Fredag idag och så himla skönt att börja jobbveckan på en torsdag. Jag känner mig helt slut efter långa dagar på nytt jobb och dessutom från att vara ensamstående förälder. (Ändå sitter jag här klockan halv tolv- gå och lägg dig, CC).
Det har varit en händelserik vecka; T borta, samtal i måndags att jobbet var mitt, jobbstart i torsdags och nya kollegor och massa nytt att lära sig. Men jag känner en inre lättnad nu, både finansiellt såklart, men även att detta nya liv kan fungera för oss och verkar bli precis så bra som vi knappt vågade hoppas på. Hur bra får framtiden utvisa.
T kommer hem imorgon, men först ska jag och ungarna på kalas. Alltid roligt när man inte vet ens hur ungen som fyller år ser ut, än mindre dess föräldrar. Men det blir bra, kalas är tydligen inte till för mig har jag hört…
Nej, nu måste jag lägga mig. Kan inte höra mig själv tänka.
Fast jag är lite hungrig…
/CC
KommenteraHärligt med lördag och lite mindre stress än tidigare dagar och helger sedan flytten.
Vi började morgonen med en promenad på stranden här borta och det var härligt att bara ta O på höften, gå fyra minuter och sedan ha hela stranden för sina fötter. B letade snäckor som vanligt och O hällde så mycket sand innanför sina kläder och i sitt hår som han bara kunde, som vanligt. På vägen hem började det droppa stora droppar och vi hann precis hem när det började regna. Eller förresten, på hemvägen stod det en mäklare utanför grannhuset. Det var visning på en av de tre lägenheterna och hon började prata med oss och frågade om vi ville ta en titt. Jag älskar ju sådant, så jag sa ”Sure!” och plötsligt befann vi oss inne i en gammal trerumslägenhet med en väldigt trevlig agent som hette Jill. Hon började visa en broschyr med hus de har till salu för tillfället och jag började såklart drömma… Om något år så kör vi!
Annars har jag skickat in mitt test, skönt, vi har packat upp lite till och så har jag suttit och klippt och klistrat med ungarna och gjort ugglor av Lindts chokladkartonger. Mycket fint blev det. Typ.
Nu sitter jag och tittar på Leaving Neverland och det är ju så sjukt och sorgligt. Jag gråter med Wade Robson nu när han är så sårbar och berättar sin historia. Och klockan är 10.30 pm och vi insåg att vi varken har ätit middag eller har någon mat hemma, så T åkte precis till McDonalds för att köpa mat. Vi gör aldrig sådana saker och eftersom jag ska leva renlevnadsliv på yoga retreat:et måndag till onsdag, så känns det okej. Vet faktiskt inte varför jag försöker justifya, skit samma om jag käkar McDo någongång ibland. Jag är vuxen och bestämmer över mig själv!
Änyway, Happy Saturday!
/CC
KommenteraKan det bli mycket bättre än att börja sin söndagsmorgon med buttermilk pancaces, iskall nypressad apelsinjuice och en rykande kopp svart te ute i solen? Inte i min bok i alla fall. Och eftersom ungarna tyckte om det också så var de förhållandevis lugna och trevliga så att det faktiskt gick att njuta en stund.
Annars har vi haft en lång lista på saker vi behöver göra i helgen, men har såklart inte hunnit med allt. T höll på i fyra timmar ute i gassande sol, säkert 45 grader där han stod i vindstilla positioner, med att sätta upp vår bambuscreening för att dölja det fula metallstaketet (colorbond). Det ska fortfarande skäras av på höjden utefter staketet bakom, vi ska fixa med blommorna och krukor samt köpa ett utemöblemang, men det är redan så himla mycket mysigare.
Jag gästspelade ibland med att hjälpa till att hålla, men annars spenderade jag majoriteten av de fyra timmarna framför datorn och letade efter passande jobb, vilka jag ska börja ansöka om imorgon. Som tur var så hittade jag en del, långt ifrån perfekta, men för tillfället får jag nog ta lite vad som finns och så får vi rätta till det sedan. $4000 i dagis som sagt. Jag måste börja jobba! Plus att jag inte klarar att vara hemma med ungar längre. 16 dagar i rad är mer än tillräckligt, särskilt som B har någon tonårsperiod igen och vägrar allt. Allt är bara blankt nej och det driver oss till vansinne.
