VISA ARKIV & KATEGORIER   |   SÖK

Grattis till mig, 40 idag!

Grattis till mig som fyller fyrtio år idag! Fyrtio alltså, 4 – 0, det känns ändå som en milstolpe i livet. Och visst, när jag var yngre trodde jag kanske att jag skulle vara på en annan plats än jag är idag. Jag trodde säkert att jag skulle ha mer av en ”karriär” och jag trodde definitivt att vi redan skulle ha ett hus. Men jag bestämde mig ganska snabbt för att en karriär som skulle innebära jobb sex dagar i veckan och på kvällar och helger, inte var vad jag vill med mitt liv. Och när det gäller hus är det ju mest pengar och prioriteringar som spelat in. Men att jag skulle ha en sådan fin familj trodde jag aldrig!

Bilddump från dagen.

Bilddump från dagen.

8CF1ABDA-E877-4CEF-8656-8366E7649593 02D07C33-B55B-4018-A2C7-8A4E880A6D19 0A75434C-3EAD-4A12-ABF3-997F9A606404

{"cameraType":"TrueDepth","macroEnabled":false,"qualityMode":2,"deviceTilt":-0.032419399419103101,"customExposureMode":1,"extendedExposure":false,"whiteBalanceProgram":0,"cameraPosition":2,"focusMode":0}

E98F3B23-1539-4160-9DD2-7B417EEDF0A5

Imorse blev jag firad på sängen av min underbara familj. I ett kuvert låg det ett USB- minne och vid frukosten visade det sig att på detta låg en skatt. T hade nämligen fixat en 27 minuter lång video där all vår familj och våra närmaste vänner hade spelat in ett litet klipp som han sedan klippt ihop till den finaste videon någon någonsin sett. Jag satt med tårar i ögonen och öppen mun medan all familj, fastrar och kusiner, gamla kompisar i Sverige och i Australien och så vidare gav hälsningar och fina ord. Det är nog det finaste jag någonsin fått och mitt hjärta är så fullt!

Manly.

Manly.

52ACD44D-291D-415B-A12D-1BF1EFED8BF3 5369F81B-3D41-42AB-829C-3FDE357F381F DEF830E9-841B-4FC2-9843-227092E08F90 401659DA-2854-413B-A9E1-86FD4D1D332A 611DC11F-F5C7-4964-957C-3E91D59B4C7A F216BDBA-B2E7-4E94-A6C8-D9353A2CE8F8 CB2FC511-EB60-4B16-A18E-C4D0A7A03A4A

Dagen har jag och T spenderat i Manly med att äta gott på svenska fiket Fika, promenera längs stranden och i husområden, köpa en kjol och ett linne, hänga på Shelley Beach och T badade till och med. Och nu på kvällen har ännu fler hört av sig och så åt vi en god middag bestående av en köttbit med en salsa/sallad på tomat, avokado, mango, röd paprika etc.

En riktigt bra dag!

En riktigt bra dag!

221653FC-9507-495D-9EA3-B27BDBA902C4 8E3C8827-B9FA-4444-BCB0-EB1C151D7985 63DFC271-BF1E-47D6-B31F-C070989AF4E5 0B51E9C0-12A4-4426-87F7-85464BE0FFE3 53D5A25D-5788-4217-8258-26B1A48CE59B B3E1DDE2-7BEB-40BA-8EE2-2C796D2BF98C FF1751E1-9DAA-454C-9FB0-47C37C97A3AF

Vilken dag! Nu går jag och lägger mig med ett leende på läpparna.

/CC

Kommentera (6)

Tio år i Aus idag!

Idag är det exakt tio år sedan vi flyttade till Australien. TIO år! Det har gått så snabbt på ett sätt, men på ett annat sätt så kan jag inte riktigt komma ihåg hur det var att bo hemma.

En liten ängel i min soffa.

En liten ängel i min soffa.

För tio år sedan ikväll så landade vi i Sydney med varsin vandringsryggsäck med det viktigaste i. Vi hade tänkt vara borta i ett år. Den första natten hade vi bokat ett rum på ett backpacker bara för att ha någonstans att komma till och sova. Det var ett extremt litet rum på ett skabbigt ställe i knarkarkvarteren i Kings Cross. Det var inte mycket, men det var också allt. Pirrigt i magen av äventyr och okändheter.

När barnen aldrig kan vara stilla.

När barnen aldrig kan vara stilla så blir de alltid suddiga och luddiga.

