Som en liten paus i skoldagen idag promenerade jag och B ner till stan här i Terrigal för att gå på apoteket samt se om de hade något toapapper på Spar. (Det hade de för övrigt, vi fick tag på två rullar.)
Det var fint väder och en härlig dag. Men det första vi såg när vi kom ner på boardwalken var tre patrullerande poliser. De kollar att alla sköter sig och håller sig till de regler som gäller nu. Affärerna var öppna, men utanför alla stod det på skyltar sådant som att endast 5 tillåtna i affären samtidigt, Ingång här och Utgång där och så vidare. Fiken och restaurangerna var öppna, men då de bara gör take away var inga stolar och bord ute och det såg generellt konstigt ut överallt. B frågade vad folk hade för vita saker över munnen.
Men det konstigaste var att var femte minut hördes det i högtalare över hela centrum att man inte fick lov att stanna. Man får bara sköta sina ärenden och sedan gå direkt hem igen. Det kändes minst sagt lite overkligt. Dock är det tillåtet att motionera och det var folk i vattnet, massa joggare, cyklister etc.
Ovanliga tider är det allt och ingen vet ifall det blir ännu konstigare imorgon. Men sannolikheten är ju ganska stor.
/ CC
KommenteraEn helt vanlig arbetsdag avslutas ju bäst med en tur på stranden i kvällssolen.
Eller förresten, nu när jag tänker på det så var det inte alls en helt vanlig arbetsdag. Dels jobbar jag ju hemma men idag var också den första dagen som vi höll B hemma och således körde hemskolning. Skolan skickar ut scheman dag för dag på en app som Google har som heter Classroom och som tur är så är det ganska simpelt för oss i och med dotterns ringa ålder. Hon skulle bland annat gå runt i huset och hitta siffror, rita någonting ur en bok etc.
Dock var lilleman fortfarande i dagis. Vi har inte riktigt kommit på hur vi ska lyckas jobba med den lilla vilden i huset. Han är för övrigt fortfarande vaken nu när klockan är halv tio. Det har alltså inte blivit mycket bättre med hans sena kvällar.
Men som sagt- havet. Havet löser allt. Bara att få gå längsmed vattnet och andas samt lyssna på vågornas skvalpande. Sedan att jag var på dåligt humör och gnällde hela tiden syns ju inte på bild.
/CC
Kommentera (2)Vi försöker att leva så vanligt som möjligt, men givetvis med en försiktighet och tanke bakom vad vi gör. Till exempel åker vi till de lite mer obefolkade stränderna istället för den normalt folktäta Avoca Beach. Vi undviker att gå där andra människor går, håller inte i handtag eller ledstänger och barnen fick faktiskt inte leka på en tom lekplats idag bara för säkerhets skull. De badade dock i barnutepoolen i samma vatten som andra människor, så frågan är vart man ska dra gränsen.
Efter utefrukost med frukostefterrätt i form av min limesockerkaka från igår så plockade vi ihop en picknick och åkte till MacMasters Beach. Vi hittade ett bord i lä och käkade våra mackor med te i termos samt lite till sockerkaka. Därefter klättrade vi på stenarna på ena änden av stranden. Ungarna ville bada i den tomma barnpoolen, men efter att två hundar gått i och lekt vid olika tillfällen, fastän hundar är förbjudna på denna strand, kändes det inte så fräscht (tidvattnet var ganska lågt så det kom inte in något nytt, fräscht vatten just då samt att jag kan vara lite känslig när det gäller djur och hygien, bara så jag funkar). Så vi åkte till vårt älskade Copacabana istället. Jag tog mig en liten promme i husområdena medan T och barnen gick i den hundfria barnpoolen där istället.
