Idag har det hänt! Vår settlement gick igenom, det tog åtta minuter och gjordes tydligen genom en app, och sedan fick vi nycklarna och nu ÄGER VI DET TURKOSA HUSET! Hur glad? Supermegaskitväldigt glad!
Men detta skedde först vid tolv. Morgonen började däremot med att vi hade vår final inspection i huset för att se att allt var okej inför settlement. Vi åkte dit direkt efter school drop off och var cirka en kvart tidiga och när vi kom runt krönet på vår gata så såg vi att ägaren fortfarande var kvar och bar ut det sista till en stor skräphög utanför vid gatan. (Här bokar man så att Council kommer och plockar upp stora saker man vill bli av med, det finns ingen tipp på samma sätt som hemma). De hade det nog lite stressigt med att bli klara.
Men det roliga var att T fick panik och bara vände rakt av där på gatan. Så där stod ägaren och tittade på oss medan vi panikvände med bilen och gasade iväg, istället för att bara åka fram och gå ut och hälsa. Men som sagt, T fick panik och visste inte vad han gjorde. Så vi parkerade några gator bort i typ tio minuter och åkte sedan tillbaka igen och då var hon borta men mäklaren där. Så himla roligt ändå.
De hade lämnat huset ganska dåligt städat och trädgården var ofixad på framsidan, det vill säga väldigt vildvuxet gräs etc. Men vi hann inte nämna det innan mäklaren sa att han skulle fixa någon som kommer och löser det. Vi hittade även lite mögel på en vägg i en garderob så det måste följas upp. Men annars kändes det superbra och det känns fortfarande helt rätt.
Efter visningen åkte vi hem och väntade på att höra tillbaka om settlement och lite över tolv fick vi meddelande om att nu var det klart. Då åkte vi och köpte pizza som vi tog med till huset. Där åt vi vår mat och så gick vi bara runt och tittade och kramades och planerade och njöt. Sedan var det dags att hämta B från skolan och så åkte vi direkt till måleriaffären och köpte all färg nu när vi har bestämt oss för vad det blir. En timme och $900 senare åkte vi för att hämta O och sedan åkte vi alla tillsammans till huset för första gången.
Vi trodde inte att barnen skulle vara så imponerade av ett tomt hus i halvmörker, men de sprang runt och gömde sig, skrattade och ville inte åka hem. Det blir nog bra det här. Imorgon ska T dit och måla måla måla, medan jag ska jobba på som vanligt. Det känns lite synd eftersom jag också vill vara med i huset, men nu är det som det är.
/CC
Kommentera (6)Jag känner mig nöjd med dagen. Nöjd för att jag och barnen har haft det mysigt tillsammans utan att ha bråkat speciellt mycket. Jag har visserligen inte fortsatt att rensa inför flytten, men vad jag har gjort är att åka på utflykt med ungarna till MacMasters. Och det är stort i sig med tanke på att jag inte körde bil alls på 15 år för cirka 1,5 år sedan. Men det gick hur bra som helst, vilket är ännu en anledning till att vara nöjd.
T ringde just från Melbourne och allt hade gått bra. Tydligen så kollade de inte border pass, tog inget test osv. Det enda var att man (såklart) behövde munskydd. Jag kan ju säga att jag är ganska avundsjuk på att han får vara ensam i ett hotellrum i tre nätter. Jag sitter och funderar på ifall jag ska kolla någon vlogg eller ifall jag ska börja på serien Younger som alla pratar om (eller för ett tag sedan i alla fall). Jag skaffade nämligen Stan idag för att kunna titta på den och Normal People. Den sistnämnda vill T nog också se medan Younger får vara min egenserie.
Imorgon har jag ledig måndag igen men ledig kommer den inte bli för jag har en lång lista på vill- och måstegrejer att göra.
Men nu… Younger tror jag.
/CC
KommenteraOj vad jag har fått saker gjorda idag! Så säger jag inte alltför ofta, känner jag.
Jag började ju rensa ungarnas rum förra veckan och idag blev jag klar. Alla leksaker, kläder, böcker – tutto! Och sedan började jag rensa teckningshögen i skafferiet. Den var nog nära en meter hög typ. B älskar nämligen att rita och ritar närmare tio teckningar om dagen. Och dem måste man ju mellanspara. Man kan ju inte bara ”Tack älskling, vad fin!” och sedan gå och kasta den i soporna. Det är bara att det där sista rensandet inte sker så ofta som det borde. Så nu satt jag på en pall i skafferiet i säkert en timme och rensade. Det blev en ganska liten hög kvar, vilken T ska få titta igenom sedan för att bestämma vilka vi ska skriva namn och ungefärlig ålder på (nope, vi har inte varit så smarta att vi gjort det direkt) och spara tills hon blir vuxen. Såklart har O några teckningar i högen också, även om han inte är någon ritare.
T är nu i Sydney på en restaurang som vår vän Tristan hyrt för att fira sin 40-årsdag. K och många av våra andra vänner är där också. Men om jag ska vara helt ärlig så känner jag inte alls för det ändå idag. Jag trivs bättre här… typ. Men innan T åkte hann vi åka till gymnastiken, innan dess hann vi förresten ha storbråk med B som bara låste sig och det slutade med att jag bara gick därifrån och skrek F*ck! högt några gånger. Jag är pinsamt dålig på att adult i trängande situationer. Till slut kröp det fram att B inte ville gå på gympan, inte för att hon inte gillar det, utan för att hon blir avundsjuk när hon ser T och mig sitta och gosa och skratta med O medan hon gympar. Söta lilla minimänniska ändå. Att små saker kan bli så stora.