FF1C3DF5-716F-46DF-9817-B1F32C6AF2F8

Efter några veckor hittade vi en lägenhet att hyra några kvarter ifrån där vi sov första natten. Den gick under namnet bat cave för det var en etta som var mörk och fuktig och ibland växte det svampar från badrumströskeln. Men vi bodde mitt i smeten, hade fester varje helg och åt ute så ofta vi kunde. Efter ett tag hittade jag ett jobb, T hade redan ett, och då blev det mindre tid men mer pengar. Efter 1,5 år flyttade vi över gatan till en fantastisk lägenhet som låg högt upp med utsikt över Sydney CBD. Den hade visserligen rosa väggar och blå heltäckningsmatta, men den hade också en altan som nästan var större än lägenheten. Här bodde vi i 3,5 år, vi fick till slut trägolv och vita väggar och här föddes också B.

Efter ett tag med B längtade vi efter något större med en trädgård och flyttade till ett mysigt hyreshus i Marrickville. Där bodde vi bara i ett år och samma dag som kontraktet gick ut flyttade vi tillbaka till havet och nu till Bronte. Våra vänner bodde i samma hus och kände ägarna till lägenheten som vi sedan kunde flytta in i. Den hade ljus och havsutsikt och jag kommer hela mitt liv vara tacksam för att jag fick bo i paradiset i 3,5 år då jag hade Bronte, Tamarama och Bondi Beach på min joggingrunda. Här föddes även O.  Hade man kunnat bo så hela livet fast i ett hus, så hade vi nog gjort det.

Trodde vi. Fast sedan kom vändningen då vi ville köpa hus och flyttade därför upp på kusten där priserna var bättre. Hela det första året saknade jag Bronte och stan varje dag. Men sedan började Central Coast att vinna över mig och nu tror jag inte att jag hade velat tillbaka även om jag kunnat. Det är så mycket lugnare här uppe. Mer plats och mindre trafik. Och ändå bara 1,5 timme om man vill ner till Sydney en dag. Barnen har det bättre här.

Nu hoppas vi på en vändning där vi kan köpa vårt eget hus som vi kan trivas i och slå oss ner lite längre än våran standardtid av tre år.

Tänk vad livet kan vrida och vända på sig.

/CC

Kommentera (2)

Hur är det möjligt?

Min kära mor berättade häromdagen att hennes värsta mardröm gått i uppfyllelse. Fast så kan man nog inte säga om mardrömmar förresten, men man fattar ju vad jag menar. Och nu pratar jag inte om mardröm som i ond bråd död, men jag ska berätta.

Den ser inte så hemsk ut, den lilla varelsen. Men den kan ju hålla sig borta i alla fall.

Den ser inte så hemsk ut, den lilla varelsen. Men den kan ju hålla sig borta i alla fall.

Mamma och pappa bor en bit utanför Uppsala och även om det bara tar 20-25 minuter att köra dit så är det ändå ”på landet”. Och som så ofta i hus på landet så finns det möss hos dem. Det märks mest på att man ibland kan höra dem krypa i väggarna eller springa på innertaket.

Min mamma är livrädd för möss, men har lyckats vänja sig under åren med att de finns där men att hon inte ser dem. Och ända sedan vi var små har hon sagt till pappa att ”En vacker dag kommer de väl krypa över ansiktet på en när man ligger i sängen!” Och då har pappa bara skrattat och sagt att ”Vad skulle de upp i sängen att göra, hade du tänkt?”

Men sedan så hände det alltså. Mamma vaknade tidigt på morgonen och låg och drog sig och rätt vad det är så känner hon hur något springer över hennes ansikte, hon öppnar ögonen och det ÄR EN MUS! Hon börjar skrika och pappa vaknar såklart och undrar vad som pågår.

Stackars mamma, vad är sannolikheten att något sådant ska hända och särskilt en som alltid har varit rädd för just det? Men, hon överlevde och nu kommer det troligtvis aldrig att hända igen tänker jag.

Nu bara väntar jag på att vakna av att en Huntsman spindel kryper över mitt ansikte på morgonen. Det blir skoj. Fast egentligen är jag ju mer rädd för daggmaskar. 

/CC

Kommentera

Warning! Engine Failure!

Vi gick upp i tid imorse för att åka till Sydney. Det var bara det att jag hade svårt att komma upp ur sängen för jag kände mig så förkyld. Men väl uppe och efter en dusch så kändes det bättre.

