Idag har jag måndag-fredag och det är jag superglad för! Efter åtta dagars jobb i rad känner jag att en dag ledigt är precis vad jag behöver.
B har skollov och har varit hemma idag. Det har gått ganska bra och hon har gjort lite mattespel och läsning på iPaden och även lite vanlig tittning bara. T hann dessutom gå ut med henne en runda, så hon har nog haft en ganska okej dag. Ikväll efter jobbet satte vi oss alla tre i bilen och hämtade upp O från dagis. På väg in träffade vi även K som skulle hämta sina små knattar, vilka ju har börjat på samma dagis eftersom de ska flytta till North Avoca när huset är färdigbyggt.
Vi hämtade O och åkte till Terrigal Haven för en liten kvällspromenad. Vi gick uppför Skillion, den stora gräsbacken som vill bli en skidbacke men aldrig kommer att bli just det. Där uppe såg vi några valar som simmade förbi för valsäsongen har just startat igen. När det var dags att åka hem var O inte alls redo, han ville kasta stenar i vattnet istället, och vi fick spendera hela hemresan (3 minuter, haha) med honom skrikandes i panik hela vägen och sedan några gånger till under kvällens gång.
Nu är klockan snart halv nio och O har slocknat i mitt knä här i soffan, en hel timme innan han brukar somna i vanliga fall. Han var helt slut, stackarn. Och efter denna galna kväll med skrik och gråt känner jag mig också redo att slockna. Dock får det bli efter serie och middag.
/CC
KommenteraLuften gick precis ur mig.
Jag har haft en bra dag trots allt. Det blev en full arbetsdag, 8 timmars jobb allt som allt, men den bröts upp av de två visningarna vi åkte på under dagen. Huset i Copa var mysigt och ligger perfekt till och trädgården var inte så liten som den såg ut på bilderna. Men det var ändå något som inte kändes helt rätt. Vi börjar undra om vi är petiga, men allt handlar ju om magkänslan. Så denna sade vi nej till när mäklaren ringde nu ikväll.
Men när vi ändå pratar om magkänsla, det fick vi minsann på hus två. Det var långt ifrån perfekt, men det hade varit perfekt för oss. Ett vitt tegelhus från kanske 70-talet men med högt i tak och vinklar. Det hade utsikt och en lagom stor trädgård. Men det fanns bara en toalett på ovanvåningen och nedervåningen nåddes bara utifrån trädgården. Och det värsta är att toaletten uppe var separat från badrummet som det ofta är här. Men de låg inte ens bredvid varandra och det fanns inget handfat på toaletten!
Hur som helst, i några lyckliga timmar trodde vi att det skulle kunna gå hem för det prisspannet mäklarna gav oss låg under vårt maxbelopp. Men spola fram till några timmar senare så hade de redan fått några bud och ännu ett hus har galopperat iväg utanför vår plånbok. Och det är faktiskt inte så att vi bara går och tittar på hus som är för dyra för oss, men en anledning är att det har blivit ett sådant uppswing här att mäklarna inte vet vart priset kommer hamna.
Så efter en morgon där jag vaknade halv fem och inte kunde somna om, en efterföljande lång jobbdag och på toppen av det ett tråkigt besked är jag inte bara huslös utan känner mig just ikväll även ganska hopplös.
/CC
KommenteraNu har vi haft taco-kväll och tittat på Borgen. Japp, jag vet, vi är otroligt sena med den men den har inte funnits här förrän precis nu i september då den kommit på Netflix Australia. Och den är ju faktiskt så där bra som alla säger.
Det är fredag kväll och jag försöker njuta så gott det går fastän jag måste jobba mesta delen av dagen imorgon samt någon timme på söndag. Och det låter ju som att jag tycker jättesynd om mig själv. Det gör jag egentligen inte, jag har inget emot att hjälpa till en helg då och då om det behövs, men jag tycker inte om att missa saker som betyder mycket för mig.