Men när vi pratat om det en stund så lugnade hon ner sig, klädde på sig och så kom vi bara tio minuter sent till gymnastiken. Suck. Efteråt åkte vi såklart förbi Turkosa Huset (snart ringer nog någon på gatan polisen för att en okänd bil kommer och kryper förbi med jämna mellanrum). Sedan åkte vi till vårt nya lilla centrum tre minuter bort och köpte burgare, vilka vi tog med till stranden och åt på en gröning precis vid SLSC:en (Surf Life Saving Club). Det var alltså vår nya lokala strand och vår nya SLSC. Visst, vi har varit där innan, men nu kändes det så speciellt på något sätt. Jag längtar till vårt nya liv!
Nu sover B i sin säng och O bredvid mig här i soffan som vanligt och jag kollar på en ny vlogg av Lydia Millen-Gordon och myser. Helger ändå alltså.
/CC
KommenteraSonen hos grannen har fest och eftersom att deras hus ligger lite högre än vårt så ser de (nu när de står utanför deras dörr och hänger) rakt in i vårt vardagsrum. Och här sitter jag och hänger i pyjamas framför TVn. Få saker får en att känna sig så gammal och tråkig som sådana situationer. Men jag överlever.
Idag har vi farit och flängt fram och tillbaka. Vi började med att åka till gymnastiken för B, åkte sedan direkt till underbara F i Avoca Beach för att hämta en box med blandade bullar som vi beställt. Det är F som bakar svenskt fikabröd och hon är så grym. Det är nämligen morsdag här imorgon, så vi tänkte lyxa till det lite.
När vi ändå var i Avoca så åkte vi till stranden och åt fish & chips och tittade på de gigantiska vågorna. Det var en massa surfare, surffotografer och annat folk där som bara stod och tittade, riktigt coolt när surfarna var så duktiga. Därefter åkte vi till en rad ställen, AMart Furniture, Freedom, Bunnings och en massa annat. Och äntligen fick T köpa sitt set av tools som han fick i födelsedagspresent.
Vi hade tänkt komma hem i tid för att spendera dagen med att sortera och ta kort på sakerna vi ska sälja, men vi kom hem vid fem. Typiskt oss. Men efter en liten vila på cirka en halvtimme så tog vi tag i saken och T började kolla försäkringar medan jag och B började rensa i deras rum. Hon var faktiskt mycket bättre än jag trodde. Hon sa att vi skulle ge bort mycket mer än vad jag hade förväntat mig att hon skulle göra och till och med O sa att vi kunde ge bort några av hans grävskopor och grejer. Jag hoppas att det fortsätter så när vi ska rensa resten imorgon och framöver.
B är så himla exalterad över morsdag imorgon så jag skulle bli förvånad om hon sover en minut längre än klockan fem imorgon bitti. Så nu ska jag avsluta dagen också så att jag är redo för min dag. Ska bli spännande att se vilka handgjorda vackerheter jag ska få äran att kalla mina. Men nu ska jag inte vara sådan.
/CC
Kommentera (2)Vi har haft en väldigt mysig dag idag.
Imorse, efter att ha hängt och myst i sängen ganska länge, åkte vi till Avoca Markets. Eller, vi åkte till North Avoca och gick på stranden bort till Avoca. Så slapp vi hitta parkeringsplats också bland allt marknadsfolk, tipp topp. Vi åkte förövrigt förbi Ks och deras hus i North Avoca också. Där finns inget hus alls längre, det är rivet och snart kan de förhoppningsvis börja bygga sitt nya hus. Spännande.
På marknaden hittade vi lite fina växter, en speciell sådan klängväxt ska vi köpa sedan till vårt ena badrum som har en krok i taket. Jag fick inte köpa den nu sa T för han kände på sig att vi skulle hinna döda den innan flytten. Så tyvärr fick jag ge mig för tillfället. På marknaden åt vi även de godaste laktos- och glutenfria munkar man kan tänka sig! Så himla fluffiga och lätta. De ska jag äta varje gång vi går dit från och med nu.
När vi kom hem klockan två så åt vi lunch och sedan gjorde de andra tre sig redo för att ge sig iväg igen för de skulle träffas upp med K och barnen samt två andra familjer i Umina för att barnen skulle få träna på att surfa. Men eftersom att jag är lite förkyld och mycket introvert så fick jag ångest av tanken på att åka dit och träffa alla, så jag stannade hemma. Det blir så ibland, jag klarar bara inte av att vara på ett visst ställe vid en viss tid för att träffa andra människor. Och nu är jag gammal nog att när jag känner så så skiter jag oftast i det (om jag inte för någon annan ledsen på köpet).
Så jag hade världens mysigaste eftermiddag då jag plockade undan lite, satt ute med en kopp te och planritningen till huset och ritade in möbler och skrev lista på det som fortfarande ska göras och köpas och så vidare. Och nu ikväll har vi beställt en ny TV- bänk. Vi shoppar fortfarande som om det inte fanns en morgondag. Fast inköpen är faktiskt planerade. Tur bara att T fick en bonus som fyller igen hålen.
Nu har jag sex dagar kvar på mitt gamla jobb. Vi får hoppas att jag inte behöver sjukanmäla mig några av dem. Det hade varit lite synd.
/CC
Kommentera