B är lite hes och har ont i halsen, så vi skippade gymmet/gymdagis för att inte smitta någon annan och promenerade ner till beachen istället. Det var fullt av människor på stranden, men de som känner mig vet att jag inte är en person som gillar att bada om det inte är överjävligt varmt, så vi gick till den stora lekparken där nere istället.
När man inte orkar ta ut kackerlackan utan bara sätter ett glas över för att slippa trampa på honom när man gör frukost. Och så söt O.
B var glad och pigg och sprang runt och lekte en lång stund. På vägen hem köpte vi ett bananbröd (äta nyttigare, vadå?) och satt på en trottoarkant och njöt. Dock skulle B äta med plastgaffeln vi fick med och som väntat tappade hon ungefär en fjärdedel av bananbrödet på marken. Suck.
Det är svårt det där med selfies. Ganska mycket fail.
På vägen hem träffade vi en av hennes gulliga lärare från preschool och så en kvinna som har en syaffär på bottenvåningen i vårt hus. Hon är en sådan där som gör en så glad och ger en energi, en sådan som man vill fortsätta prata med och följa med hem. Creepy CC. Hon påminner mig om Kim Anderzon. Nu googlade jag precis Kim bara för det och fick se att hon dött. Men fasen också, vad ledsen jag blev. Där har vi en av baksidorna med att inte bo i Sverige. Man missar en massa grejer som händer. RIP Kim och Tim och alla. Suck igen.
Änywäj, imorgon är det Anzac Day och alla är lediga. Så vi ska åka på utflykt hade vi tänkt. Mysigt!
Lördag idag och vi var alla uppe med tuppen. Det i sig är inget ovanligt, men vad som dock är ovanligt är att vi var färdigfixade och utanför dörren vid nio. Det händer aldrig.
Frulle och gosig unge.
Så dagens utflykt blev till Bare Island i La Perouse, den där militärön där Mission Impossible II spelades in bland annat. Vi gick runt och tittade lite, dock var själva fortet (eller vad man ska kalla det) stängt, gick ner på stenarna och tittade på fiskarna (män som fiskade, inte fiskarna i sig) och satte oss sedan på en filt och delade på en muffin.
Bare Island.
Därefter åkte vi vidare till ett annat ställe i La Perouse, för B skulle ha glass och O behövde mjölk. Så där satte vi oss i skuggan av ett träd och hängde lite till. Mysigt. Och under det trädet satt O själv för första gången! Okej okej, det var perfekta förutsättningar med en liten backe, benen rakt ut som stabilisatorer och så vidare, men ändå! Stort!
Liten O sitter själv!
Vid två var vi hemma igen, vilade lite och tog sedan en promenad, vilken vi kombinerade med att gå till The Char här borta för att köpa kyckling och tillbehör till middag. T skulle nämligen ut med några kompisar och jag kände inte för att stå i köket med två barn att ta hand om.
Efter läggning och mat försökte jag titta på dokumentären om Avicii på SVT Play, men såklart funkar den inte utomlands. Väldigt tråkigt att höra att han har gått bort.
Men annars, en ganska bra dag. Man kan inte klaga.
Idag åkte vi till Maroubra på eftermiddagen/kvällen och lekte på stranden, plockade snäckor och tittade på surfare och andra människor. Luften var så frisk och klar (annat mot när jag vaknade fyra imorse för att amma och öppnade balkongdörren till en tjock skogsrök från bränderna runt staden).
Maroubra är härligt, tycker B.
Men nu ikväll är vi alla helt slut. Dock har jag en liten känsla av att O inte har lust att sova ännu. Han ligger här och leker torktumlare. Jag håller tummar och tår.
Dagen har mest bestått av lek på den stora lekplatsen nere vid Bronte Beach med B springandes runt som en galning och O tittandes med stora ögon. Jag tror han inget hellre vill än att vara lite större för att kunna vara med och leka.
Det verkar som att babygymmet börjar bli för litet…
Sedan var vi tvungna att gå hem igen och det är ju okej, men det är den där berömda uppförsbacken heeeela vägen, jag hade tandemvagnen och O ville bara sitta i Baby Björnen. Behöver jag nämna att jag var en svettig röra när jag kom hem? Sedan somnade vi alla tre.
När familjeselfiesarna går sådär…
Nu har T gått iväg på fotokursen och båda barnen sover trots att klockan bara är halv nio… Nåt är galet. De vaknar väl nu när jag skrev det. Jinxa det inte, CC!
Lekparkshäng vid Bronte Beach.
Änyway, nu ska jag passa på att äta en stor skål glass. Så kan inte skriva mer. Prioriteringar.
När O’s hårtofs hänger över Baby Björnen- Så himla gulligt!
När man MÅSTE fixa pass åt sig själv och sonen, fylla i papper om namnregistrering för O i Sverige, ta tag i citizenship och har en hel lång lista på ännu fler saker att fixa, men man vaknar upp och bara orkar inte ta tag i det. När man mycket hellre vill ner till havet, till gymmet eller äta sin ena sko istället för att sitta i telefonen och med tråkiga papper hela dagen, ja, då gör man det. Inte äter sin sko alltså…
God morgon! O gör alla möjliga konstiga miner.
Så på förmiddagen hängde vi mest hemma, tvättade några maskiner och catchade upp på några YouTube-videor och sedan efter lunch gick vi ner till Brontestranden jag och O. Fast O verkade inte njuta så värst mycket, för han somnade. Och jag hade glömt min bok. Men att sitta och bara titta ut över vattnet utan att ha någon av ungarna som efterfrågar ens tjänster är ganska fantastiskt det med.
Härliga havet hjälper hyperaktiva hjärnor.
Så där hängde vi ett tag. Pappan joggade till och med förbi och sade hej. Och sedan, när jag hade samlat kraft nog att knata upp för den långa backen hem i sandaler som man glider bakåt i, så gjorde vi just det och drack sedan julmust som belöning. Och Daim. Åt Daim, inte drack.
Påskmålade ägg, en av O’s OOTD och en lugn stund på kvällen för mamman.
Ja, det hörs ju att detta var en väldigt effektiv dag. Det jäkla pappersarbetet finns ju kvar imorgon också.