Nu är T inne och handlar mat tills ikväll, det blir nog grillat ifall det finns kött i butiken, O sover och B tittar på YouTube på telefonen. Vi håller fortfarande på att vela om ifall vi ska skicka dem till dagis och skola imorgon. Men när jag har löner på tisdag vet jag inte annars hur vi ska göra, så då kan de i så fall lika bra gå på måndag också. Politikerna säger att skolorna är säkra, särskilt nu när det är så få barn där. Men det är så många lager på det hela. Vem faen vet?
/CC
Kommentera (2)Idag hade vi en riktigt hederlig stranddag. Oftast åker vi och tar ett dopp och stannar kanske i en timme eller så, men idag var vi på MacMasters Beach i tre timmar drygt. Jag har faktiskt inte varit där innan, men det kommer att bli en ny favorit då de hade en jättefin lekplats över gatan från stranden, en barnpool och allt annat man kan önska sig. Samt vackert såklart.
Vi åt picknick vid lekparken och sedan satt jag under parasollet på stranden och läste medan B låg i vattnet och jäste på en uppblåsbar unicorn och O spenderade tre timmar på att slänga sig i vattnet med sin body board. Så det har varit en härlig dag. Imorse gick B på simskolan som vanligt, men jag och O fick stanna hemma då man endast fick vara en förälder per barn.
Nu ikväll har PM just haft presskonferens och det har bestämts att klubbar, barer, gym etc. ska stängas ner från imorgon och alla ska vara ännu mera noggranna med social distancing. Bondi Beach har blivit lite syndabock då alla skitit i detta och legat som packade sillar som vanligt. Den stranden vi var på idag är lite lugnare och där var inga problem att hitta en halvt ensam spot att ligga på. Dock hade Avoca Beach stängt just innan lunch då det var för mycket folk.
Vi vet inte riktigt vad som kommer att hända framöver, men jag ska eventuellt åka till jobbet imorgon och hämta en laptop och skärm för att förbereda jobb hemifrån. Om det finns jobb kvar för mig. Victoria (delstat nere i söder) stänger skolorna från imorgon och till efter påsklovet, men än så länge är de öppna här.
Det är så egendomligt alltihop.
/CC
KommenteraJag får krupp!
Åter igen gör jag saker mot mig själv som hade varit bättre att undvika. Vi älskar ju Copacabana. Det finns ett hus ute till salu. Detta hus hade varit i vår prisklass under normala omständigheter, dock kanske först i mitten på nästa år.
Men huset hade visning idag och vi var där. Beroende på just situationen så kommer detta huset säljas långt under sitt normala pris. Jag är övertygad om att ett hus som ligger tio minuters gångväg från en omtyckt och känd strand alltid kommer att vara värt mycket, med undantag av kortare perioder av händelser (ex. Corona). Hur som helst, huset är liksom inom räckhåll men ändå inte.
Och det var så fint. Och ungarna älskade det. Och vi fick bra kontakt med mäklaren, vilken säger att man kan eventuellt göra deal med ägaren på tider så långt som ett halvår iväg. Osäker på vad det heter på svenska. Men så det finns alltså alternativ. Men vi kan såklart inte köpa ett hus nu när jag kanske inte har ett jobb ens i en vecka till.
Ja ja, släpp det nu CC.
Nu är vi i alla fall på stranden i Copa och hänger. Det är en fantastisk dag och man börjar tänka på hur lycklig man egentligen ska vara i sitt vanliga liv när man till exempel är på stranden en lördag, har sina två heltidsjobb och en overklig sjukdom inte härjar i världen. Den tiden då jag var uttråkad i livet längtar man nästan tillbaka till nu.
Vi ska snart åka hem och göra ordning bilen Siwan för en eventuell försäljning inom den närmaste tiden. Vi vill sälja för att minska omkostnaderna som två bilar faktiskt för med sig. Och miljöutsläppen såklart. Och om vi lyckas spara allt vi får för den i försäljningen (beroende på hur illa allting blir i framtiden) så blir det ett väldigt lägligt tillskott till vår husdeposition.
Spännande men sjuka tider.
Literally.
/CC
Kommentera