ner!
Idag har det varit kallt och har känts som vinter, istället för bara någon vecka innan sommaren som det faktiskt är nu. B’s första riktiga Nippers blev till och med inställt på grund av regn, vind och därmed för höga vågor.
Men klockan tolv hade jag bestämt lunchdejt med en kompis, min gamla chef från Sydney närmare bestämt, som var här uppe på tjejhelg och hade tid att träffa mig en stund innan hon körde hem igen. Så jag tog mitt paraply och vandrade ner till Bellyfish fem minuters gångväg härifrån. Jag var inte så hungrig, men jag beställde en acai bowl och F beställde poached eggs on toast. Sedan spenderade vi två timmar med att prata ikapp om allt som hänt sedan vi pratade senast, innan Covid typ.
Efter den mysiga lilla stunden körde hon mig hem och som tur var så var huset tomt, T och barnen var och handlade, så jag läste min bok och fortsatte att ta mig lugnt. Men sedan, nu på kvällen har min två veckor långa förkylning tagit fart igen och jag har känt mig riktigt sliten. Så jag kommer inte att åka till kontoret imorgon heller, utan jobba hemifrån och dessutom funderar jag på att gå till doktorn bara för att kolla läget lite om vad som pågår. Än en gång, jag är ganska säker på att det inte är Corona med tanke på mina symptom och att K testade sig negativt och det är dem jag fått det från. Men kanske har jag dåligt immunförsvar på grund av någon underliggande infektion (mina ögonproblem etc.)
Men vi får se vart detta slutar.
/CC
KommenteraVi gick upp i tid imorse för att åka till Sydney. Det var bara det att jag hade svårt att komma upp ur sängen för jag kände mig så förkyld. Men väl uppe och efter en dusch så kändes det bättre.
Vi packade in oss i bilen och åkte de 1,5 timmarna ner för första gången sedan februari och Covid. Det har regnat hela dagen, inte så roligt men samtidigt en ganska bra dag för regn eftersom vi ändå skulle sitta i bil samt att vi fick spendera tid i deras fantastiskt fina hus.
Det var så roligt att träffa våra vänner igen! Och vilket hus de köpt! Det var fantastiskt fräscht, fint, ljust och med gott om plats. De har flyttat till Maroubra, så de bor fortfarande kvar centralt i Eastern Suburbs, nära smeten. Nära Bronte, våra gamla hemtrakter som vi älskar så. Och man ser skillnaden på finishen och stilen i stan mot här uppe. Fast det kan ju också ha att göra med både prisklassen och att de förra ägarna var italienare…
Vi åt gott, fisk med zucchini, äppelpaj och gott vin, ungarna lekte och hade uppträdande och det var allmänt bara mysigt och trevligt och lugnt. Tur att det var en regnig dag, annars hade vi kanske fått för oss att vi skulle flytta tillbaka.
T hade varit lite nervös över att åka så långt i vår lilla Peugeot 207 men det gick jättebra. Ända till på hemvägen då vi körde i mörkret och regnet och bilen framför oss plötsligt åkte i en vattenplaningspöl. Inget hände mer än att det kom en tryckvattenvåg på oss bakom och det sa woosh! Och i samma stund pep det till och en varning kom upp som sa ”Warning! Engine Failure!” Det lät ju sådär bra. Men vi hade inte så mycket val annat än att hålla tummarna för att det bara var någon sensor eller något som hade fått sig en push, så vi fortsatte åka. Och hem kom vi, men med motorlampan fortfarande blinkande.
Kalla oss naiva men vi har bestämt att vi ska starta bilen imorgon och då är allt som vanligt igen. För vi ska köpa hus, inte bil. Så det så.
/CC
KommenteraSom vanligt får jag krypa till korset och erkänna att det var jättemysigt att ha våra vänner här tidigare idag. Och så är det nästan alltid, jag älskar ju våra vänner, men ångesten och stressen innan hade jag gärna sluppit. Vid något tillfälle fräste jag till T att vi lika bra kunde ställa in för det var ju så äckligt här hemma, ha ha. Och då hade vi ändå städat innan.
