Jag tror knappt att vi har spenderat så mycket tid hemma på en lördag sedan vi flyttade hit som vi har gjort idag. Vi åker alltid ut på utflykter och hittar på grejer hit och dit. Mycket för att jag känner mig instängd i detta huset. Men idag åkte vi till gympan, tillbaka till färgaffären för att testa nya nyanser av grönt då de andra var väl mycket mint och faktiskt ganska mesiga, och sedan kom vi hem vid ett.
Sedan dess har jag rensat ut nästan alla skåpen i köket och börjat packa flyttlådor. T har rensat ut skåpet i hans kontor och så har vi lyckats sälja både våra utemöbler och Os spjälsäng. Tror jag i alla fall, båda har sagt att de ska komma och hämta dem imorgon. Os säng är Bs gamla och den är sex år gammal, så vi snackar inga stora pengar alls, men det är ändå skönt att bli av med den samtidigt som en liten flicka eller pojke får en ny säng. De kan ju måla om den om de vill för förutom slitage är det inget fel på den.
Imorgon ska vi fortsätta att packa samt röja, rensa och städa på uteplatsen så att vi känner att vi har kontroll på läget. För nästa helg så fyller B år på lördagen och på söndagen är vi bjudna på lunch hos K tillsammans med alla gamla Sydneyvänner, så om jag känner oss rätt så blir det inte mycket tid över för annat då. Och på onsdagen efter så hämtar vi nycklarna.
Vi har så mycket roligt framför oss så jag vill både stoppa tiden och spola fram den samtidigt.
/CC
KommenteraIgår kväll sa PM i Aus att de vill att alla barn ska gå till skolan eftersom att det kommer att få för stora konsekvenser att hålla dem hemma i sex månader eller mer. Men imorse gick Premiern i NSW (delstaten där vi bor) att alla som har möjlighet att hålla sina barn hemma bör göra det.
Så vad gör man?
Jag följde B till skolan imorse. Det är minst sagt dubbla budskap eftersom man ska hålla 1,5 meter mellan sig också, men det sker ju absolut inte på skolan. Hur som helst var det ca 2/3 av hennes klass där, så jag lämnade henne och droppade O på dagis bredvid.
Efter att ha gått hem, ätit frukost och fixat en massa hushållsadmin så åkte jag till jobbet i regnet. Där hämtade jag upp en Apple Mini och två skärmar för att sätta upp här hemma för imorgon börjar vi nämligen jobba hemifrån. Känns ganska skönt för mig just nu, men vi får se hur det går. Vår tanke med att köpa skrivbord åt B förra veckan var ju att jag skulle kunna sitta där på dagarna, men vi blev lite för exalterade och nu är det liksom för ombonat för att hålla på att flytta in till vårt sovrum etc. Så det passade bra att K hade ett extra bord i perfekt storlek att låna oss.
Imorgon ska det alltså vara jobb och skola ”som vanligt”, men vi får se vilka nya besked vi får tills dess.
/CC
KommenteraVi gick upp imorse och åt adventsfrukost innan vi gjorde oss iordning för att åka ner till Sydney.
Vi skulle först till IKEA för att köpa lite smågrejer, men viktigast var ändå julmaten (sill, julmust, pepparkakshus, glögg osv.) och sedan skulle vi vidare till Bronte och våra kompisar I och V som bor i samma hus som vi tidigare bodde i.
IKEA gick bra, B var i Småland (leklandet) hela timmen och O höll sig någorlunda glad medan vi gick runt för att hitta det vi behövde. Dock blev vi besvikna då det var väldigt dåligt utbud i år. Det fanns ingen julmust, bara dillsill (brukar finnas senapssill och löksill minst), inga färdiga pepparkakshus att bygga, ingen stark senap och ve och fasa inga salta godisar. Men positivt var väl att vi sparade lite pengar för det är så himla dyrt!
När vi kom till våra vänner vid tvåtiden så sken solen som den alltid gör i Bronte. Efterhandskonstruerad romantisering troligtvis, men det kändes som att komma hem! I och V hade fixat lunch, pork roast med rostad potatis och morot, coleslaw och vanlig sallad, vilket vi satt ute på deras stora altan (under vår gamla balkong) och åt. Mysigt och gott! Ungarna sprang mest runt och lekte med Teo, hunden som är en jättesnäll whippet.
Efter ett frukt- och bärfat till efterrätt gick vi en promenad ner till stranden, denna underbaraste del av Australien och nästan världen också för den delen. Dock så upptäckte jag på vägen tillbaka, när vi precis gått upp för det mesta av den branta backen, att jag hade tappat Os ena sko, så jag gick tillbaka igen och hittade den som tur var på lekplatsen där jag hade sprungit runt som en toking för att snurra en av karusellerna.
