Det är sista kvällen med min familj. Vi kommer inte ses på ännu ett år och det känns i luften. Vi vill liksom inte avsluta, vill inte säga god natt. Det känns så långt till nästa gång.
Men nu är klockan långt över midnatt och det är dags att knyta sig, vi har en sjutimmarsresa i bil imorgon att orka med också. Fast precis i detta nu vaknade O och vägrar att somna om, så vi får se hur det går med sömnen ändå.
Livet alltså!
/CC
KommenteraJag ligger på ett hotell på Norrmalm i Stockholm och tänker att jag borde sova nu när klockan är halv tolv och jag är ensam utan kidsen för en gångs skull. Men samtidigt vill jag ju vara uppe och njuta av samma situation.
T och jag tog bilen in till stan vid lunchtid och träffade upp en barndomsvän till T och hans flickvän. Vi åt lunch tillsammans på Medborgarplatsen och sedan sade jag hejdå och fortsatte vidare till några butiker och senare till mitt hotell för natten.
Vid sex kom en kompis och hämtade upp mig och så åkte vi till Urban Deli där vi åt middag, drack vin och pratade. Hon är också en av dem som jag träffar i några timmar en dag per år, men det är ändå väldigt avslappnat och mysigt.
Och nu ska jag passa på att njuta en liten stund till innan jag knyter mig.
Längtar till hotellfrukost imorgon.
/CC
KommenteraDet här med att bo hemma hos sina föräldrar igen i en vecka.
När man inte har setts på ett helt år och hunnit sakna varandra, men ändå känner direkt att i år är det den ena föräldern man kommer att störa sig mest på. Att innan denne ens börjar prata så vet man vad som kommer att sägas. Ingenting kommer att vara oväntat, oförutsägbart eller ens speciellt intressant. Att man vill göra en Isabella Löwengrip och säga, ”Stopp. Du kan sluta där, för detta hjälper inte mig framåt i livet.” Men det är ju inte speciellt schysst. Och man ser besvikelsen i dennes ögon de gånger lite av det här rinner ut och föräldern förstår hur man känner. Den som så gärna vill spendera varje sekund av denna veckan i varandras tillvaro. Och så den andra, jag, som inte orkar anstränga sig.
Din jäkla lata egoist. Skärp dig lite och ge tillbaka allt du fått under åren! Sluta vara en bortskämd barnunge.
Men jag är dålig på det.
/CC
Kommentera