Hur som helst så läste jag lite i min bok igen när jag vaknade (bästa starten!), sedan åkte vi till simskolan och jag och O tog vår promenad till lekplatsen som vanligt. Där träffade vi lille A som vi lekte med förra söndagen också och han hade tydligen längtat hela veckan efter att vi skulle komma, sa hans mamma. Tyvärr kom vi dit just innan elva och halv tolv skulle våra vänner komma hem till oss i Terrigal, så vi hann inte leka länge alls.
Tre minuter efter vi kom hem så kom de. Men vi skulle bara äta goda mackor med brie, gravad lax, avokado, grönsaker, prosciutto etc. till lunch, så det var inte så mycket att förbereda. Vi var sju vuxna, fyra barn och en hund och mest satt vi ute på uteplatsen och myste. De är så fina människor hela bunten och det är lite synd att de bor kvar i Sydney så att vi inte ses lika ofta. Förr bodde vi i lägenheten ovanför dem i Bronte. Fast K med familj är ju nära i alla fall.
Efter alla gått vid fyra tänkte vi mest hänga hemma och fixa, men vi bestämde oss för att åka till stranden istället. Vi åkte till Wamberal och T och B badade. Sedan spelade vi alla fyra frisbee och hade väldigt härligt. Vi träffade en familj vi känner där på stranden och bara njöt i allmänhet av detta liv som vi valt, det liv där man hänger på stranden i solnedgången när som helst i veckan och när som helst på dygnet. Det där sista stämmer ju dock inte, vi har ju kids.
Men en vacker dag ska vi återta vår fritid ordentligt.
/CC
KommenteraDet är ju väldigt najs med en extra dag ledigt tillsammans med familjen. Det är Public Holiday idag och det kunde inte komma lägligare både med tanke på att jag jobbade hela förra helgen samt att det är ungefär trettio grader varmt och soligt idag.
Vi tog det dock lugnt imorse och kom inte ut ur huset förrän vid lunchtid. Men jag hann i alla fall bädda nya sängkläder i ungarnas sängar, så jag fick något vettigt gjort. Därefter satte vi oss i bilen och åkte till fyren i Norah Head. Där gick vi ner på klipporna och åt vår medköpta Subway, ungarna åt mackor och jag och T hade köpt deras sallader, vilka är förvånansvärt goda. T hade även köpt deras white chocolate and macadamia cookies, som nog är mina favoritkakor när man snackar färdigköpta ute så där. När jag tänker på det så kan jag inte komma på någon annan snabbmatskedja där jag köper kakor i och för sig.
Nu fick vi just lite bråttom för vi har blivit hembjudna till våra svenska kompisar idag klockan tre. De flyttade till ett nytt hus i fredags och vi är väldigt sugna på att se hur det ser ut. Vi andas ju som bekant hus för tillfället.
Hoppa till senare…
Nu är det kväll och vi har redan varit hos våra vänner. De har köpt ett stort jäkla hus med en pool och palmträd och what not. Det var häftigt och blir nog toppenbra när de fixat lite grejer som måste ha lite kärlek. Känslan av att ha ungarna springandes runt helt fritt i sitt eget hus, inne och ute medan man pillar i köket eller vad man nu gör- den känslan längtar jag efter.
Nu är klockan nio och vi ska titta på Borgen (säsong två) och äta choklad.
Det är ett bra avslut på en kanonhelg i min bok!
/CC
KommenteraDet har varit en bra torsdag.
Inte spektakulär och inte kattskit, men bra liksom. Solen har skinit, jag har jobbat som en gnu och alla har varit glada med några undantag av ungar nu på kvällen.
Ett nytt hus har kommit upp, denna gången i Wamberal, men jag hade nästan hoppats att det inte skulle finnas så mycket denna lördag eftersom att jag måste jobba. Som det är nu så är det en visning i Copa klockan tio och den i Wamberal klockan ett. Det borde ju hinnas med, men vi får se hur det går.
Annars har jag spenderat ganska mycket tid (inget ovanligt) med att försöka komma på hur man minimerar dåliga dagar och mja-dagar i livet. Livet är för jäkla kort för att ha okej dagar som man ändå inte kommer att komma ihåg framöver. Men såklart kommer inte ett husköp vara svaret på alla de existensiella frågorna.
Men jag funderar hellre på dessa frågor i mitt eget hus än i ett hyreshus med mörkt kök.
/CC
Kommentera