O mår bättre idag men är fortfarande sjuk. Dock har han varit uppe och rört på sig idag, till skillnad från igår när han var nere för räkning och inte alls var sig själv. B var faktiskt också hemma från skolan idag. Hon har varit snorig och hes i flera dagar och imorse bröt hon ihop och började gråta vid tanken på att gå till skolan. Dock behövde hon nog bara få vila för lite senare var hon pigg och glad igen och hade säkert kunnat klara av skolan. Men så blir det ibland och dessutom är det ju fredag så barnen kunde mysa lite tillsammans innan vi hade jobbat klart och helgen kunde börja.
Vi gjorde en fuling nu ikväll och lade barnen vid sju istället för åtta som vi brukar. De var båda som sagt lite hängiga så det var ingen av dem som ens märkte eller protesterade. Och nu när de lagt sig har vi precis beställt indiskt och jag ser så mycket fram emot naanbröd! Vi hade tänkt beställa vårt vanliga mexikanska (jag hade glömt att jag åt tacos till middag igår och lunch idag), men helt plötsligt går det inte att få delivery från någon av de tre bolagen från just den restaurangen. Kanske har de satt stopp för att de har för mycket att göra. Vem vet, men indiskt blir finfint.
Vi har haft lite bekymmer med ett av Bs födelsedagspaket idag. Det är en väska som jag har beställt och helt plötsligt får jag sms och email om att den har kommit och skall vara utanför dörren. Men icke. Jag går runt och tittar men den är ingenstans. Till sist hittar jag på postens app att postmannen hade tagit en bild och det är på grannens postlåda. Alltså nummer 28 och inte 26. Så T går över och rekar lite och kollar utanför dörren etc. men hittar inget. Och när vi knackar på är de inte hemma. Så vi får fortsätta imorgon och gå dit och knacka på igen. Förhoppningsvis så löser det sig så att hon kan få sin väska på dagen den 5:e.
Imorgon bitti är det simning för B ifall hon känner sig okej. Och eftersom vi inte riktigt kan åka på utflykt med stackars O så blir det troligtvis en hemmafixardag. Om vi har tur kan vi åka på tur på söndag istället. Men vi får helt enkelt se. Annars finns det en massa tvätt att vika, sängkläder att byta och en massa sådant där kul som aldrig tar slut. Svåra val.
/CC
Kommentera
Stackars O har legat helt apatisk med sin feber hela dagen. Han har ömsom sovit och ömsom bara legat som ett paket framför TVn medan vi har jobbat och turats om att komma ut för att titta till honom, ge honom mat, dryck, medicin och kramar. Det verkar som att det inte bara är en vanlig förkylning, utan istället den influensa (Influenza A) som går runt här på kusten som han drabbats av. Men vi får se. Än så länge är det bara att få honom att vila vila vila.
B är också snorig och dan, men än så länge fungerar hon och vi andra i alla fall. Jag hoppas att vi andra klarar oss och särskilt att vi inte är sjuka på Bs åttaårsdag nästa söndag. B hade blivit så besviken då. Men nu ska jag inte ta ut händelser i förskott. Sådant gör jag inte i mitt nya och positiva liv.
Dagen har varit ganska bra. Jag kände mig väldigt stressad när dagen började, men lyckades faktiskt pricka av mer på jobblistan än förväntat. Jag har fortfarande för mycket att göra, men jag ligger betydligt bättre till nu än imorse. Så det får man vara tacksam för. Vi har också börjat få hem lite av det jag har beställt som Bs födelsedagspresenter. Bland annat har jag köpt ett gosedjursmarsvin som vi funderar på att ge henne som ett inslaget paket och sedan berätta att hon faktiskt ska få ett (fast två!) levande marsvin. Vi har också funderat på att köpa en vattenflaska (en sådan där som man sätter på buren med ett rör att dricka ur) och slå in och när hon undrar vad det är så berättar vi. Vi får se vad vi bestämmer oss för.
Andra saker som jag köpt är en liten väska, ett pussel, ett spel (Labyrint, som jag själv älskade när jag var liten), lite småsaker och så har vi pratat om att ge henne någon slags tecknarkurs eller målarkurs då hon älskar att rita. Jag är betydligt tidigare ute i år än jag brukar vara och det känns skönt. Så slipper man panikköpa saker dagen innan som man sedan ångrar.
Jag är så himla trött ikväll så jag hoppas på en tidig kväll med en riktigt god natts sömn. Och så var det fredag igen när vi vaknar och en hel helg framför oss. Vi får nog vara lite flexibla med våra planer beroende på febern, men det löser sig det med. Vi kan ju alltid gräva och lägga Sten nere i trädgården. Någon gång måste det ju bli klart. Det tar dock betydligt längre tid än planerat. Vi måste nog tyvärr bara bita ihop och anstränga oss.
/CC
KommenteraGiva man mig sol och sömn så skola jag vara glad hela långa dagen. Ungefär så var det idag. Det var soligt när jag vaknade, jag hade sovit gott och då var det inte alls lika jobbigt att tänka på en ny dag som det var vid samma tid igår.
