High five till mig! För jag gick till gymmet efter jobbet idag för första gången på länge. Det är lättare, men inte lätt, att ta sig dit på mina lediga måndagar men på kvällen när man jobbat så är det så lätt att hitta trötta bortförklaringar.
Jag älskar mitt nya gym! Det är ett stort warehouse och det finns flera av varje maskin så man behöver inte vänta eller fråga om man får ”work in” så ofta. Men det absolut bästa är att det finns så mycket inspirerande människor där. Det lilla gymmet i Terrigal som jag gick på (och för övrigt fortfarande betalar, gah! Jag måste ta mig dit personligen för att cancellera) var mysigt men lite segt, men här på det nya finns det både ögongodis och inspirerande tjejer att ta lärdom från.
Så ja, jag är on a high och hoppas hoppas att jag har kommit in i min gymrutin igen och kan hålla i regelbundenheten. Men innan gymmet var det jobb och idag fick jag även två paket hem under dagen. Det ena var en utematta som jag beställt lite snabbt härom dagen och den andra var ett paket med två Adoore-klänningar från Sverige som mina föräldrar skickat över.
Dessa vågar jag inte packa upp och prova ännu för jag beställde den mindre storleken av två och har sedan lagt på mig lite. Jag är så rädd att de inte passar! för jag har drömt om dem länge. Men det kommer att lösa sig på ett eller annat sätt.
Vi håller nu på att leta efter en ny serie och började på Capitani, men kände inte att det var den vi ville se, så vi letar vidare. Men det får ske imorgon, för nu är det läggdags.
/CC
KommenteraIdag var dagen då jag skulle body scannas. De rekommenderade att man skulle göra det tidigt på morgonen, inte äta någon frukost och inget kaffe. Men, because kids, så var jag tvungen att boka klockan tio och jag hade både ätit frukost och druckit te (om det är lika illa som kaffe i detta fall vet jag dock inte). Barnen behövde till skola och vi har bara en bil, så det var inte mycket att göra.
Det var faktiskt väldigt intressant att stå på den apparaten som liknar en våg med handtag och sedan få förklarat för sig vad siffrorna som den spottat ut betyder. Jag är inte i min bästa form just nu, men det var skönt att få veta att alla mina siffror (vatten, mineraler, vikt, muskelmassa etc.) låg inom vad som bedöms normalt för min längd och ålder. Den rekommenderade att jag skulle arbeta mot att gå ner i fettprocent men upp i muskelmassa. Inga överraskningar där direkt. Om tre månader ska jag göra om det igen och då ska jag se till att ha bättrat mina värden.
Efter mötet passade jag på att träna och det var riktigt skönt idag med. De har precis alla maskiner man kan tänka sig och det är lite skillnad mot det mysiga gym jag varit på i Terrigal de senaste åren. Så jag är väldigt glad att jag tog steget och bytte.
Kvart över tre i eftermiddags var vi sedan på Bs skola för då hade vi kvartssamtal. Det var ett riktigt bra möte och framförallt fick B en massa beröm i alla områden. Stolta föräldrar! Men vi frågade också vad lärarens syn på B och hennes kompis är. De är ju bästa vänner, men med jämna mellanrum kommer B hem gråtandes för att de har bråkat om ett eller annat. B säger att kompisen är elak mot henne och hittar på lögner, men vem vet vad kompisen säger hemma hos sig. De har sådant där drama som man hade i tonåren och inte när man var åtta.
Läraren hade märkt vissa saker, men inte så mycket så vi ska hjälpas åt att hålla koll och uppdatera varandra. Och ifall det behövs senare så hoppar vi in. Så allt som allt en bra utgång. Nu har vi ätit ugnspannkaka och lagt barnen. T ligger fortfarande inne hos dem och verkar ha somnat. Jag får gå in och väcka honom så att vi kan hålla kväll.
/CC
KommenteraJag vågar knappt säga det, knappt ens tänka det, för jag är rädd att jag jinxar det (moget, CC) men det känns som att jag äntligen ÄNTLIGEN börjar hitta min gnista igen! Det går sakta, men jag känner dag för dag att snart är jag redo för ditt, snart orkar jag datt.
Det har gått fyra, fem månader när jag varit nära på apatisk. Jag har varit nere, inte velat göra någonting (förutom våra helgutflykter och sådant) och till och med mina älskade promenader har varit svåra att ta sig för. Och än är jag inte tillbaka, vissa dagar är fortfarande mörka men det kommer såklart ta ett tag innan allt är borta. Om det ens försvinner helt.
Hur som helst, igår anmälde jag mig till ett år på ett nytt gym. Och idag gick jag dit. Jag känner mig alltid som jag är hemma, jag är CC, när jag är på gymmet. Det var så skönt och jag har saknat det så mycket och nu ska jag bannemig hålla i det framöver. Innan gymmet mötte jag upp en svensk kompis på lunch i East Gosford på ett ställe jag inte varit på förut. Det heter Drifters Warf och ligger precis vid vattnet. Men det allra bästa var att de hade en svensk typ av baguette med räkröra och dill. Det är man inte van att se här och det var så himla gott. Dit måste jag snart tillbaka igen.
Nu sitter jag och tittar på make overs på Beauty and the Geek och även om det kan anses fel på en hel massa sätt så är det ändå väldigt tillfredsställande. Och nu är det te, choklad och serie som gäller. Och eftersom jag tränat idag så måste jag eventuellt äta extra mycket choklad för att balansera. Väldigt synd.
/CC
Kommentera