Lördagen började med sovmorgon till åtta och sedan långfrukost ute på court yarden.
Klockan elva hade jag en tid hos frissan och när jag promenerade hemifrån tio i elva så åkte T och ungarna till stora lekplatsen. Jag skulle bara färga rötterna och klippa topparna, men det tog tre timmar! Det är ett härligt ställe och de sköter om en väl men idag blev det för mycket väntan. Dock är tjejen som tar hand om mig väldigt gullig och intressant. Hon bor här med sin man, medan hennes exman och sjuåriga son bor hemma i England. Så var tredje månad ungefär så åker hon hem och är där i en månad. Att hon orkar! Hela situationen menar jag. Men det verkar fungera för dem.
Efter att jag kommit hem och ätit några mackor hoppade vi alla in i bilen och gav oss av mot Copacabana som vanligt. B och T badade trots att det blåste något otroligt och var svalt i luften. Efter lite lek och häng i Copa åkte vi till Kincumber (där jag jobbar) för att handla mat och sedan hem och klockan har redan hunnit bli kvart i sju.
Jag har slängt mig på sängen en stund för jag blev så trött så jag kan knappt hålla ögonen öppna. En mysig, men helt vanlig helg pågår här alltså.
/CC
KommenteraDet bästa med fredagar, well, förutom att det är fredag då, är att vi numera alltid samlas i Avoca Beach efter jobb och skola. B och några kompisar är med i en grupp som heter Auskick, där man lär sig spela australiensisk footy på stranden.
Idag tog T med O och B dit klockan fem när det började och jag kom direkt från jobbet vid halv sex. Då höll kidsen på för fullt på stranden och där var också några föräldrar som vi kände som vi snackade med. Några av mammorna gick och drack vin på SLSC:en (Surf Life Saving Club som alla stränder har.) Det får jag nog följa med på nästa gång tänker jag.
När B var klar badade hon och T medan jag och O höll på att leka lite med bollen på stranden. Som vanligt var jag lite oplanerad och hade jobbklänning på mig och var helt fel klädd, men jag slängde av mig sandalerna och då gick det bra ändå.
Nu ikväll har vi faktiskt mest plockat och fejat och O är fortfarande vaken trots att klockan är halv elva och han bara är två. Jag vet inte vad vi ska göra, det börjar bli ohållbart. Sonen nattar mamman.
/CC
KommenteraDet är i alla fall tur att man har en härlig helg efter en jobbig vecka.
Imorse åkte vi hela familjen till B’s simning så som vi har för vana att göra. Det behövs ju egentligen inte att vi alla gör det, men det är ganska mysigt att komma iväg tillsammans och börja sin söndag så. Jag hade dessutom tagit på mig bikinin (Say what?!) och vi åkte direkt till Copacabana och beachen när simningen var slut. Eller förresten, först köpte vi Banana Bread på fiket bredvid mitt jobb och så åkte vi igenom Saratoga för att titta på mysiga husområden och sedan åkte vi till beachen.
Vi alla badade och ungarna höll på att trilla av pinn när de insåg att mamma också skulle gå i vattnet. Sorgligt men sant. Det var ganska mycket vågor, sådana där som slår över och innehåller en massa sand, men det var i alla fall väldigt skönt och jag är glad att jag badade. Idag är ju faktiskt också första officiella dagen på hösten, så man får väl passa på.
Vi skippade att åka till Erina Fair och svängde bara in om Coles i Kincumber för att köpa mat till kvällen. Skönt det att slippa hela den där köpcenterupplevelsen när man kan vara ute i solen istället. Hemma igen åt vi tuna melt till lunch, duschade och klockan tre åkte vi över till en svensk tjej med familj som bor väldigt nära. Det var den familjen som vi tog kort i solrosfältet med och vi tittade igenom dem samt fick kopior. Det fanns en hel del fina som jag inte ännu sett, faktiskt. Bland annat några på bara T och mig och det vet jag inte om vi har tagit något liknande de senaste femton åren.
Nu ikväll har vi tittat på ett till avsnitt av Modus, säsong 2, jag har hunnit vika en miljon tvättade plagg, pratat en timme med min mamma och ätit riktigt god middag, lamm med chunky salsa.
Imorgon börjar veckan igen och vi får hoppas att det blir en bra sådan och att jag orkar med.
/CC
KommenteraIdag började det likna något.
Jag mådde mycket bättre och orkade således göra någonting av dagen (trots att jag blev väckt halv fyra imorse och sedan inte somnade om på grund av torktumlarbarn).
Vi åkte som vanligt till simskolan tillsammans alla fyra. Det börjar bli en mysig söndagstradition tycker jag. Därifrån åkte vi direkt till Avoca Beach där vi hade tänkt gå på deras stora marknad. Men av olika anledningar så blev det att vi stannade vid beachen och lekparken istället för att gå på själva marknaden. Mysigt det med. Precis ovanför stranden sprang vi på en tjej i svenskgruppen med hennes familj. De två barnen (av tre, men en var hemma) hade precis varit på Nippers och de höll på att tvätta av sina brädor och fixa sig iordning.
Det såg så himla Aussieidylliskt ut. Här kommer man till stranden på en solig söndagsmorgon, träffar sina vänner och lär sig om havet och life guard duties etc. medan ens familj sitter och typ tar en kaffe och myser. En bra start för alla! Det fick mig att se fram emot nästa år när B är stor nog att gå på Nippers. Bara jag själv slipper bada så hänger jag gärna med och hänger där jag kan vara torr och varm.
Efter Avoca åkte vi till Copacabana där T och kidsen badade och nu ikväll har jag suttit och gjort en årsbudget för familjefinanserna. I love that shit.
/CC
KommenteraJag vaknade imorse och var på ganska bra humör ända tills jag började googla på First Home Buyer Scheme.
Det är ju den statliga schemen som vi har planerat att söka till efter att vi haft vår Citizenship Ceremony för att kunna komma in på husmarknaden. Men imorse läste jag alltså att ansökningarna redan är uppe i 6500 av 10000. Det är bara februari och platserna är nästan fyllda. Vi kommer troligtvis inte att få vårt certifikat och ceremoni förrän i april eller så och däremellan kommer ju troligtvis alla de sista platserna vara fulla.
Jag blir så trött, varför kan vi aldrig få en rättvis chans? Ifall vi hade fått skicka in våra papper och fått nej så hade det varit en sak. Det hade jag kunnat ta. Men att vi än en gång snubblar på mållinjen och bara fortsätter att jaga vår svans, det är så jäkla tröttsamt.
Men vi får väl bara fortsätta kämpa i motvind. En dag kanske det går trots allt.
/CC
Kommentera