Jag har haft en lång dag, men hunnit med mycket. Jobbat har jag såklart och jag jobbade även över så att jag ska kunna gå vid fyra imorgon då vi ska till vår nya tax agent. Nu håller vi tummarna för att vi får en riktigt fin summa tillbaka på skatten. Det är lite svårräknat i år av olika orsaker, bland annat för att jag har haft två jobb under året samt att T har en massa särskilda avdrag då han jobbar hemifrån. Spännande värre.
Sedan vi kom hem ikväll har det varit fullt upp. Vi grillade faktiskt karré till middag och det blev succé för B. Sedan lagade jag mat för resten av veckan, köttfärsbiffar med mos gjort på sötpotatis och röd paprika i ugnen. Enkelt, gott och nyttigt.
I andra nyheter har jag knappt kunnat gå idag för jag joggade igår för första gången på kanske tio månader. Min stackars kropp fick en chock, så det var verkligen dags att komma igång lite.
Men nu ska samma stackars kropp gå och lägga sig ner för nattvilan.
/ CC
Kommentera
Ikväll fick jag en dipp.
Det var fullt kör på jobbet, ännu en dålig natt då O vaknade flera gånger och gick upp för dagen halv fyra och så blev det så där intensivt på kvällen med mat, dusch, gråt och allt som det bara kan vara med barn. Och jag orkar inte! Jag har sådana problem med vardagen ibland. Alltså, vi har det ju jättemysigt, men jag har så svårt för de gnälliga rutinerna. Och då har jag ändå haft tre veckors egentid. Fast kanske just därför.
Veckan har i alla fall gått snabbt och imorgon är det fredag igen. T var med B hos doktorn imorse och fick reda på att det troligtvis var en mild version av vattkoppor hon har. Vilket ju är bra. Men samtidigt betyder det att hon inte är immun framöver, vilket är lite synd då det nästan hade varit bättre att få det på riktigt en gång för alla. Jag känner inte att jag hinner vara hemma med henne, så stackarn får mest ligga och titta på TV medan T jobbar inne på sitt kontor.
Chefen fyller år på lördag och därför var vi både ute på lunch idag hela kontoret, plus att vi fick tårta på eftermiddagen. Dessutom fick vi leverans av våra lådhurtsar till skrivborden, så det var nästan julafton. Fast en jobbig julafton i övrigt.
Nu vill jag sova och vakna upp till fredag kväll.
/CC
KommenteraDet var totalmysigt att vara samlade hela familjen igen! I hela fyra timmar cirka.
För sedan var det dags för läggning. Och de jetlaggade barnen vaknade om vart annat HELA natten. Jag ljuger inte om jag säger att vi vaknade minst 25 gånger. Och jag hade en massa stressade och obehagliga drömmar de få stunder man faktiskt sov. Klockan fem var jag trött på att bli sparkad i ansiktet (av O) och gick in och lade mig i B’s säng. Tills klockan ringde en timme senare. Oh, the joy!
Jobbet var i sig ok, men framåt eftermiddagen ringde dagis och misstänker att B har vattkoppor. Eller school sores. Dag 1 hemma. Man undrar ju vad fasen man gjort för fel. Vad vill universum? Om det är vattkoppor är det väl lika bra att bara köra på och smitta O också för att få det överstökat. Vi ska bara få bekräftat att det är vattkoppor först. Annars verkar det extremt onödigt att ha smittat O också. Doh!
Nu längtar jag till helgen. T och jag har så mycket att ta igen och jag längtar efter ledighet med min familj. Men först tänker jag försöka få lite sömn. Vi lägger oss nio ikväll. Det borde hjälpa.
/CC
KommenteraJag har inte mer att säga än att imorgon är det äntligen dags! Min familj kommer hem och jag är rentutsagt skitglad!
Visst, jag känner lite att jag kommer att sakna denna lugna tid. Att få sova hela nätter. Att ha det städat i huset. Att få göra vad jag vill och bara tänka på mig själv. Men det är ju faktiskt så att ens familj (vänner, djur eller vad man nu har) gör livet värt att leva. Och nu saknar jag dem! Däremot kommer det vara väldigt svårt att jobba till klockan fem fastän jag vet att de kommit hem redan vid lunchtid. Samtidigt ska jag inte hoppas på för mycket, de är jetlaggade och kanske bara sover och surar ändå.
Hur som helst så har jag dammtorkat och dammsugit, bytt sängkläder, tvättat det sista och hängt samt tillverkat en Välkommen Hem-banderoll. Väldigt pyssligt av mig. Jag får visst en helt annan personlighet av tid+saknad.
Men nu ska jag sova så att morgondagen kommer fortare!
/CC
KommenteraSe på faen, nu har det nästan gått tre hela veckor sedan jag kom tillbaka från Sverige. Tre veckor i ensamhet och det går alldeles fantastiskt fint, tackar som frågar. Jag har kommit in i lunken, mina egna vanor och glömmer nästan ibland att jag har en familj.
Dessa sista dagar av ensamhet skall firas med ett stort bang! eftersom jag ska hänga i Sydney imorgon och sova på ett femstjärnigt hotell på natten mellan lördag och söndag. Jag har fått lite extra pengar att slösa på mig själv och don’t mind if I do! Som vanligt har jag valt hotell efter det som ska ha bäst frukost. Det blir fint det.
Så efter att jag vaknat imorgon bitti gör jag mig iordning, äter frulle, packar ihop en ryggsäck och hoppar på bussen till tåget. Väl framme i stan går jag i affärer en stund, tills jag checkar in på hotellet vid tre. Sedan ska jag bara ha det mysigt. Det är väl detta som skiljer en introvert person ifrån en extrovert. Jag funderade på om jag skulle kontakta vänner för att mötas upp, kanske till och med sova över, men nej tack, jag myser hellre runt själv. Jag har inga problem att ha trevligt i mitt eget sällskap.
Och det är precis vad jag ska ha nu. Jag ska läsa lite i min bok och sedan släcka lampan för en av de sista nätterna i frihet.
/CC
Kommentera