God morgon, regniga Sydney!

God morgon, regniga Sydney!

{"cameraType":"Dual","macroEnabled":false,"qualityMode":2,"deviceTilt":-0.055993513264928296,"customExposureMode":1,"extendedExposure":false,"whiteBalanceProgram":0,"cameraPosition":1,"focusMode":1}

1433E171-4EB8-4A8C-85D1-04B3B1C1CE7E

Vi packade in oss i bilen och åkte de 1,5 timmarna ner för första gången sedan februari och Covid. Det har regnat hela dagen, inte så roligt men samtidigt en ganska bra dag för regn eftersom vi ändå skulle sitta i bil samt att vi fick spendera tid i deras fantastiskt fina hus.

Snapper till lunch.

Snapper till lunch.

22B5B6BC-CD6A-4FC1-B0B2-A432B24CD754

Det var så roligt att träffa våra vänner igen! Och vilket hus de köpt! Det var fantastiskt fräscht, fint, ljust och med gott om plats. De har flyttat till Maroubra, så de bor fortfarande kvar centralt i Eastern Suburbs, nära smeten. Nära Bronte, våra gamla hemtrakter som vi älskar så. Och man ser skillnaden på finishen och stilen i stan mot här uppe. Fast det kan ju också ha att göra med både prisklassen och att de förra ägarna var italienare…

EE520545-D84E-4DBF-9F85-D06ADE47C503 DB915268-21B1-46B9-A292-48D76E066933

Vi åt gott, fisk med zucchini, äppelpaj och gott vin, ungarna lekte och hade uppträdande och det var allmänt bara mysigt och trevligt och lugnt. Tur att det var en regnig dag, annars hade vi kanske fått för oss att vi skulle flytta tillbaka.

T hade varit lite nervös över att åka så långt i vår lilla Peugeot 207 men det gick jättebra. Ända till på hemvägen då vi körde i mörkret och regnet och bilen framför oss plötsligt åkte i en vattenplaningspöl. Inget hände mer än att det kom en tryckvattenvåg på oss bakom och det sa woosh! Och i samma stund pep det till och en varning kom upp som sa ”Warning! Engine Failure!” Det lät ju sådär bra. Men vi hade inte så mycket val annat än att hålla tummarna för att det bara var någon sensor eller något som hade fått sig en push, så vi fortsatte åka. Och hem kom vi, men med motorlampan fortfarande blinkande.

Kalla oss naiva men vi har bestämt att vi ska starta bilen imorgon och då är allt som vanligt igen. För vi ska köpa hus, inte bil. Så det så.

/CC

Kommentera

Hejdå.

Det är skönt när man kan avsluta veckan med en bra jobbdag och känna att man har gjort sig förtjänt av att hålla helg. Det är dock lite sorgligt för idag var sista dagen i Ks hus innan de flyttar till hyreslägenhet i helgen. Då får jag sitta där istället på mina jobbdagar, tills de byggt klart sitt hus. Om jag blir kvar så länge… Vi får se vad framtiden vill med oss alla.

Hej fredag!

Hej fredag!

Direkt efter jobbet åkte jag hem och lämnade bilen till T så att han och O kunde åka till Erina för att handla mat samt handla present till kalaset imorgon. B hade redan blivit upphämtad av sin kompis mamma så hon var redan där när jag hade fixat mig iordning snabbt och promenerat de nio minuterna till deras hus. Pizzan hade kommit och jag bara slog mig ner, snackade skit och drack vin. Precis vad jag behövde.

Hejdå mitt kontor. Hejdå fina huset.

Hejdå mitt kontor. Hejdå fina huset.

A620F08C-5B4F-4257-A07E-AC4440171245

Vi gick hem redan vid halv åtta, så då började fas två av kvällen. Det är min favoritdel och innebär att jag äter choklad och tittar på Marcella. Vi är på säsong två och tycker den är skitbra. T satt och sa ”Denna är i klass med Bron, alltså.” Varpå jag svarade att det inte är så konstigt i och med att den är skriven av samma person. Haha, inte lätt att vara T alltid.

Nyvakna barn med håret på ända är till för att gosas med.

Nyvakna barn med håret på ända är till för att gosas med.

Inte så lätt att vara mig heller, nu är jag nämligen hungrig fastän jag precis lagt mig isängen. Jobbigt liv.

/CC

Kommentera

För att få de senaste uppdateringarna