Det var mycket som skulle hända idag. Först jobb såklart och vid elva kom vår nya städerska (i Sverige finns så mycket regler och jag tror inte man bör säga städerska. Men jag hänger inte med på allt som är rätt och fel. Det enda som spelar någon roll är att jag respekterar alla människor och alla jobb lika.) som vi har bestämt att vi ska ha varannan vecka ett tag framåt. Jag är ju bäst på att ha saker på sin plats. Men jag är inte alls bäst på att damma, dammsuga eller putsa fönster. Och det är inte T heller. Och när helgen kommer så har vi så mycket annat vi hellre vill göra och då blir det inte städat heller. Alltså städar man lite här och där och sedan blir det panikstäd när någon ska komma hit. Städhjälp är inte så dyrt eller ovanligt här, så vi tycker helt enkelt att det är värt det ett tag.
Sedan började det närma sig dagens slut på skolan och då skulle B hämtas med sin kompis, de har haft friluftsdag idag, och så skulle de leka/hänga hemma hos oss en stund. Det var bara det att ungefär en timme tidigare så ringde de från förskolan och sa att O hade fått feber. Så det var bara att åka och hämta honom, ringa Bs kompis mamma och avblåsa play daten samt ställa in vår barnvaktning åt Ks barn imorgon. O hade fått febernedsättande och var glad och ganska pigg när jag kom, men han hade sjuka ögon och var glad att få komma hem och vila.
Nu ikväll har vi testat vår nya torktumlare. O hade passande nog kissat i sängen imorse och möjligheten att tvätta och sedan torka sängkläderna på en dag (fastän inte sommarvärmen var här och kunde torka på naturlig väg) var en fantastisk känsla. Japp, vi är ungefär 30 år senare än alla andra, men någon ska ju vara det. Innan detta blöta år så har det fungerat att torka tvätten på torkställ inomhus, men not so much anymore.
Utan att vi visste att vi tittade på sista avsnittet av Morden i Sandhamn så tog serien plötsligt slut och det är jag inte glad för. Fast den var inte lika mysig i slutet så jag fick ändå en slags långsam avvänjning. Vår nya serie är Bäckström och än så länge är den riktigt bra. Kvällar med en chokladbit och en kopp te framför en bra serie är det bästa. Dagen är gjord och man kan koppla av. Det passar mig.
/CC
Kommentera
De jobbigaste dagarna är de när man vaknar på morgonen och bara känner att det inte går. Man vet inte ens hur man ska ta sig igenom dagen. En riktig måndagig måndag med andra ord, oavsett vad för dag det är.
Jag klagar ganska mycket, jag är medveten om det. Och det är ju som man säger, anledningen till det är väl helt enkelt att jag har det så bra så att jag kan klaga. Hade någon i familjen varit riktigt sjuk, om huset brunnit upp, eller om det skett någonting riktigt stort i livet som varit jobbigt så hade man inte haft en tanke på alla dessa små saker. Men faktum kvarstår att jag ibland vaknar upp och har en sådan ångest och panik att jag inte vet hur jag ska klara av det. Sedan blir det ofta bättre under dagen och så kommer ett par riktigt bra dagar eller en vecka och då klarar man ett tag till.
Idag var det en sådan dag som började med panik och ångest. Det regnade och var grått och jag orkade bara inte. Dålig sömn i flera nätter var nog orsaken till det mesta, men det är också svårt att vända just trötthet tycker jag. Men det blev bättre. Regnet lättade och himlen tittade fram. Och jag klarade mig igenom dagen även om jag har fått lite gråtlust ikväll vid några tillfällen också.
Nu ligger barnen och jag ska ta det lugnt ett tag. Och jag ska definitivt ligga i sängen klockan tio för att bädda för en bättre dag imorgon. Livet alltså. Så svårt, men så fint.
/CC
Kommentera (2)Vi har just kommit hem från Slam Factory, en inomhusramp där O hade en halvtimmes scooterlektion klockan sex ikväll. Han har tjatat om att han vill lära sig mer, lära sig lite tricks och så vidare och eftersom jag och T absolut inte kan lära honom så gjorde vi detta. Det kostade $30, så det var inte mycket pengar det gällde heller.
Det var en jättetrevlig och skön kille som hette Mason som var hans lärare. Dock visade det sig att man hade lektion i samma ramper som alla andra som var där åkte i. Och eftersom det är torsdag kväll så var där alldeles packat. Så det blev lite halv pannkaka av det. O fick inte åka så mycket, de större barnen tog så mycket plats och på de mindre guppen och ramperna var det fullt av andra klasser. Men O fick göra litegrann och vi tittade på scooters som de sålde då O behöver en ny, frågade massa frågor etc.
Mason rekommenderade att vi kommer tillbaka någon gång under dagtid när det inte är så mycket folk och då kan O åka mer fritt och testa på mer än idag. Han åkte faktiskt på ett riktigt stort gupp och var duktig, men det var lite överväldigande alltihop. Jag har fortfarande ont i magen. De problemen som jag har med fear of failure etc. projiceras över till mina barn. Jag är alltså livrädd för att O ska ha gått därifrån och känt att han inte var bra nog, att han har gjort oss besviken och en massa annat tramsigt som ens hjärna kan hitta på. Fast O verkade glad, han ville bara inte åka därifrån för han tyckte inte att han hade åkt tillräckligt.
T får ta med honom till en uteramp här i helgen eller något. Jag kommer att vara i Sydney och hitta på annat skoj, så det får de lösa. Dock ska det regna igen så vi får se hur det går för både T och barnen och mig och K. Vi får väl shoppa, testa massa mysiga fik och gå på bio eller något. Det räcker ju ganska bra med att bara vara hemifrån, barnfria och bo på hotell samt äta hotellfrukost. Man behöver inte så mycket mer. Det är bara en jobbdag kvar att klara av först, men sedan blir det äventyr.
/CC
Kommentera