Hur som helst så har vi en fullspäckad vecka framför oss med två ungar som börjar på dagis, jag ska söka massa jobb, göra ett slags test som jag berättar mer om sedan, T har en massa möten i Sydney och så ska vi få reda på resultaten av O’s blodprov på tisdag. Förhoppningsvis har vi kommit en bit på vägen vid denna tiden nästa helg.
Igår började vi titta på en ny serie eftersom de slutat sända Downton på Netflix helt plötsligt. Hallå?! Vi var ju mitt i säsong 4 (eller var det 5?), de kan ju inte bara sluta helt plötsligt. Så det fick bli Counterpart istället och jag tyckte faktiskt att den var över förväntan. Få se om vi hinner titta ett avsnitt nu efter vi har skypat med alla där hemma.
/CC
KommenteraDet är första mars och den officiella starten på hösten. Det firade vädergudarna med att brassa på med det varmaste vädret på länge.
Vid 9.45 imorse gick jag och ungarna ner till stora lekplatsen och mötte upp en svensk tjej och hennes son, vilken är en månad äldre än O. Dessa lärde vi känna på julfesten innan vi hade flyttat upp, så än en gång är vi så tacksamma att vi gick dit. Det var väldigt mysigt att träffas och vi hann prata litegrann i alla fall, trots att O envisades med att springa runt som en toking och jag efter. Dock var vi tvungna att gå klockan elva, för då hade vi andra planer.
Igår kom nämligen vår granne Heather och knackade på och undrade om jag och barnen ville följa med dem idag till Crowe Plaza. Det är ett megastort hotell här i Terrigal där Heather tydligen varit medlem i 23 år (hälsoklubb). Detta ställe är bara för medlemmar, men eftersom hon känner alla där tar hon ibland med sitt barnbarn och dennes barn, vilka är i B’s och O’s ålder. Därav frågade hon om vi ville följa med, bada och äta lunch och låta barnen leka tillsammans. Det ville vi ju.
Bara det att där var det liksom lite fint, sådär som man kan tänka sig på en members only health club. Och B pratar jättehögt, springer fort och är överallt på en gång. Fem minuter efter vi kom dit simmade hon med Heather i poolen och utbrast ”What did you look like before you got old?”. Pappan till barnen, han låg på en solstol bredvid poolen, utbrast i gapskratt och som tur var skrattade Heather också. Ett litet tag senare gick hon fram till Howard och petade honom i ansiktet ”What are all of these dots you have on your face?” och syftade på hans födelsemärken, sådana där som ofta växer fram när man blir lite äldre. Så där fortsatte det och jag fick bara ge upp och känna mig besegrad.
Vi hade hur som helst jättetrevligt, det kändes som om man var på lyxhotell utomlands (vilket man i och för sig var) och familjen var väldigt härliga. Hoppas vi får lov att följa med en annan gång, men det är frågan alltså, ha ha.
Två veckor in i Terrigal-livet och vi har redan mött så mycket trevliga människor. Som vanligt så känns allting lite mer relaxed och genuint på ”landet” jämfört med i city. Och det är precis det vi har längtat efter.
/CC
KommenteraDagens kreativa:
Jag skruvade ihop en utebänk till ungarna, vilken vi köpte i helgen på IKEA. Mycket smidigt när ungarna kan sitta där och slafsa och O inte behöver selas fast i barnstolen.
Dagens fina:
Vi tog en tur in till stan för att gå på Pharmacy. Det är alltid vackert och känns semesteraktigt på något sätt.
Dagens äckliga:
Idag var första dagen sedan vi flyttade för 1,5 vecka sedan som vi lyckades hitta nycklarna till vår postlåda. T och B var ute och tydligen bodde det sex (!) sniglar däri. De hade tuggat på breven och bajsat ut pappersmassa. Fy fasen vad djur ska vara äckliga ibland! Låt min post vara! Ha ha
Dagens trött och tråk:
Dagens god natt:
God Natt!
/CC
Kommentera