Vilken helg vi har! Jag säger har, för även om det känns som söndag så är det bara lördag. Och det är ju trevligt, för de sista helgerna har gått så snabbt att det känns som man blivit snuvad på en dag.
Hur som helst, idag var det alltså årets julfest, eller årets julafton, med våra älskade vänner som ju är vår familj. Men först åkte T med barnen till simningen. Jag stannade hemma för att vi skulle hinna med allt, men sedan fick jag för mig att jag hade jättemycket tid och började baka kärleksmums. Men det skulle jag inte gjort för vi blev sena som vanligt. Men det gjorde inget för de andra hade poppat ner på stranden en snabbis och vi kom lagom tills de var hemma igen.
Vi var 17 stycken sammanlagt, varav sex barn, och även inkluderat Ks svärföräldrar som är på besök från UK. Som vanligt var det knytkalas och det blir alltid en skön blandning av svenskt, australiensiskt, brittiskt och brasilianskt. Det var riktigt gott och väldigt mysigt. Dock var det tyvärr otroligt varmt igen och vi alla blev dåsiga, både på grund av maten såklart, men också av värmen. Men det är ett sådant skönt sätt att umgås, att bara snacka och ha det bra och sedan gå ner till stranden och hänga (vilket vi gjorde vid sextiden) och där badade barnen medan vi vuxna stod och pratade och njöt.
Vi kom hem sent idag igen, efter en fantastiskt lyckad dag, och T och jag åt macka med gubbröra till middag. Vi var inte direkt så hungriga efter all mat tidigare på dagen. Vi hade bara ett avsnitt kvar av A nearly normal family, så den tittade vi på och det var en riktigt bra serie. Rekommenderas. Nu är klockan dock närmare midnatt och jag ska avveckla dagen. Imorgon åker vi till Bondi så som vi gör varje år just innan jul. Det är en tradition att köpa juldekorationer i några av de fina butiker de har i Bondi Junction. Så det blir mysigt. Men då får jag nog lägga mig nu.
/CC
KommenteraDet har varit ännu en “scorcher” idag, dvs. väldigt varmt och runt 30 grader, och jag längtade ut i brisen efter jobbet. På gymmet har de ingen AC, bara stora takfläktar, och dagar som denna kan det vara svårt att hitta energin i en bastu. Så jag tog mig ut på långpromenad istället och det var precis så skönt som jag hade hoppats. Jag lyssnade på ”Vad är det som händer i Israel/Palestina?” på Framgångspodden för att få lite mer klarhet i alla stridigheter. Det var ett bra avsnitt och jag lärde mig definitivt en del. Dock är det kanske inte det mysiga sällskap som jag brukar ha på mina rundor. Men man kan inte alltid mysa. Eller, kan man?
Ikväll åkte T och köpte en BMX- cykel som vi hittat till O på Marketplace och som fanns att hämta i Terrigal. Vi har efter många tankar fram och tillbaka bestämt oss för att köpa varsin begagnad cykel till barnen i julklapp. Här är det ju så att man måste åka till ställen för att cykla och därför blir det inte av så ofta. Visserligen råkar våran gata vara en återvändsgränd och det går att cykla lite där uppe då bilarna kör sakta, men om man vill cykla mer får man åka till Long Jetty exempelvis, som har en lång och platt cykelväg.
Men nu var det ju så att vi åkte till BMX-banan i Terrigal med O en dag för att testa och han älskade det! Då fick han cykla på sin systers gamla rosa cykel och den är inte toppen på en sådan bana. Dessutom för liten. Det verkar alltså som att O gillar att cykla lika mycket som han gillar att åka scooter (vilket är det bästa han vet) och därför behöver han en cykel. Vi vill ju även såklart att båda våra barn ska tycka att cykling är något självklart, så därför köper vi en till B också. Hur som helst, nu blir det onödigt långt om cyklar, men T kom hem med den köpta BMXen och började undra om den inte var lite för stor för vår lilla pojke. Så dags då. Han har såklart mätt och googlat och allt och det ska stämma, men vi får se. Kanske blir det pannkaka och försäljning igen.
I övrigt så håller vår gran på att ge upp efter bara en vecka i vårt hem. Den gillar nog inte värmen och slokar oroväckande mycket. Jag håller tummarna för att den klarar sig till julafton för annars blir det inte alls roligt. Inte nog med att den är liten, den är död också. Typ. Men men, inte mycket att göra åt saken ifall vi inte vill slänga ut ytterligare $120 för ett nytt exemplar. Kanske borde vi vänta längre nästa år, men samtidigt är det som sagt ganska svårt att få tag på levande granar och när de väl är slut så är de slut. Hellre liten och halvdöd än en i plast, tycker jag i alla fall.
Nu har barnen lagt sig och det är nedvarvningsdags samt middag på gång. Jag är lite sugen att se Drömträdgården, men vi får se vad T går med på. Han kan vara svår ibland. Just det, A Nearly Normal Family (svensk) stod ju näst på listan. Jag kanske får titta på trädgården själv imorgon när T är borta. Det finns tid ifall det finns tålamod.
/CC
KommenteraMin chef ringer fem i fem varje fredag och vill få saker gjorda. Vi brukar skratta åt det, att han inte tänker på vad klockan är och ringer på vägen hem i bilen för att det passar honom. Men idag var det inte så roligt att jobba till halv sju när man haft en stressig vecka med en massa övertid och är trött från att ha vaknat innan fem imorse. Dessutom har ju min födelsedagshelg börjat. Hallå! Man borde stå och ge mig champagne och skåla för min existens. Nej, inte så drastiskt kanske, men nu börjar den i alla fall.
Och som den kvinna man är kommer man (kvinna?) ut i köket och börjar plocka undan, tar sedan fram dammsugaren och går ett varv i huset och därefter kan man börja varva ner och hålla helg. Tills barnen kommer hem och allt börjar om igen. Jag vet faktiskt inte vart de är. Antingen så handlar de presenter till mig, men mer troligt är att de fastnade med de andra svenskarna på stranden i Terrigal efter Bs board training och äter pizza tillsammans. Jag klagar inte, ifall jag sätter mig ner nu så hinner jag kanske läsa en stund och njuta av tystnaden. Ska bara torka av sopkorgen först, den var så äcklig.
Nu är det en dryg timme senare och jag hann såklart inte sätta mig ner innan de andra kom hem. Varför gör man så? Är sin egen största fiende? T kallar mig martyr, men jag plockar inte för att man ska tycka synd om mig, jag plockar för att ha lugn och frid i kroppen när jag ska sätta mig ner och mysa. Det är säkert många som känner igen sig i detta. Bara bland mina vänner är det så himla vanligt.
Nog om det, nu ska vi få barnen i säng och sedan sitta med våra projekt en stund innan det blir mat framför dumburken. Vilket gammalt ord. Det är ju verkligen tvärtom, smartplattan istället för dumburken nu för tiden. Hur som helst, nu ska jag gå och göra mer nytta. Här kan jag inte sitta och hänga, det har ju säkert gått hela fem minuter på rumpan.
/CC
Kommentera (2)