Men som tur är så tänker jag inte missa de två husvisningarna imorgon. Tanken är att jag ska jobba från åtta (här hemifrån så det är ju bra) och så gå på visningen tio, jobba igen och så nästa visning klockan ett och så jobb igen. Vi har ganska stora förhoppningar på huset på eftermiddagen, men visa från förra helgen måste vi vara beredda att priset kan dra iväg som sjutton. Dessutom ligger Wamberal som nummer fyra på vår lista av fem, men hittar vi ett hus vi gillar så får det ju ändå vara värt det.
Dock får jag lite kalla fötter för jag har hört flera stycken som tycker att man ska vänta eftersom att priserna ju ”solklart kommer att gå ner” efter årsskiftet. Men vafan, det har ju folk sagt sedan Corona började och än så länge har de bara gått upp! Det är så populärt här, det finns inte så många ställen som är pendlingsavstånd till Sydney och ligger smack bang vid havet, så det borde inte kunna sjunka hur mycket som helst. Men vem vet?
Vi tänker att vi köper ett hus som vi älskar när det kommer ut. För vi planerar inte att sälja det snabbt, vi vill bo i ett hus och leva familjeliv i något som är vårt. Så spelar priset inte jättestor roll om ett år. Men självklart vill man inte göra en förlustaffär heller.
Så trött jag blir. Vem vet vad som kommer att hända?
/CC
KommenteraDet har varit en bra torsdag.
Inte spektakulär och inte kattskit, men bra liksom. Solen har skinit, jag har jobbat som en gnu och alla har varit glada med några undantag av ungar nu på kvällen.
Ett nytt hus har kommit upp, denna gången i Wamberal, men jag hade nästan hoppats att det inte skulle finnas så mycket denna lördag eftersom att jag måste jobba. Som det är nu så är det en visning i Copa klockan tio och den i Wamberal klockan ett. Det borde ju hinnas med, men vi får se hur det går.
Annars har jag spenderat ganska mycket tid (inget ovanligt) med att försöka komma på hur man minimerar dåliga dagar och mja-dagar i livet. Livet är för jäkla kort för att ha okej dagar som man ändå inte kommer att komma ihåg framöver. Men såklart kommer inte ett husköp vara svaret på alla de existensiella frågorna.
Men jag funderar hellre på dessa frågor i mitt eget hus än i ett hyreshus med mörkt kök.
/CC
KommenteraAlltså, idag kom priset ut på det huset i Avoca som vi kollade på i lördags och ändå kanske lite trodde att vi skulle ha någon chans att köpa. Men HAHAHA, big slap in the face där för priset slutade på $1,100,000. Billigt värre ju. Är det kanske lika bra att ge upp? Nej, men det kan vi ju inte. Men vi kanske ska sluta med att gå och titta på de husen som ligger i toppen av vår budget och bara går uppåt och uppåt och sedan tar en helikopter ytterligare uppåt från Mount Everest. Men det är ju tråkigt att leva i den riktiga världen.
Ikväll sade jag trevlig helg till mitt måndag-onsdag jobb och hoppar på mitt andra jobb imorgon. Det är bara det att vi är tvungna att göra löner i helgen så på lördag morgon hoppar jag på igen och jobbar, åker på en visning i Copa med miniliten trädgård, kommer hem och jobbar sedan lite mer. Och på söndagen avslutar vi. Jag hoppas att jag och O kan gå på vår söndagspromenad, men jag vet inte om jag kommer att hinna. Buuuhuuu.
Det är onsdag och T är på bastuklubben och som vanligt kissade O på sig precis när han gått och inte kunde hjälpa till att städa upp. Och såklart stod han på heltäckningsmattan så den behövde rengöras också. Jag slapp i alla fall städa upp nummer två som jag behövde göra förra veckan, så man får ju vara glad för det lilla.
Nu är det reveal på min reno-show så jag måste gå. Väldigt viktigt när man knarkar hus. Ses imorgon.
/CC
Kommentera