Vid halv sex började vi åka tillbaka igen och kom till Terrigal vid åttatiden ikväll. Det är så konstigt, Bronte är alltid i mitt hjärta. Allting är vackert där, det är mysigt och har caféer som ägs av till exempel Russell Crowe. Det är nära till CBD och allt man behöver, men trots allt det så vet jag inte om jag hade flyttat tillbaka nu om jag hade kunnat. Livet här är lugnare, vi har mer plats, det är mindre trafik och det känns som att det är ett bättre ställe för ungarna att växa upp. Men vi pratar om att vi vill flytta tillbaka när kidsen är utflugna och leva där som pensionärer. Förutom de fyra månaderna om året då vi bor i Sverige såklart. Haha.
Mycket kan ju ändras innan dess.
/CC
KommenteraJag känner det redan. Det kryper på.
Vi har bott här i 2,5 månader och jag känner redan nu att jag inte trivs i köket. Jag visste det innan vi flyttade in, man måste ha fönster i köket, annars går det inte. Man spenderar så otroligt mycket tid i och runt köket, särskilt med barn, och då är det viktigt att man trivs. Ägarna till huset har gjort vad de kunnat. De har satt in ett takfönster och gjort inredningen ljus, men det är ändå den där känslan av att man måste ha lamporna tända dygnet runt. Den där känslan av att man inte vet vad det är för väder ute. Så ska det inte behöva vara i Australien. Och det blir extra tydligt eftersom vår förra lägenhet var en glasbur med havsutsikt.
Men men, det fanns literally ingenting att välja på. Och huset har många andra fördelar. Sovrummen är ljusa, vi trivs med uteplatsen, garage med anslutning till huset (say no more). Och dessutom är hyran låg. Tanken från början var att vi skulle flytta igen så fort kontraktet gick ut eftersom att vi inte riktigt hittade vad vi ville ha. Men med tanke på:
… så blir det nog att vi bor kvar i några år innan vi flyttar till vårt egna hus. Så det är bara att bita ihop.
Jag har kramp i revbenen igen, så jag ligger och äter påskgodis och tittar på Internet. Vi har precis låtit ungarna leta sina påskägg (skulle ha gjort det igår, men hann inte) och hör och häpna, T hade inte gömt något till O! Vi alla låg och vilade, men T vaknade innan oss och skulle vara smart att gömma ägg. Först och främst hade han gömt det på ett svårt ställe i garaget, bland sina verktyg. Jag fick övertala honom att byta och gömma på courtyarden istället, för när man är fyra letar man inte så bra. Men det värsta var som sagt att han inte gömt något till O. Visst, O är bara 1,5 och hade väl inte fattat så mycket, men det är ju principen. Lite som när man var liten och trodde att ens gossedjur hade känslor.
Så det blev att snabbt slänga sex små godisar i ett litet ägg och gömma till O också. Han blev jätteglad! Kom till oss hela tiden och sa ”More!”. Klart lilla O också måste få påskägg!
Nu ska jag i alla fall ta det lite lugnt innan T och de små kommer tillbaka från Bunnings. Då ska vi hänga upp alla tavlor. Och, just det, K är inne på förlossningen. Så exalterad över den lilla pojken som är på väg till oss! Fast ironin i att jag inte får lyfta honom på några veckor på grund av min operation, bohoo.
/CC
KommenteraEn sak jag tänker mycket och ofta på är hur lätt det är i Sverige. Nu pratar jag inte om hur lätt allting är i allmänhet, utan om hur lätt det är att ha fint hemma, där hemma.
Vart man än vänder sig finns det fina möbler, fina kläder och barnkläder ska vi inte tala om. När jag gick på Åhléns City i somras höll jag på att få nippran för allt var bara så himla fint! Vi bor ju som bekant i ett hyreshus (hyresradhus). Och hyreshusen här är sällan fina. Folk bryr sig inte så mycket, de är ju ändå alltid utomhus menar de, så vi hade tur att vårt hus var helrenoverat. Men det grundfula, tillsammans med det allra finaste som går att hitta i affärerna, leder ändå till konstant halvfulhet.
Jag skulle vilja påstå att jag har ok smak. Inget skryt på något sätt, men jag kan ändå inreda ett rum och det blir ganska fint. Men här får man ju inte ens en chans! Vad fasen ska jag göra i ett helt fyrkantigt rum med heltäckningsmatta (in the bad way, not good way) och en TV-uppsättningsmodul över hela ena väggen. Vad ska jag göra med det?!?! Kasta in lite IKEA och vara nöjd?
Det kan tyckas vara ett litet problem, och det ÄR det faktiskt också ha ha, men jag blir så provocerad över hur fint folk har det hemma. Även Berit från Bergkvara kan ha ett superfint hem utan att nästan ens anstränga sig. Skinn, sammet och rökiga speglar och marmor. Gah! Jag gick till exempel in på HM Home i Sydney för någon vecka sedan och höll på att få dåndimpen för allt var så hemma. Allt var så fint! Jag köpte en hel del, kom hem och lade det där det skulle vara och så blev det bara halvdant ändå. No win.
Jag får helt enkelt göra det fint i vårt hus “Hörnan” i Sverige istället. Och så en dag när man har sitt eget hus här. Då kanske man har en rättvis chans.
Från ihopsydda magmuskler till frustration över shopping och inredning. Tvära kast. Högt och lågt. Det är ju så livet fungerar.
/CC
Kommentera