Jag tror att jag hade ett uppdämt behov att fixa grejer nu när jag har en egen ledig måndag igen. Det är inte bara att mamma och pappa varit här i en månad, utan innan dess hade barnen fortfarande sommarlov. Så jag har i princip inte varit själv på en måndag sedan förra året. Det var på tiden, kan man säga.
Så idag har jag hunnit med mycket. Jag var på gymmet såklart, har planerat veckan, betalat för Mors Dag- presenter som ska göras i skolan, burit ut och vattnat alla husets blommor, sammanställt anteckningarna i min mensapp för att se om jag hittar mönster (det gjorde jag), bokat tid hos doktorn, och planerat 2024 med T. Ja, jag vet, det är redan mars. Men bättre sent än aldrig! Vi satt och pratade om alla olika kategorier (jobb, hälsa, pengar, resor, investeringar, projekt, projekt i huset/trädgården osv.) och vad vi vill klara av och hur vi vill leva under året. Väldigt skönt, tycker jag att ha ett hum om åt vilket håll man ska och vad man vill satsa på.
Nu har jag precis tagit en skön dusch och barnen har kommit hem från skola och fritids. Jag ska sätta mig med O och göra hans läxa och sedan är det dags att fixa middag. Men det är så himla skönt att vara organiserad så här i början på veckan för jag stressar avsevärt mindre under arbetsdagarna när jag inte har lika mycket hushållsgrejer att tänka på. Jag hoppas att denna glädje och energi kan hålla i sig hela veckan ut. Jag ska göra vad jag kan.
/CC
KommenteraSom så ofta när man har haft ett ”sammanbrott” (eller vad man ska kalla det), så känns det mycket bättre efteråt. Och så har det varit idag. Det har varit en helt vanlig, ganska trevlig, dag och jag har inte haft ångesten på samma sätt som dagarna innan. Solen har varit framme och jag har känt lite glädje i kroppen. Tänk om det varit så enkelt varje dag.
Efter jobbet tog jag mig friheten att gå ut på min långa runda, dryga 7km, och det var verkligen rätt val för dagen. Det var så himla skönt att få vara ensam, komma till havet samt röra på sig. Jag saknar gymmet och nyttigare mat och på det sättet kan jag inte vänta tills det blir vardag och rutiner igen nästa vecka. Fast det betyder ju att mina föräldrar åkt hem och kanske aldrig kommer tillbaka. Det är verkligen dubbelt. Jag är så tacksam över att de tagit sig tid, pengar och de obekvämligheter som kommer med att åka över halva jordklotet. Men som också har framgått har vissa dagar och stunder varit riktigt prövande. Komplicerat det där.
Nu ikväll har T varit och ätit med några kompisar medan jag, mamma och pappa ätit middag själva efter barnen lagt sig. Vi åt lammkotletter med småpotatis och tsatsiki och det var väldigt gott. Vi hade även bra konversationer och det var avslappnat och trevligt. Så nu går jag och lägger mig med känslan av att jag ser fram emot morgondagen. Bergochdalbanan fortsätter sitt framtåg.
/CC
Kommentera